Metaller
Zink
Zink är ett essentiellt spårmineral som spelar en viktig roll i en mängd biologiska processer, såsom immunförsvar, näringsupptagning, celldelning, cellreparation och syntes av DNA. Det fungerar också som en katalysator för enzymer och hjälper till att stabilisera cellmembranen. Zink måste tas in via födan, eftersom kroppen inte kan producera det själv.
Alkalimetaller
Kobolt
Ett spårämne som ingår i vitamin B12. Det är en metall med kemiskt tecken Co, atomnummer 27 och atomvikt 58,93. Kobolt används i kärnvapen, i legeringar och som färgämne (koboltblått). Hos djur leder brist på ämnet till anemi, och överskott leder hos människor till erytrocytos.
Koppar
Metalliskt grundämne, och tillika spårämne, med kemiskt tecken Cu, atomnummer 29 och atomvikt 63,55. Koppar ingår i hemocyanin, som är syrebärare hos de flesta leddjur.
Nickel
I en enskild medicinsk betydelse kan "nickel" definieras som ett metalliskt allergen som kan orsaka kontakteksem eller överkänslighetsreaktioner hos vissa individer. Nickel är ett vanligt ämne i olika typer av metalliska produkter, såsom smycken, armbandsur, och blyertsminor, och kan frisättas över tiden och komma i kontakt med huden, vilket kan leda till allergiska reaktioner.
Mangan
Metalliskt grundämne med kemiskt tecken Mn, atomnummer 25 och atomvikt 54,94. Det är anrikat i cellmitokondrier, främst i hypofysen, levern, bukspottkörteln, njurarna och skelettvävnaden. Det påverkar syntesen av mukopolysackarider, stimulerar produktionen av kolesterol och fettsyror i levern, och utgör en kofaktor för många enzymer, bl a arginas och alkalinfosfatas i levern.
Katjoner, tvåvärda
Krom
Ett spårämne som har betydelse för glukosomsättningen. Det är ett metalliskt grundämne med kemiskt tecken Cr, atomnummer 24 och atomvikt 52. Krom och vissa kromföreningar betraktas som karcinogener.
Järn
Ett i jordskorpan allmänt utbrett metalliskt grundämne. Kemiskt tecken är Fe, atomnummer 26 och atomvikt 55,85. Järn är en väsentlig beståndsdel i hemoglobin, cytokrom och andra komponenter i respiratoriska enzymsystem. Dess främsta funktioner är att transportera syre till vävnader (hemoglobin) och att ingå i cellulära oxidationsförlopp. Uttömning av järnförråden kan leda till järnbristanemi. Järn används för att återuppbygga blodet vid anemi.
Bly
Metalliskt grundämne med kemiskt tecken Pb, atomnummer 82 och atomvikt 204. Bly är en mjuk och mattgrå metall som bildar giftiga salter. Av grundämnets fyra naturliga isotoper har tre bildats genom radioaktivt sönderfall: Pb206, 207 och 208.
Kelatkomplexbildare
Organiska substanser som bildar två eller fler bindningar med en central metalljon. I heterocykliska ringar utgör metallatomen en del av ringen. Några biologiska system bildar metallkelat, som t ex de n järnbindande porfyringruppen i hemoglobin och det magnesiumbindande klorofyllet i växter. Kemiskt används de som jonfångare i lösningar, medicinskt mot mikroorganismer, för behandling vid metallförg iftning och i kemoterapiprotokoll.
Kvicksilver
Ett metalliskt grundämne i flytande fas vid rumstemperatur. Kemiskt tecken är Hg, atomnummer 80 och atomvikt 200,59. Kvicksilver har många industriella tillämpningar, och dess salter har använts terapeutiskt. Det kan absorberas genom hud och slemhinnor och ge kvicksilverförgiftning. Pga av toxiciteten har den kliniska användningen av kvicksilver och dess derivat minskat.
Jordförorenande ämnen
'Jordförorenande ämnen' är en samlingsbeteckning för kemiska substance som på grund av mänsklig aktivitet har släppts fritt i marken och orsakar negativa effekter på dess fysikaliska, kemiska och biologiska egenskaper, hotar den ekologiska balansen och kan ha skadliga konsekvenser för djurs, växters och människors hälsa.
Sällsynta jordartsmetaller
En grupp grundämnen som innehåller skandium, yttrium och lantanoiderna. Den historiska bakgrunden till namnet jordartsmetaller är att de inte påvisades i sin rena form, utan som oxider. De var dessutom mycket svåra att renframställa. Trots benämningen "sällsynta" utgör de tillsammans ca 25% av alla metaller i jordskorpan. Många har fått sina namn efter den första fyndplatsen, Ytterby på Resarö i Uppland.
