En art av Coronavirus-släktet som orsakar hepatit hos möss. Fyra stammar har identifierats: MHV 1, MHV 2, MHV 3 och MHV 4 (även kallad MHV-JHM, ett neurotropt virus som ger upphov till disseminerad encefalomyelit med demyelinering samt levernekroshärdar).
Viral hepatit hos djur.
Virussjukdomar orsakade av släktet Coronavirus. Några specifika infektioner är smittsam kalkonenterit, infektiös peritonit hos katt och smittsam gastroenterit hos svin.
Alla virus som orsakar leverinflammation. Hit hör såväl DNA- som RNA-virus, och virus hos både människor och djur.
Oxyuroidea är ett taxonomiskt överordnat begrepp inom parasitologin som omfattar en grupp av intestinala maskar, även kända som pinworms eller tarmmaskar, som infekterar ryggradsdjurs tarmsystem. Den mest välkända arten inom denna grupp är Enterobius vermicularis, också känd som människans pinworm eller tarmmask. Dessa parasiter orsakar en infektionssjukdom som kallas enterobiask, vilket kan ge upphov till symptom som prurit (kittling i analregionen), sömnsvårigheter och irritabilitet. Infektionen sprids främst genom direkt kontakt med infekterad avföring eller indirekt via kontaminerade födoämnen, vatten eller ytor.
En polyprotein är ett långt, sammanhängande protein som bildas genom translationen av ett kontinuerligt öppet läsställe (CTL) i ett messenger RNA-molekyl. Polyproteiner klipps sedan itu till separata proteiner av proteaserna. Detta är en typisk strategi hos vissa virus, som exempelvis retrovirus och picornavirus, för att producera de flera olika virala proteiner som behövs för att fullborda sin livscykel.
Runda RNA-virus som ger infektion hos ett stort antal djurarter, inklusive människor.
En "Springmaskinfektion" är en infektion som orsätts av bakterien *Cutibacterium acnes* (tidigare kallad *Propionibacterium acnes*), och uppstår vanligen i samband med användning av en springmaskin för behandling av akne. Infektionen kan leda till inflammation, rodnad, pusfyllda sår och ärrbildning på huden.
* Spike (S) glycoprotein in coronaviruses is a large, transmembrane protein that extends from the viral surface and plays a crucial role in the infection of host cells.* It is so named because it features distinctive, spike-like projections on the virus's surface.
"Virusförökning är ett biologiskt process där en infekterad värdcell tvingas producera flera kopior av det virala genomet och dess proteiner, vilket resulterar i att den cellen till slut bursts och frisätter de nya viruspartiklarna för att infektera andra oskyddade celler."
Hepatit orsakad av Hepatit B-virus. Det kan överföras genom blodtransfusion eller via blodprodukter.
Endogena ämnen, vanligen proteiner, som ingår i blodkoagulationsprocessen.
Ett släkte (murmeldjur) av familjen ekorrdjur (Sciuridae) som består av 14 arter. De är kortbenta, tunnelgrävande gnagare som lever i ide över vintern.
En typ av hepatit liknande transfusionshepatit typ B, men som orsakas av ett virus som serologiskt skiljer sig från dem som ger hepatit A, B och E, och som kan finnas i blodet hos kroniska, asymtomatiska bärare. Hepatit C överförs parenteralt och i samband med transfusioner och drogmissbruk.
"Viralt RNA" refererer til RNA-molekyler som er en del av strukturen eller funksjonen på et virus. Virus er små infektiøse partikler som består av genetisk materiale (RNA eller DNA) emballert i et proteinhylle. Viralt RNA kan være enten en del av viruset selv, som ses i positive-sense enkelstrengede RNA-viruser og negative-sense enkelstrengede RNA-viruser, eller det kan være et mellemledd i replikasjonen av retrovirus, som har RNA-genomer. Viralt RNA kan også være involvert i syntesen av proteiner for viruset.
"Inbred mice, also known as 'Möss, inavlade A', are genetically identical rodents that have been produced by breeding closely related individuals over many generations, resulting in a homozygous population with predictable and consistent traits."
Typarten av släktet Orthohepadnavirus som orsakar human hepatit B och som också är orsaken till levercellscarcinom hos människa. Dane-partikeln är en intakt hepatitviruspartikel, uppkallad efter upptäckaren. Icke-infektiösa sfäriska och tubliknande partiklar kan även ses i serum.
Hepatit orsakad av Hepatovirus.
