MerkaptoetanolSulfhydrylföreningarMolekylvikt: Summan av atomvikterna för de atomer som ingår i en molekyl. En modernare benämning är relativ molekylmassa.Ditiotreitol: Ett reagensmedel som vanligtvis används vid biokemiska undersökningar för att förhindra oxidation av SH-grupper (tiolgrupper) och för arr reducera disulfider till ditioler.Polyakrylamidgelelektrofores: En typ av elektrofores där polyakrylamidgel används som diffusionsmedium.Aminosyror: Organiska föreningar som generellt innehåller en aminogrupp (-NH2) och en karboxylgrupp (-COOH). Tjugo alfaaminosyror är de subenheter som polymeriseras till proteiner.Kinetik: Läran om förloppsdynamik i kemiska och fysikaliska system.Vätejonkoncentration: Ett mått på en lösnings surhetsgrad.SulfhydrylreagensKlorkvicksilverbensoater: Klor- och kvicksilverhaltiga derivat av bensoesyra.Gelkromatografi: Kromatografimetod på icke-joniska geler utan hänsyn till det sätt på vilket preparatet urskiljs.Agglutinationstester: Undersökningar som bygger på att celler, mikroorganismer eller partiklar klumpar ihop sig när de blandas med specifikt antiserum.Cystein: En tiolhaltig, icke-essentiell aminosyra som vid oxidation bildar cystin.Disulfider: Kemiska grupper med de kovalenta disulfidbindningarna -S-S-. Svavelatomerna kan binda till såväl oorganiska som organiska molekyldelar.NatriumdodecylsulfatBrucella: Ett släkte gramnegativa, aeroba bakterier som ger upphov till brucellos. Bakterierna utgörs av orörliga kocker och är djurparasiter och -patogener. Dimerkaprol: Ett motmedel mot stridsgas som är verksamt mot Lewisit (diklor(2-klorvinyl)arsin). Tidigare känt som British Anti-Lewisite, BAL. Medlet verkar som kelatkomplexbildare och används mot förgiftning med arsenik, guld och andra tungmetaller.Ditionitrobensoesyra: Ett standardreagenspreparat för bestämning av reaktiva sulfhydrylgrupper med absorbansmätning. Det används ffa för bestämning av sulfhydryl- och disulfidgrupper i proteiner. Den färg som framträder beror på bildandet av en tioanjon, 3-karboxyl-4-nitrotiofenolat.FenylkvicksilverföreningarCystin: En dimerisk, icke-essentiell aminosyra med kovalent bindning som bildas genom oxidation av cystein. Två cysteinmolekyler kopplas ihop med en disulfidbrygga, varvid cystin bildas.Hemagglutinationstester: Känsliga tester för mätning av vissa antigen, antikroppar eller virus som baseras på dessas förmåga att agglutinera vissa röda blodkroppar.Jodacetamid: Ett reagensmedel av alkylerande sulfhydryl. Dess verkan motsvarar den hos jodacetat.Varm temperatur: En form av energi och en känsla av förhöjd temperatur. Inom medicinen är värme av intresse för sina fysiologiska effekter, för terapeutisk användning, och för bruk i förfaranden inom fysik eller fysikalisk kemi.AgglutininerGlutation: En tripeptid som spelar många roller i celler. Den konjugerar med läkemedel så att dessa kan göras mer lösliga för utsöndring, verkar som koenzym, deltar i ändringar i proteindisulfidbindningar och reducerar peroxider.ZinostatinErytrokruoriner: Hemoglobiner med hög molekylvikt (1,5 milj till 3 milj) i plasma hos många annelider (ringmaskar) och blötdjur. De binder 1 mol syre per hem och fungerar som syrebärare.o-ftalaldehydKemiKemiska fenomenIsoelektrisk punkt: pH i proteinlösningar eller liknande föreningar, då de dipolära jonerna når sitt maxvärde.Etylmaleimid: Ett sulfhydrylreagens med utbredd användning i experimentella, biologiska studier.p-Chloromercuribenzoic AcidSubstratspecificitetOxidation-reduktionFenantrolinerEDTA: Ett kelerande ämne som avskiljer en mängd olika flervärda katjoner. Det används vid läkemedelstillverkning och som livsmedelstillsats. Syn. etylendiamintetraättiksyra.Kolhydrater: Den största klassen organiska föreningar, bestående av aldehyd- eller ketonderivat av polyhydriska alkoholer, särskilt pentahydriska och hexahydriska, så benämnda därför att vätet och syret förekommer i sådana proportioner att de bildar vatten, Cn(H2O)n. De viktigaste omfattas av små sockerarter (enkla monosackarider) såväl som stora stärkelsearter, glykogener, cellulosa- och