Joner
En atom eller atomgrupp som har en positiv eller negativ elektrisk laddning, till följd av upptag (negativ laddning) eller förlust (positiv laddning) av en eller fler elektroner. Atomer med positiv laddning kallas katjoner; de med negativ laddning kallas anjoner.
Coordination Complexes
En medicinsk kontext är ett koordinationskomplex en typ av kemisk sammansättning där en metalljon är omgiven av molekyler eller joner, kallade ligander, som är bundenar till metallionen genom koordinativa bindningar. Koordinationskomplexen har en speciell geometri som bestäms av antalet ligander och deras orientering i förhållande till metalljonen. Många läkemedel innehåller metallkomplex, särskilt koppar-, järn- och guldkomplex, vilka kan användas som antiinflammatoriska, antimikrobiella eller antitumörmedel.
Metallokeramiska legeringar
Förening av keramer (porslin) och en legering av två eller fler metaller för användning i restorativ tandvård. Typiska metallegeringar är kobolt-krom, guld-palladium, guld-platina-palladium och nickelbaserade legeringar.
Magnesium
Ett lätt, silverfärgat, metalliskt grundämne. Det har kemiskt tecken Mg, atomnummer 12 och atomvikt 24,31. Dess salter är nödvändiga i näringskedjan, då de behövs för många enzymers verkan, särskilt för sådana som deltar i oxidativ fosforylering. Magnesium ingår i såväl intra- som extracellulära vätskor och utsöndras via urin och avföring. Brist på ämnet ger upphov till nervretning, med stelkramp, kärlvidgning, kramper, darrningar, depression och psykotiska beteenden.
Bindningsplatser
Atomabsorptionsspektrofotometri
Atomabsorptionsspektrofotometri (AAS) är en teknik inom analytisk kemi som används för att bestämma koncentrationen av en specifik metall i en provblandning. Tekniken bygger på att metalljoner i en provlösning värms upp så att de omvandlas till atomer, vilka sedan absorberar ljus av en viss våglängd som är karakteristisk för just den metallen. Genom mätning av det absorbierade ljuset kan koncentrationen av metallionen bestämmas. AAS används ofta inom områden som miljöanalys, klinisk analys och livsmedelskontroll.
Lättmetaller
Tandlegeringar
Vattenförorenande ämnen, kemiska
Kromlegeringar
Modeller, molekylära
Svetsning
Katjoner
Molekylsekvensdata
Metallurgi
Läran om framställning, rening och bearbetning av metaller och deras legeringar. Hit hör såväl industriell metallurgi som metallurgisk teknik, som t ex inom odontologin.
Spårämnen
Katalys
EDTA
Ett kelerande ämne som avskiljer en mängd olika flervärda katjoner. Det används vid läkemedelstillverkning och som livsmedelstillsats. Syn. etylendiamintetraättiksyra.
Aluminium
Rostfritt stål
Arsenik
Grått, metalliskt grundämne med kemiskt tecken As, atomnummer 33 och atomvikt 75. Arsenik är är utbredd i hela universum, huvudsakligen i form av arsenider. I jordskorpan ingår ämnet i naturliga leger ingar och i stor utsträckning i svavelföreningar (sulfider). De flesta arsenikföreningar är giftiga, och vissa former av arsenik är karcinogena.
Miljöövervakning
"Miljöövervakning är processen att systematiskt mäta, samla in, analysera och rapportera information om miljöfaktorer som luft, vatten, mark och biologisk mångfald, för att bedöma deras påverkan på ekosystemet och människors hälsa, med syfte att stödja beslut om miljöskyddsåtgärder och efterlevnad av miljölagar."
Titan
I den medicinska kontexten är "Titan" inte en etablerad term med en specificerad och konsistens definition. Det kan vara en förkortning eller ett varumärke för ett specifikt medicinskt instrument, produkt eller teknik, men utan ytterligare kontextualiserande information är det inte möjligt att ge en medicinsk definition av "Titan" i en enda mening.
Aminosyrasekvens
Oxidation-reduktion
Organometallföreningar
Organometallföreningar är en kemisk term som definieras som föreningar mellan metaller och organiska grupper, där minst en kovalent bindning existerar mellan metallatomen och kolatom(en) i organiska gruppen. Dessa föreningar kan ha strukturer som spänner över en bred skala av komplexitet, inklusive allt från enkelmetall-alkylbindningar till mer sofistikerade system med flera metallatomer och/eller flera kovalenta bindningar mellan metallatomerna och kolatomerna.