"Virala icke-strukturella protein" (Viral non-structural proteins, VNS) är proteiner som inte utgör en del av virions struktur och därför saknar direkta funktioner i virusets infektionscykel. Istället har de ofta regulatoriska funktioner inom värdcellen och bidrar till undertryckandet av cellens immunförsvar, modifiering av celldelningen eller inhibering av apoptos (programmerad celldöd). Dessa proteiner syntetiseras vanligen först efter att viruset infekterat värdcellen och dess genetiskt material har integrerats i cellens genetiska maskinarium.
Ett Orthohepadnavirus som ger upphov till kronisk leversjukdom och levercellscarcinom hos skogsmurmeldjur. Det är mycket likt humant hepatit B-virus.
"Virusproteiner" refererer til proteiner som produceres af et virus for å fullføre sin infeksjonsprosess og reproducerer seg i værtsorganismen. Disse proteinet kan ha ulike funksjoner, såsom å binde til værtscellene for å fremme infeksjonen, å beskytte virusgenomet under overføringen mellom værter eller å hjelpe med replikasjonen av viruset.
Viral hepatit hos människor.
"BALB/c mus är en inavlad musstamma som används vid försök inom biomedicinsk forskning, känd för sin homogeniska genetiska bakgrund och svarsreaktion på olika typer av stimuli."
I medicine refererer "cellinje" til en gruppe af celler med ensartet funktion og opbygning, der samarbejder for at udføre en specifik biologisk proces eller opgave i et levende organisme. Celliner er ofte specialiserede i deres struktur og funktion for at udføre deres rolle effektivt, og de kan findes i alle levende organismer, fra encellet bakterie til komplekse flercellede dyr og planter.
De hepatit B-antigen som finns på Dane-partikelns yta och på de 20 nm stora sfäriska och tubliknande partiklarna. Ett flertal underspecificiteter är kända. Dessa kallades tidigare Australienantigen.
Beskrivningar av specifika sekvenser av aminosyror, kolhydrater eller nukleotider som publicerats och/eller deponerats och hålls tillgängliga i databaser som t ex Genbank, EMBL, NBRF eller andra sekvensdataarkiv.
Inflammation i levern och leversjukdom som innebär degenerativa eller nekrotiska förändringar av leverceller.
En inflammatorisk leversjukdom, orsakad av hepatit B-virus, som kan vara ett halvår eller längre.
Aminosyrors ordningsföljd i en polypeptidkedja. Den utgör proteiners primärstruktur och är av avgörande betydelses för proteinkonfigurationen.
"Virushöljet proteiner är de proteinmolekyler som bildar den yttre kapseln eller membranen runt ett virus, vilka kan vara involverade i dess bindning till värddelarna och infektionsprocessen."
En art inom släktet Hepatovirus med en serotyp och två stammar: humant hepatit A-virus och aphepatit A-virus.
Inflammatorisk leversjukdom, orsakad av hepatit C-virus, som kan vara ett halvår eller längre.
Antikroppar mot hepatit B-antigen, inklusive antikroppar mot ytantigen (Australienantigen) och kärnantigen hos Dane-partikeln, samt mot e-antigen.
Vacciner eller vaccinkandidater innehållande inaktiverat hepatit B-virus eller dess antigen och avsedda att förebygga hepatit B. Vissa vacciner framställs med rekombinantteknik.
Ett släkte inom Flaviviridae som ger upphov till parenteral smitta med hepatit C genom transfusioner eller drogmissbruk. Hepatit C-virus är typarten och dessutom den enda medlemmen i släktet.
Hepatit B-antigenet inom kärnan i Dane-partikeln, den smittförande hepatitviruspartikeln.
I medicinsk kontext er 'Sciuridae' ikke en relevant begreb, da det primært refererer til en familie af gnavere, der inkluderer egern og flyvende egern. Disse dyr har normalt ingen direkte relevans for medicin eller sundhedsrelaterede emner. Derfor er der ikke en medicinsk definition for 'Sciuridae'.
Immunglobuliner som alstras under någon form av virushepatit. Vissa av dessa antikroppar kan användas för att diagnosticera specifik form av hepatit.
En familj DNA-virus med dubbelsträngade genom som främst angriper levern. Virusen orsakar hepatit hos människor och djur. Det finns två släkten, Avihepadnavirus och orthohepadnavirus. Hepadnavirus omfattar hepatit B-virus, ankhepatit B-virus, hägerhepatit B-virus, jordekorrehepatitvirus och murmeldjurshepatit B-virus.
Stort organ i bukhålan med flera viktiga ämnesomsättningsfunktioner.
Ett positivt strängat RNA-virus tillhörande ett ännu icke fastställt släkte, hepatit E-liknande virus, som ger födoämnesöverförd icke-A, icke-B-hepatit (hepatit E).