gummiarter. Födoämnesrelaterade kolhydrater hänförs till "kolhydrater i kosten".Fikain: Ett sulfhydrylproteinas från ficuslatex med cystein på den aktiva platsen. Klyvning sker företrädesvis vid tyrosin- och fenylalaninrester. EC 3.4.22.3.Brucellos: Infektion orsakad av bakterier tillhörande släktet Brucella och huvudsakligen omfattande det retikuloendoteliala systemet. Tillståndet kännetecknas av feber, svaghet, sjuklighet och viktförlust.Hydroxikvicksilverbensoat: Hydroxylerade bensoesyraderivat som innehåller kvicksilver. Några av dessa används som sulfhydrylreaktionsmedel i biokemiska studier.EnzymreaktivatorerMakromolekylära substanser: Föreningar och molekylkomplex som består av ett stort antal atomer och som i allmänhet är mer än 500 kD. I biologiska system kan makromolekylära ämnen åskådliggöras med elektronmikroskopi och särskiljas från organeller genom avsaknaden av membranstrukturer.Kromatografi: Någon i en rad av separationsmetoder för att skilja närbesläktade ämnen i en blandning, baserade på skillnader i ämnenas affinitet för två olika media, varav ett (den rörliga fasen) är vätskeformat och det andra fast (porös substans eller gel). Den hastighet med vilken de olika ämnena förflyttar sig i den rörliga fasen beror på lösligheten (i en vätskefas) eller gastrycket (i en gasfas) och affiniteten för det fasta mediet.Immunglobulin M: En immunglobulinklass med mykedjor. IgM kan fixera komplement. Beteckningen har givits pga den höga molekylvikten; ursprungligen benämndes proteinet makroglobulin.Kromatografi, DEAE-cellulosa: En typ av jonbytarkromatografi, där positivt laddad dietylaminoetylcellulosa används som bas.Jodacetater: Joderade derivat av ättiksyra. Jodacetater används vanligen som alkylerande sulfhydrylreagensmedel och enzymhämmare i biokemisk forskning.ReduktanterLäkemedelshållbarhetIsoelektrisk fokusering: Elektrofores, där en pH-gradient bestäms i ett gelsubstrat och proteiner vandrar tills de når den plats (fokus), vid vilken pH är lika med deras isoelektriska punkt.Jonbytarkromatografi: Separationsteknik, där den fasta fasen består av jonbytarhartser. Hartserna innehåller små, löst bundna joner som lätt byter plats med andra små joner med motsvarande laddning i de lösningar som passe rar över den fasta fasen. Syn. jonbyteskromatografi.Hemolytisk plackteknik: En immunologisk teknik för bestämning av enskilda cellers sekretion, beskriven i: Jerne m fl (1974): Plaque forming cells: methodology and theory. Transplant Rev 18:130.Nötkreatur: Tamboskap som vanligtvis hålls på någon form av lantgård för produktion av kött eller mjölkprodukter eller som arbetsdjur.PapainDiskelektrofores: En elektroforesmetod, där skillnader i både spänning och pH-gradienter åstadkoms med hjälp av buffrar av varierande sammansättning och pH i de olika skikten i gelkolonnen. Benämningen "disk" har inget att göra med formen på de separata zonerna, utan är helt enkelt en språklig förkortning för den "diskontinuitet" som buffervariationerna leder till.Immundiffusion: En teknik som bygger på diffusion av antigen eller antikroppar genom ett halvfast medium, vanligen agar eller agarosgel, med en precipitinreaktion som resultat.Katjoner, tvåvärda: Positivt laddade atomer, radikaler eller atomgrupper med tvåvärd laddning, som vandrar mot katoden eller den negativa polen vid elektrolys.Hemagglutination: Fenomenet att antikroppar reagerar med antigen som fastnat på röda blodkroppar.Brucellos, bovin: Infektionssjukdom hos nötkreatur orsakad av bakterier av släktet Brucella, vilken leder till abort i senare stadier av dräktighet. Smitta med Brucella abortus är den främsta infektionsorsaken.Indikatorer och reagenserSerumglobulinerGammaglobuliner: Serumglobuliner som vandrar i gammaområdet vid elektrofores. Gammaglobuliner betraktades tidigare som synonyma med immunglobuliner, eftersom de alla flesta immunglobuliner är gammaglobuliner. Men då vissa immunglobuliner uppvisar elektroforetisk alfa- och betarörlighet har denna syn fått ge vika.Makroglobuliner: Serumglobuliner med hög molekylvikt.