Emissionsspektrometri
Identifiering och mätning av grundämnen utifrån den vetskap att röntgenstrålar avgivna av ett överaktiverat ("exciterat") grundämne har en för ämnet karakteristisk våglängd och en intensitet beroende på ämnets koncentration. Hit hör också fluorescensspektrometri (sekundärstrålningsspektrometri), där provet röntgenbestrålas. Primärstrålningsspektrometri, där provet utsätts för elektronbestrålning, kallas oftast mikrosondanalys.
Gallium
Metalliskt grundämne med kemiskt tecken Ga, atomnummer 31 och atommassa 69,72 (de två stabila isotoperna har atommassa 69 resp. 71). Tolv radioisotoper är kända. Gallium är relativt vanligt förekommande i jordskorpan, ca 16 g/ton, och förekommer i förening med aluminium och zink. Metallen har en ovanlig fysikalisk egenskap: den smälter redan vid 29,8 grader och håller sig flytande till ca 2400 grader.
Fenantroliner
Fenantroliner är en grupp kemiska föreningar som innehåller en fenantrolinstruktur, vilket är en heterocyklisk aromatisk ring med två nitrogensubstituenter. Fenantroliner är kända för sin användning som läkemedel, särskilt som dekongestiva och som ingredienser i vissa typer av antihistaminpreparat. De fungerar genom att verka som noradrenalinåterupptagshämmare, vilket ökar koncentrationen av noradrenalin i synapsen och orsakar vasokonstriktion. Detta kan vara användbart för att lindra symtom relaterade till allergier, svalgasjukdomar och andra tillstånd som kännetecknas av ökad slemproduktion eller inflammation.
Proteinbindning
"Proteinbindning refererar till den process där ett protein binder specifikt till ett annat molekylärt substance, såsom en liten molekyl, ett annat protein eller en jon, vanligtvis genom non-kovalenta interaktioner som hydrogenbindning, Van der Waals-kräfter och elektrostatiska attraktioner. Denna bindning kan regulera funktionen hos det bundna substanceet och är av central betydelse för många biologiska processer, inklusive signaltransduktion, enzymsk aktivitet och transport av molekyler inom cellen."
Miljöförorening
Kolibakterie
Palladium
I medicinsk kontext, används "palladium" inte som en självständig definition. I stället refererar det till ett grundämne, metallen palladium (Pd), som kan användas i vissa medicinska tillämpningar.
Industriavfall
Materialprovning
Wolfram
'Wolfram' är ett sällsynt autosomalt recessivt neurodegenerativt syndrom orsakat av mutationer i genen WFS1, som kodar för wolframinproteinet. Wolframs syndrom kännetecknas av diabetes insipidus, diabetes mellitus, optisk atrofi och sensorineuralt hörselförlust under barndomen eller tidig ungdom. Senare i livet kan ytterligare symtom som försämring av balansen, urinblåsanfunktion och psykiska störningar uppstå.
Proteinkonfiguration
I enkelhet kan 'proteinkonfiguration' definieras som den specifika rymdstrukturen och orienteringen hos de aminosyror som utgör ett protein. Denna konfiguration bestäms av proteinkedjans primära struktur (sekvensen av aminosyror) samt hur dessa aminosyror är hopfogade och vevda i rummet, vilket kallas för sekundär, tertiär och kvartär struktur. Proteinkonfigurationen har en direkt betydelse för proteinets funktion och stabilitet.
Elektronspinnresonansspektrografi
En teknik som är tillämpbar på en mängd olika ämnen som uppvisar paramagnetism till följd av magnetismen alstrad av opariga elektroner. Erhållna spektra kan användas för påvisande, identifiering, och bestämning av elektronstrukturer, undersökning av molekylers interaktioner, och för mätning av kärnspinn och magnetiska moment. Elektronisk dubbelresonansspektrografi (ENOR) är en variant av tekniken som ger bättre upplösning. Spinnresonansanalys kan göras in vivo, och inkluderar tillämpningar som t ex magnetresonans (MRI). Syn. ESR.
Nervskador av tungmetallförgiftningar
Substratspecificitet
Substratspecificitet beteferrer sig inom farmakologi och enzymologi till den egenskap hos ett enzym eller en receptor där det endast binder till och katalyserar (eller påverkar) vissa specifika substanser, molekyler eller läkemedel, känt som substrat. Det innebär att en given enzymtyp endast är aktivt mot en begränsad grupp av kemiska föreningar som har en viss strukturell och kemisk likhet. Substratspecificiteten bestäms av enzymernas tredimensionella struktur och den del av substratmolekylen som interagerar med aktiva sitet på enzymet.
