En växtart (lusern) i familjen Fabaceae (ärtväxter) som används för genetikstudier, eftersom den är diploid, självbefruktande och har korta förökningstider.

Ett växtsläkte av familjen ärtväxter (Fabaceae). Det skiljer sig från sötväppling (Melilotus), buskklöver (Lespedeza) och rödklöver (Trifolium).

En europeisk baljväxt ("alfalfa") av familjen Fabaceae som odlas i stor omfattning som foderväxt. Aminosyran L-canavanin i alfalfa har satts i samband med uppkomsten av systemisk lupus erythematosus (SLE).

"Sinorhizobium meliloti" är en gramnegativ bakterie som lever i symbios med vissa arter av klövrar, till exempel vitklöver och rödklöver. Den har förmågan att fixera atmosfärisk kväve till ammoniak, vilket gör den till en viktig mikroorganism i markens närings Cykel. Genom att bilda knölar på klövrarnas rötter skapar bakterien en miljö där kvävefixeringen kan ske. Detta är ett exempel på mutualism, där två organismer lever tillsammans till varandras fördel.

"Root nodules in plants are specialized structures formed through a symbiotic relationship between certain leguminous plants and nitrogen-fixing bacteria, typically of the genus Rhizobia. These nodules develop on the roots of the host plant, providing an environment for the bacteria to convert atmospheric nitrogen into ammonia, a form usable by the plant as a nutrient. This process, known as biological nitrogen fixation, benefits both the plant and the bacteria, enhancing the growth and productivity of the legume while also enriching the soil with bioavailable nitrogen."

I medicinsk kontext refererar "symbios" till ett förhållande mellan två eller flera organismer av olika art som lever tillsammans i nära kontakt och samverkar på ett sätt som är till gagn för båda partier. Detta skiljer sig från parasitism, där en organism drar nytta av en annan medan den andra skadas. Symbios kan vara obligatorisk eller fakultativ, beroende på om de involverade arterna måste ha varandra för att överleva eller inte. Ett exempel på symbios är den mutualistiska relationen mellan bakterien Escherichia coli och människan, där bakterien hjälper till med näringsomsättningen i tarmen medan värden får näring och skydd.

"En vegetabilisk röt som används som livsmedel, exempelvis morot, potatis och palsternacka."

Mycorrhizae är ett symbiotiskt förhållande mellan svampar och rötter hos växter, där svampen hjälper till att öka näringsupptagandet av växten genom att utöka dess rotyta. Detta sker genom att svampens mycelvävnad växer in i och omkring växtens rötter, vilket möjliggör en effektivare upptagning av vatten och näringsämnen som fosfor, kväve och kalium från jorden. I gengäld får svampen organisk näring i form av kolriktiga föreningar från växten. Mycorrhizae är en viktig komponent i många ekosystem och bidrar till att underlätta växternas grothock och överlevnad, särskilt under stressade förhållanden som torka eller näringsbrist.

'Växtproteiner' är proteiner som härstammar från växter, och de utgör en viktig källa till näringsprotein för människor.

En process i vissa bakterier, svampar och blågröna alger, varvid fritt atmosfäriskt kväve omvandlas till biologiskt användbara former av kväve, som t ex ammoniak, nitrater och aminoföreningar.

De processer genom vilka cellkärnors, cytoplasmatiska eller intercellulära faktorer inverkar på differentieringsstyrningen av genaktiviteten hos växter.

Sinorhizobium är ett släkte av gramnegativa, stavformade bakterier som förekommer i jorden och har förmågan att fixera kväve genom symbios med vissa växtarter, främst klövrar (Fabaceae). Denna symbiotiska association sker genom bildandet av knölar på rothår eller rötter hos värdväxten, där bakterierna konverterar atmosfärisk kväve till ammoniak, vilket kan användas av växten som näringsämne. Släktet Sinorhizobium innehåller flera arter, varav den mest välkända är Sinorhizobium meliloti, som är associerad med klövrar som vitklöver och rödklöver. Andra arter inom släktet har förmågan att fixera kväve tillsammans med andra växtarter, till exempel Sinorhizobium fredii med sojabönor.