Antigen från hepatit B-viruspartikeln eller Dane-partikeln, samt dess ytantigen, kärnantigen och andra hithörande antigen, inklusive hepatit B e-antigen.
"Virusreceptorer är proteiner på cellens yta som viruset kan binda till, vilket möjliggör för viruset att infectera och införlivas i värdcellen."
"Hepatitis hos djur" refererer til inflammation eller irritation av leveren hos dyrearter, inkludert men ikke begrenset til hunde, katter, kveg, fugler og gnavere. Den kan være infektiøs eller ikke-infektiøs og skyldes forskellige årsaker som infeksjoner med virus, bakterier, parasitter eller toksiner. Kliniske tegn inkluderer leverforstørrelse, gulsot, væskeansamling i bukhulen, øget leverenzymer i blodet og apati. Bestemmelse av årsaken er viktig for behandlingsvalg og prospektiv prognose.
Ett samlingsnamn på ett kliniskt och patologiskt syndrom som kan ha olika orsaker och kännetecknas av varierande grader av levercellsnekros och inflammation. Till de specifika typerna av kronisk hepatit hör autoimmun hepatit, kronisk hepatit B, kronisk hepatit C, kronisk hepatit D, obestämd kronisk virushepatit, kryptogen kronisk hepatit och läkemedelsrelaterad kronisk hepatit.
En grupp sinsemellan nära besläktade antigen som finns i plasma endast under själva infektionsfasen av hepatit B eller i samband med virulent, kronisk hepatit B. då förmodligen aktiv virusreplikation pågår. Det finns tre undertyper som kan bilda komplex med immunglobulin G (IgG).
Medel för förebyggande eller behandling av virussjukdomar. De kan ha olika verkningsmekanismer. Vissa hindrar virusreplikation genom att hämma DNA-polymeras; andra binder till specifika cellyterecepto rer och hindrar penetration eller höljeförlust; ytterligare andra hindrar viral proteinsyntes eller blockerar virussammansättningen.
En akut form av hepatit, orsakad av ett virus som serologiskt skiljer sig från hepatit A-, B- och C-virus.
Vacciner eller vaccinkandidater för förebyggande av infektion med hepatit A-virus.
En RNA-virus är ett virus som använder sig av RNA (ribonukleinsyra) istället för DNA som genetiskt material för sin multiplikation inne i värddjuret.
Antikroppar mot hepatit C-antigen, inklusive hölje-, kärn- och icke-strukturella proteiner.
Ett ofullständigt virus, bestående av RNA-nukleoprotein, till formen liknande en viruspartikel. Det förekommer hos patienter med akut hepatit B och kronisk hepatit, och kräver närvaro av hepadnavirus för sin replikation. Detta är den enda arten i deltavirus-släktet.
SARS (Severe Acute Respiratory Syndrome) är ett allvarligt respiratoriskt sjukdomstillstånd orsakat av SARS-coronavirus (SARS-CoV). Viruset tillhör coronavirusesläktet och är ett enkelsträngat RNA-virus. Det spreds globalt under 2002-2003 och orsakade en pandemi med hög dödlighet, särskilt bland äldre individer och dem med förvärrande sjukdomsförlopp. Efter denna utbrott har inga ytterligare fall av SARS-CoV rapporterats världen över.
Hepatit orsakad av hepatit delta-virus i samband med hepatit B. Infektionen är endemisk i vissa europeiska länder och ses hos drogmissbrukare, blödarsjuka och personer som genomgått blodtransfusioner.
Typarten av Orthopoxvirus, och besläktad med kokoppsvirus, men med okänt ursprung. Viruset har använts för levande vaccin mot smittkoppor. Det används också som vektor för tillförsel av främmande DNA till djur. Kaninkoppsvirus är en underart av Vacciniavirus.
Purin- och pyrimidinföljden i nukleinsyror och polynukleotider. Kallas även nukleotid- eller nukleosidsekvens.
Deoxiribonukleinsyra som utgör arvsmassan hos virus.
Oklassificerat släkte i familjen Picornaviridae, vars virus ger hög dödlighet hos ankungar mellan 3 dagar och 3 veckor gamla.
Tromboplastin, även känt som tissue factor (TF), är ett protein som utlöser blodets koagulationskaskad och orsakar bildning av blodproppar (tvärt stopp i blodflödet). Tromboplastin finns naturligt i celler som ligger utanför blodomloppet, såsom fibroblaster och endotelceller. När kroppen skadas och dessa celler skadas, kommer tromboplastinet frisläppas och aktivera koagulationskaskaden, vilket leder till bildning av blodproppar för att stoppa blödningen. Tromboplastin kan också användas i laboratoriet för att diagnostisera koagulationsrubbningar och påskynda koagulationen under vissa medicinska procedurer.