Vanadin
I en enkel medicinsk kontext, kan vanadin definieras som ett spårelement, vilket innebär att det förekommer i mycket låga koncentrationer i levande organismers kroppar. Vanadin är inget närmare specificerat läkemedel eller behandlingsmetod, utan snarare ett grundämne som har visats påverka vissa enzymer och cellprocesser på molekylär nivå in vitro och i djurmodeller. Dess potentiala roll inom medicinen är fortfarande under forskning och det finns inga etablerade eller allmänt accepterade kliniska tillämpningar av vanadin som läkemedel hittills.
Zinkföreningar
Manganföreningar
Oorganiska föreningar som innehåller mangan som en fast beståndsdel av molekylen.
Uran
I en enskild medicinsk betydelse kan "uran" referera till användningen av uran-238 eller uran-235 som en källa till joniserande strålning inom radiationsteori och strålbehandling. Detta är emellertid inte en primär medicinsk användning av ämnet, utan snarare en tillämpning av dess fysiska egenskaper.
Tenn
I en enkel medicinsk kontext kan "tenn" referera till ett mineral som kallas tin(IV)oxid, som används inom medicinen för att framställa vissa slags protes- och fyllningsmaterial för tänder. Dessutom kan tenntriklorid (SnCl2) användas som en behandling för hudinfektioner orsakade av svampar eller bakterier. Det är dock viktigt att notera att dessa användningar är relativt sällsynta inom modern medicin.
Magnetisk resonansspektroskopi
Molekylstruktur
Den inbördes placeringen av atomer, atomgrupper eller joner i en molekyl, samt antal, typ av och plats för kovalenta bindningar.
Korrosion
Guld
Oxider
I en enkel mening kan 'oxidera' definieras som ett kemiskt process där en substans (t.ex. ett molekyll eller jon) förlorar elektroner och blir mer elektropositiv, ofta i samband med en reaktion med syre. Detta kan leda till strukturella förändringar i substansen och eventuellt forma nya kemiska föreningar. Oxidering är motsatsen till reduktion, där en substans vinner elektroner och blir mer negativt laddad eller mindre elektropositiv. Båda processerna kan inträffa samtidigt i en redoxreaktion.
Stål
I medicinen kan 'stål' referera till en typ av metallimplantat som används i ortopedisk kirurgi, vanligtvis gjord av rostfritt stål, för att stabilisera och stödja ben eller leder under återhämtning efter skada eller sjukdom. Exempel på sådana användningsområden kan inkludera stavar för att stabilisera benbrott eller ledproteser för att ersätta skadade eller artritiska leder.
Modeller, kemiska
Ferroföreningar
Oorganiska och organiska föreningar med tvåvärt järn.
Lantanider
Thlaspi
Thlaspi är ett släkte av korsblommiga växter som innehåller omkring 70 arter, främst förekommande i Eurasien och Medelhavsområdet. En medicinsk definition av Thlaspi är svår att ge eftersom det inte är ett vanligt begrepp inom medicinen. Men som kuriosa kan nämnas att några arter av Thlaspi, såsom Thlaspi arvense (maskros-kål) och Thlaspi caerulescens (blåsört), har använts i traditionell medicin för behandling av mag- och tarmbesvär samt som diuretikum. Det bör dock understrykas att sådana användningar saknar vetenskaplig grund och bör inte praktiseras utan yrkesmässig medicinsk vägledning.
Temperatur
I en enkel mening kan temperatur inom medicinen definieras som den grad av värmevariation eller termisk energi som mäts i kroppen hos levande organismer, vanligtvis i enheten Celsius (°C) eller Fahrenheit (°F). Den normala kroppstemperaturen för en vuxen människa varierar vanligtvis mellan 36,5 och 37,5 °C (97,7 till 99,5 °F), även om det kan variera något beroende på individuella skillnader, tid på dygnet och metoden för temperaturmätning.
RNA, katalytiskt
En medicinsk definition av "RNA, katalytisk" är "Ribonukleinsyra med förmåga att fungera som en biokemisk katalysator, underlättande och accelererande specifika kemiska reaktioner inom cellen." Katalytiskt RNA, även känt som ribozym, är en typ av RNA-molekyl som kan binda till specifika substrat och utöva enzymatisk aktivitet, det vill säga att underlätta och accelerera kemiska reaktioner. Detta upptäcktes på 1980-talet och var en banbrytande upptäckt inom molekylärbiologin eftersom det ifrånsakade den länge gällande uppfattningen att endast proteiner kunde fungera som enzymer.