Arvsmassan hos växter.

Ett växtsläkte (sötväpplingar) av familjen Fabaceae.

Rhizobium är ett släkte av gramnegativa, aeroba stavformade bakterier som lever i symbios med vissa växter, främst inom familjen Fabaceae (bönväxter). Dessa bakterier har förmågan att fixera atmosfärisk kväve till ammoniak, vilket kan användas av växten som näringsämne. I utbyte får bakterien en livsmiljö och energriktig kolhydratkälla från växten. Denna symbiotiska relation är viktig för att underhålla markens kvävehalt och för ökad produktion av proteinrika grödor, som till exempel bönor, lupiner och klövrar.

Ett växtsläkte (käringtänder) av familjen Fabaceae. Trivialnamnet lotus används även för Nymphaea (näckrosor) och Nelumbo (lotusblomma).

Den fullständiga arvsmassan i en växts kromosomuppsättning.

Växter vars genom ändrats genom genteknik, eller deras avkomma.

Aphanomyces är ett släkte av svampar som orsakar rotsjukdomar hos växter, särskilt i fuktiga och vattendränkta jordar. Släktet innehåller flera arter, däribland Aphanomyces euteiches som är en viktig skadedjursart som orsakar rotknölrot hos grönsaker som ärod, bönor och klöver. Svampen penetrerar växtroten och bildar mycel som grostar inom roten och kringliggande vävnader, vilket orsakar nekros och försvagning av växten. Aphanomyces-arter sprider sig genom att frisätta zoosporer i vatten, vilket gör att de kan vara särskilt skadliga i bevattningssystem eller under fuktiga väderförhållanden.

Fabaceae, även känd som Leguminosae, är en familj av blommande växter som inkluderar bönor, ärtörter, lupiner och sötpotatis. Familjen är välkänd för sina karaktäristiska frukter, som är torra, uppsvällda och flersamiga, kända som baljfrukter. Fabaceae-familjen är ekonomiskt och ekologiskt viktig eftersom den innehåller många näringsrika grödor och fixerar kväve i marken genom symbios med bakterier, vilket underlättar tillväxten av andra växter.

'Trifolium' är ett botaniskt släkte inom familjen ärtväxter (Fabaceae). Det är vanligtvis känt som klöver och innehåller flera arter, däribland de mest välkända är treklövern (Trifolium repens) och rödklöver (Trifolium pratense). Släktet karaktäriseras av sina blommor som vanligtvis är samlade i huvuden med tre små blommor per axel, därav namnet 'tri' för 'tre' och 'folium' för 'blad'. Dessa växter är viktiga som bete för boskap och har också använts inom traditionell medicin.

Beskrivningar av specifika sekvenser av aminosyror, kolhydrater eller nukleotider som publicerats och/eller deponerats och hålls tillgängliga i databaser som t ex Genbank, EMBL, NBRF eller andra sekvensdataarkiv.

Deoxiribonukleinsyra som utgör arvsmassan hos växter.

Inkapslade embryon till blommande växter. De används för odling eller som djurföda, pga sitt koncentrerade innehåll av näringsämnen, som t ex stärkelse, proteiner och fettämnen. Raps, bomull och solros odlas för frönas oljeinnehålls skull.

En växtblad är ett blad som hör till en växt, och är en flata, ofta brett utbredd struktur som har en viktig funktion för fotosyntesen genom att utgöra en stor yta för att ta emot solljus. Växtbladet innehåller också klorofyll och andra pigment, som gör att det kan absorbera ljusenergi och använda den till att producera näringsämnen genom fotosyntes. Dessutom har växtblad ofta en skyddande funktion för växten, och kan även ha en roll i växtens vattenförlustreglering. Slutligen kan växtblad ha en attraktiv funktion för att attrahera pollinerare till blommande växter.