Antikroppar mot hepatit A, omfattande antikroppar mot höljeproteiner, kärnproteiner och icke-strukturella proteiner.
En stam av Hepatit A-virus som ger upphov till hepatit hos människor. Viruset replikerar i leverceller och antas komma ut i tarmen via gallgången.
Vacciner mot varje virus eller viruspartikel som orsakar hepatit.
Virus, som pga att de saknar ett komplett genom inte kan replikera fullständigt eller bilda proteinhölje. Vissa är värdberoende, i den mening att de kan föröka sig endast i sådana cellsystem som tillhandahåller den genetiska funktion de själva saknar. Andra, så kallade satellitvirus, kan endast föröka sig när deras genetiska defekt kompenseras av hjälparvirus.
En obotlig, företrädesvis periportal hepatit, oftast förenad med hypergammaglobulinemi och serumautoantikroppar. Antagandet att det skulle finnas serologiska undergrupper (typ 1, 2 och 3) är kontroversiellt. Dessutom förekommer hos vissa patienter olika former, med särdrag av antingen autoimmun hepatit och annan typ av kronisk leversjukdom (överlappningssyndrom) eller med drag som är oförenliga med autoimmun hepatit (separatsyndrom).
"Virussammansättning" refererar till den totala populationen och typen av virusstammar som finns i ett specifikt miljö, såsom i en viss individ, population eller ett geografiskt område, inbegripet deras frekvens och proportion.
Ett släkte inom Picornaviridae som ger naturlig, smittsam hepatit hos människor och experimentell hepatit hos andra primater.
Ortohepadnavirus är ett släkte inom familjen Hepadnaviridae och innehåller virus som primärt infekterar leverceller hos däggdjur, inklusive människan. Det mest kända viruset inom detta släkte är hepatit B-viruset (HBV), vilket kan orsaka akut och kronisk hepatit, levercirros och levercancer. Virusen har en dubbelsträngad DNA-genom som är partiellt dubbelstrypt och replikeras genom en revers transkriptionell process.
"Viruscultivation" or "virus cultivation" refers to the process of growing and multiplying viruses in a controlled laboratory setting, typically using host cells such as tissue cultures or embryonated eggs. This is often done to study the properties and behavior of viruses, produce vaccines, or develop antiviral drugs.
Virusprodukter som har antigen effekt.
Arvsmassan hos virus, som hos alla DNA- och vissa RNA-virus består av en enda nukleinsyramolekyl, och hos några RNA-virus av flera separata RNA-bitar.
Plasmaglykoprotein som koagulerar av trombin och som består av en dimer av tre icke identiska par av polypeptidkedjor (alfa, beta och gamma), hoplänkade med disulfidbindningar. Fibrinogenlevring är en sol-gelförändring som utgörs av en komplex molekylär process. Medan fibrinogen spjälkas av trombin och bildar polypeptid A och B, ger andra enzymers proteolytiska verkan olika nedbrytningsprodukter av fibrinogen.
En virussjukdom är en infektionssjukdom som orsakas av ett virus, vilket är en mycket liten obligat parasitisk partikel som består av genetiskt material (DNA eller RNA) inneslutet i en proteinhölja. Virus kan inte reproducera sig själva utan behöver invadera en värdcell för att kunna föröka sig, vilket ofta orsakar skada på värdorganismen. Symptomen på en virussjukdom varierar beroende på vilken typ av virus som orsakar sjukdomen och kan inkludera feber, hosta, diarré, sår i munhörnen eller utslag. Exempel på vanliga virussjukdomar är influensa, förkylning, vattkoppor och HIV/AIDS.
"Virus shedding" refererer til når en inficeret individ udskiller viruspartikler fra sin krop, enten gennem respirationssystemet (f.eks. hoste og nys), afføring eller andre kropsvæsker, afhængigt af hvilken type virus der er tale om. Dette kan ske før individet viser tegn på sygdom, under sygdomsforløbet eller efter symptomerne er forsvundet. Virus shedding er en vigtig overvejelse i smittebekæmpelse og forebyggelse af overførsel af infektioner fra menneske til menneske.
Antigener från något hepatitvirus, inklusive ytantigen, kärnantigen och andra hithörande antigener.
'Viral core proteins' refer to the protein components that make up the structural framework of a virus. These proteins play a crucial role in the viral life cycle as they encapsidate the viral genome, protecting it from degradation and helping it to efficiently transmit its genetic material into host cells during infection.