Vattenförorening, kemisk
Kvicksilverförgiftning
"Kvicksilverförgiftning definieras som en exponering för höga nivåer av kvicksilver, vanligtvis orsakad av kronisk eller akut exposure till metylkvicksilver eller elementärt kvicksilver, med potentialen att orsaka allvarliga skador på nervsystemet, njurarna och andra organsystem."
Molybden
Ett metalliskt grundämne med kemiskt tecken Mo, atomnummer 42 och atomvikt 95,94. Molybden är en viktig legeringsmetall, som i naturen förekommer i form av molybdensulfid (MoS2). Det är även ett essentiellt spårämne, som beståndsdel i enzymen xantinoxidas, aldehydoxidas och nitratreduktas.
Metalloids
I medicinsk kontext, används termen "metalloid" sällan eller aldrig. Men i allmän kemi är ett metalloid ett grundämne som har egenskaper som ligger mellan de hos metaller och icke-metaller. De flesta metalloider har delvis metalliska och delvis icke-metalliska egenskaper. De vanligaste metalloiderna inkluderar: bor, silicium, germanium, arsenik, antimon och tellur. I vissa fall kan dessa grundämnen ha relevans för toxicologi eller miljömedicin, men de är inte specifikt associerade med en medicinsk definition.
Platina
I medicinsk kontext, refererar "platina" vanligtvis till användning av platinacomplex inom cancerbehandling. Ett exempel är Cisplatin, som är ett känt cytostatiskt läkemedel som används för att behandla flera olika typer av cancer, såsom livmoderhalscancer, testikelcancer och äldre former av lungcancer. Platina-baserade läkemedel fungerar genom att skada DNA i cancerceller, vilket stoppar celldelningen och kan leda till cellsdöd.
Bassekvens
Ferriföreningar
Oorganiska eller organiska föreningar med trevärt järn.
Beryllium
Apoenzymer
Terbium
Terbium är ett metalliskt grundämne som tillhör lantanoidgruppen och har symbolet Tb. Det är ett sällsynt förekommande ämne och används främst inom elektronikindustrin, bland annat i specialeffekter och fluorescerande lampor. Terbium har inga kända medicinska användningsområden.
Ytterbium
Ultraviolettspektrofotometri
Ultraviolettspektrofotometri (UV-spektrofotometri) är en laboratorieteknik som används för att bestämma koncentrationen av ett ämne i en lösning genom att mäta absorptionen av ultraviolett ljus. Detta görs genom att lysa upp lösningen med UV-ljus och mäta den absorbierade strålningen vid specifika våglängder. Resultaten presenteras i form av ett spektrum, som visar absorptionen som en funktion av våglängden. Metoden är vanlig inom områden som kemi, biokemi och miljöanalys för att bestämma koncentrationer av olika organiska och oorganiska ämnen, till exempel aminosyror, vitaminer, pigment och vissa typer av föroreningar.
Järnbindande proteiner
Proteiner som specifikt binder till järn.
Halvledare
Rhodium
I den medicinska kontexten refererar "Rhodium" vanligtvis till ett sällsynt ädelmetall som används inom medicinen, specifikt inom den interventionskardiologiska behandlingen av hjärtkranskärlssjukdom. Rhodium-belagda stents är en typ av koronarstent (ett rörliknande stöd) som placeras inuti ett kärl för att hålla det öppet och återställa blodflödet.
Etylendiaminer
Etilendiamin (EDA) är ett organisk förmolekyl med formeln H2N-CH2-CH2-NH2. Det är en klemt, färglös vätska med en stark ammoniakliknande lukt. EDA används som en building block inom kemi och polymerindustri för att producera produkter såsom små molekyler, till exempel läkemedel, och polymerer, till exempel epoxyhärdare.
Sulfhydrylföreningar
Sulfhydrylgrupper, eller mer korrekt sulfhidrylgrupper, är en funktionell grupp inom kemi och biokemi som består av en svavelatom (S) bindd till ett väteatom (H) med en covalent enkelbindning. Den vanligaste förekomsten av denna grupp i levande system är när den är bunden till en kolatom i en organisk molekyl, och skrivs därför ofta som -SH. Sulfhydrylgrupper finns naturligt i vissa aminosyror, såsom cystein, och har betydelse för proteiners struktur och funktion genom att bilda disulfidbroar (-S-S-) med varandra eller binda till andra svavelhaltiga molekyler som koenzym A.