I en genetisk kontext, refererar "synteni" till det fenomen då två eller flera gener eller loci (positioner på ett kromosom) bevaras på samma kromosom i olika arter eller populationer. Detta innebär att de är lokaliserade på samma position relativt till varandra, även om avståndet mellan dem kan variera. Synteni anses ofta vara ett resultat av gemensam evolutionär historia och är därför vanligt bland nära släktingar, men det kan också förekomma mellan mer avlägsna arter som har delat en gemensam förfader för länge sedan. Synteni används ofta i jämförande genetik och genomforskning för att undersöka evolutionära relationer och identifiera konservade genordningar mellan olika arter eller populationer.

Släktskapsförhållanden mellan grupper av organismer, baserade på deras genuppsättningar.

Procyanidiner är en typ av flavonoider, som är en grupp naturligt förekommande antioxidanter i växter. Procyanidiner är specifikt oligomerer och polymrer av flavan-3-oler monomerer, såsom katekin och epikatekin. De kan hittas i en mängd livsmedel, till exempel äpplen, druvor, vin, choklad, granatäpple och gröna teblad. Procyanidiner är kända för sin förmåga att neutralisera fria radikaler och har potential att skydda mot oxidativ skada och inflammation i kroppen.

Sekvensstumpar erhållna från komplementärt DNA (cDNA). Markörerna är partiella DNA-sekvenser från kloner. Syn. EST.

'RNA (Ribonucleic acid) in plants refers to the single-stranded, helical molecule that plays a crucial role in gene expression by serving as an intermediary between DNA and protein synthesis, with various types including messenger RNA (mRNA), ribosomal RNA (rRNA), and transfer RNA (tRNA).'

Trigonella är ett släkte inom familjen ärtväxter, som främst är känt för sin art Trigonella foenum-graecum, även kallad fenugrek. Fenugrek har använts traditionellt inom medicin för att behandla diverse hälsotillstånd såsom diabetes, inflammation och diarré. Dess frön innehåller bland annat steroider, saponiner och fiber som tros ha potentiala hälsobefrämjande effekter.

"En växtskada orsakad av mekanisk skada, som resulterar i att vävnader delas upp och celldelning stimuleras, vilket kan leda till oregelbunden växt och förvrängning hos växten."

I en enskild medicinsk betydelse kan "planta" referera till ett växtbaserat läkemedel eller en naturlig substans som utvunnits från en växt och används som en aktiv ingrediens i en medicinsk behandling. Detta är dock inte en vanlig användning av termen inom den medicinska sammanhangen på engelska, och det kan vara förvirrande om det inte specificeras vilken växt och i vilket sammanhang som "planta" används.

Indolsyror är en klass av organiska syror som innehåller en indolstruktur, karakteriserad av en benzring fusionsväld till en piperidinring, med en karboxylgrupp bunden till en kolatom i den senare ringen.

Ett hemoglobinliknande syrebindande hemprotein i kvävefixerande rotknölar hos ärtväxter. Det röda färgämnet har en molekylvikt som motsvarar ungefär 1/4 av hemoglobinets och antas verka som oxidreducerande katalysator i samband med symbiotisk kvävefixering.

En växtkromosom är en struktur i cellkärnan hos växter som består av DNA, protein och nukleolusorganisatoriska regioner (NOR). Kromosomen innehåller genetisk information i form av gener och regulatoriska sekvenser. Växtkromosomer har ofta en lång och en kort arm, vilket ger upphov till deras typiska stavform. De är centrala för växternas arv och reproduktion, och undergår speciella förändringar under meiosen, som resulterar i att antalet kromosomer halveras inför bildandet av könsceller.

Glomeromycota är ett förslagat fylum av svampar som bildar en mutualistisk symbios med växter genom att bilda en mykorrhiza, vilket innebär att svampens mycel växer in i och sammanlänkar sig med växtens rötter. Denna relation hjälper till att underlätta näringsupptagandet för både svampen och växten. Svamparna i Glomeromycota saknar fruktkroppar och har en mycel som består av smala, trådliknande hyfer. De flesta arter inom detta fylum är symbiotiska med landväxter, men några lever också i symbios med vissa alger.

"Växtsjukdomar" är en samlingsbeteckning för sjukdomar som drabbar växter och orsakas av diverse patogener, inklusive bakterier, svampar, virus och viroider, samt abiotiska faktorer som klimatförhållanden, näringsbrist och toxiner. Dessa sjukdomar kan påverka växternas tillväxt, utveckling och produktivitet, och i vissa fall leda till död av plantan.

Växthormoner som befrämjar avskiljandet av dotterceller efter mitotisk delning av en modercell. De utgörs i många fall av purinderivat.

I en medicinsk kontext kan "PECS" stå för "Peripherally inserted central catheters," som är en typ av slangar eller katetrar som används för att administrera läkemedel och andra behandlingar till patienter. PECS-katetrarna skiljer sig från traditionella centrala venkatetrar genom att de införs i en perifer ven istället för en central ven. Detta gör det möjligt att placera katetern på ett mindre invasivt sätt, med lägre risk för komplikationer som pneumotorax och blodproppar. PECS-katetrarna används ofta när långvarig intravenös behandling är nödvändig, till exempel vid kemoterapi eller total parenteral nutrition (TPN).

Agrobacterium är ett genus gramnegativa, stavformade bakterier som tillhör familjen Rhizobiaceae. Dessa bakterier är kända för sin förmåga att överföra främmande DNA till växtceller genom en naturlig genetisk transformationsprocess. Detta sker genom ett plasmid (ett cirkulärt DNA-molekyl) som kallas Ti-plasmid (Tumor-inducerande plasmid). Genen för denna förmåga finns inom en sektion av plasmiden som kallas T-DNA (Transfer-DNA), vilket kan integreras i växtcellens genetiska material och orsaka oönskade tillväxthinder eller tumörer. Denna egenskap hos Agrobacterium har blivit användbar inom molekylärbiologi och genteknik för att skapa transgena växter med önskvärda egenskaper, exempelvis resistens mot sjukdomar eller bättre avkastning.

Tillväxtregulatorer hos växter är signalmolekyler som kontrollerar och koordinerar olika aspekter av växternas tillväxt och utveckling, inklusive celldelning, celltillväxt, differentiering och organformation, genom att påverka genuttryck och signaltransduktionsvägar.

Den rikligast förekommande, naturliga, aromatiska, organiska polymeren, vilken finns i alla kärlväxter. Lignin, cellulosa och hemicellulosa

Derivat av etylen, en enkel, organisk gas av biologiskt ursprung, med många industriella och biologiska användningsområden.

I a medicinsk kontext kan "plant structures" referera till de olika delarna hos växter som har medicinsk relevans eller användning. Detta kan inkludera strukturer såsom blad, stjälkar, rötter, bark, blommor och frukter. Dessa strukturer kan innehålla olika aktiva ämnen som kan användas för medicinska ändamål, till exempel läkemedel eller näringsämnen. Det är värt att notera att termen "plant structures" inte är en etablerad medicinsk term, utan snarare en beskrivande term som används för att hänvisa till de olika delarna av växter som kan ha medicinsk relevans.

Rhizobiaceae är en familj av gramnegativa, aeroba eller fakultativt anaeroba, stavformade bakterier som huvudsakligen lever i symbios med växter. De är kända för sin förmåga att fixera kväve, vilket innebär att de kan omvandla atmosfärisk kväve till ammoniak, en form av kväve som kan användas av växter för att syntetisera aminosyror och andra organiska molekyler.

'Växtstammar' refererar till de grundläggande, genetiskt skilda enheterna inom växtvärlden, som utgör basen för artbildning och evolution. De är motsvarigheten till djurens arter och populationer, och kan bestå av en enda art eller en grupp närbesläktade arter. Växtstammar kännetecknas av sin unika genetiska sammansättning och reproducerar sig ofta asexuellt genom vegetativ förökning, även om de också kan fortplanta sig sexuellt.

Naftalenättiksyror, även kända som naftalensyraderivat, är en grupp organiska föreningar som består av naftalen (ett polycykliskt aromatiskt kolväte) med substituenter i form av ättiksyra (acetyl)grupper.

Ett släkte mitosporsvampar tillhörande Phyllachoraceae, omfattande åtminstone 40 arter av växtparasiter. De har teleomorfer inom släktet Glomerella.

Aminosyrors ordningsföljd i en polypeptidkedja. Den utgör proteiners primärstruktur och är av avgörande betydelses för proteinkonfigurationen.

Den yttre framtoningen hos individen. Den är resultat av samspelet mellan generna och mellan genotypen och miljön.

En grupp växtceller som kan dela sig oändligt och vars främsta funktion är att ombesörja tillväxten i den yttersta spetsen av en rot eller en stjälk.

Ett växtsläkte (kikärtor) av familjen Fabaceae, känt för sina ätliga ärtor.

Bestämning av det mönster av gener som uttrycks vid den genetiska transkriptionen, såväl under specifika förhållanden som i en specifik cell.

"Växtepidermis" refererar till den yttre celllagren hos växter som skyddar deras vävnader från uttorkning, mekanisk skada och infektion. Den består av en enda cellager som är täckt av ett vaxliknande material som kallas cutin, vilket hjälper till att försegla cellerna och minska vattenförlust. Specialiserade celler i växtepidermis, såsom stomatceller, kan också reglera växternas vattentvätt genom att öppna och stänga sig.

Ett växtsläkte (lupiner) av familjen Fabaceae som innehåller spartein, lupanin och andra lupinalkaloider.

I medicinen, refererar Pulvinus till ett saffigt viddat, upphöjt område på hjärnbarken som innehåller neuroner relaterade till muskeltonus och reflexer. Det är en del av piriformisbanan i hjärnbarken, och är involverad i kontrollen av kroppens muskulatur och koordination av rörelser.

Soybeans, eller *Glycine max*, är en art av böna som odlas för sina nötter, som är rika på protein och fettsyror. De används ofta inom livsmedelsindustrin för att producera såväl mjölk- och köttsubstitut som olja.

Fröets första tillväxtstadium under utvecklingen till en fröplanta. Groddskott och groddrot framträder och växer uppåt resp. nedåt. Grodden hämtar sin näring ur fröets endospermvävnad och/eller frötäckbladen.

En familj (Aphididae) små insekter, tillhörande underordningen Sternorrhyncha, som lever på växtsaft. Viktiga arter är Schizaphis och Myzus. Den senare sprider mer än 100 växtvirussjukdomar.

Metoder för bestämning av läge för och avstånd mellan gener på en kromosom.

Ett svampsläkte inom familjen Entomophthoraceae, ordningen Entomophthorales. De är främst insekt- och spindelparasiter, men kan orsaka svampinfektion i näsan hos människor och hästar.

Varje påvisbar och ärftlig förändring i det genetiska materialet som medför ändrad genotyp och som överförs till dotterceller och efterföljande generationer.

Växters fortplantningsorgan.

Ett gasformigt grundämne med kemiskt tecken N, atomnummer 7 och atomvikt 14. Kvävemolekylen består av en dubbelatom, och gasen utgör ca 78 volymprocent av jordens atmosfär. Kväve är en beståndsdel av proteiner och nukleinsyror, och ingår i alla levande celler.

Tioredoxin är ett litet protein som spelar en viktig roll i cellers reduktiva stresshantering och oxidativ stressrespons. Tioredoxinhåller två cysteineresidyer i sin aktiva sida, vilka kan reducera disulfidbryggor i andra proteiner och på så sätt reglera deras funktion. Tioredoxinreduktas är ett enzym som regenererar tioredoxins reducerade form genom att reducera dess disulfidbrygga. Tioredoxinh har visat sig ha antioxidativ verkan och kan skydda celler från skada orsakad av fria radikaler. Det är också involverat i DNA-syntes, repair och transkription.

En uppsättning gener som genom mångfaldigande och variation härstammar från någon ursprunglig gen. Sådana gener kan sitta tillsammans på samma kromosom eller vara utspridda på olika kromosomer. Exempel på multigenfamiljer är de som kodar för hemoglobiner, immunglobuliner, histokompatibilitetsantigener, aktiner, tubuliner, keratiner, kollagener, stressproteiner, salivproteiner, korioproteiner, membranproteiner, ägguleproteiner och faseoliner, och även histoner, ribosom-RNA och tRNA-gener. De tre senare utgör exempel på upprepningsgener, av vilka det finns hundratals identiska i tandemformationer.

I en enda mening kan 'Orobanche' definieras som ett släkte inom familjen Orobanchaceae, som består av cirka 200 arter av parasitiska växter som saknar klorofyll och lever på andra växters rötter för att få de näringsämnen de behöver. De är vanligtvis ettåriga, men några arter kan vara fleråriga. Orobanche-arterna har små skalartade blommor som ofta är tvåkönade och producerar mycket små frön. Släktet innehåller flera arter som orsakar skada på odlade grödor, till exempel Orobanche crenata (Bockörtb bindväxt) och Orobanche ramosa (Flikig örtb bindväxt), genom att parasitera på deras rötter.

"Växttumörer" är en allmän term för abnorma tillväxter som uppstår när celler i vävnader eller organ i en växt börjar att dela sig och växa oregelbundet, vilket kan leda till skadlig påverkan på växtens funktion och hälsa.

En flerstegsprocess som omfattar DNA-kloning, mappning, subkloning, sekvensering och analys av data.

Ett släkte inom familjen Fabaceae (ärtväxter) vars frön används som föda. Den viktigaste arten är Lens culinaris.

I en enda mening kan floem definieras som ett växts transportsystem för assimilater, såsom socker och aminosyror, från de delar där de producerats till de delar där de används eller lagras. Det transporterade materialet flödar med hjälp av tryckkraft skapad av osmos och differenser i sötningsgrad. Floem består av specialiserade celler som bildar floemfiber och sievtubler, vilka är sammanlänkade för att möjliggöra transporten av näringsämnen.

'Phaseolus' är ett släkte av ärtväxter som innehåller flera vanligt förekommande grönsaker, till exempel bönor. Det mest kända arten inom släktet är jordböna (*Phaseolus vulgaris*). Släktet *Phaseolus* innefattar även andra ekonomiskt viktiga grönsaker som mungböna (*Phaseolus aureus*) och sojaböna (*Phaseolus lunatus*). Dessa arter odlas över hela världen för sina proteinrika frön, som är en viktig källa till näringsrikt föda i många länder.

A plant vascular bundle is a strand of vascular tissue that provides transport and support to plants. It typically contains xylem, which transports water and nutrients from the roots to the shoots, and phloem, which transports organic compounds such as sugars and amino acids throughout the plant. Vascular bundles are a key feature of vascular plants, allowing them to grow larger and more complex than non-vascular plants. They are typically arranged in a ring or scattered throughout the ground tissue of stems and roots.

Purin- och pyrimidinföljden i nukleinsyror och polynukleotider. Kallas även nukleotid- eller nukleosidsekvens.

'Pterocarpans' are a type of chemical compound known as phytoalexins, which are produced by plants as part of their natural defense mechanism against pathogens and other stressors. Specifically, pterocarpans are a subclass of isoflavonoids, which are a type of flavonoid with a characteristic chemical structure.

I medicinen, refererar "sekvensinpassning" till processen av matchning eller korrelerande en genetisk sekvens, vanligtvis en DNA- eller RNA-sekvens, med en specifik referenssekvens, för att fastställa dess position, orientering och eventuella variationer i förhållande till den referenssekvensen. Detta används ofta inom genetisk forskning och klinisk diagnostik för att identifiera gener, mutationer eller polymorfismer som kan vara associerade med sjukdomar eller andra hälsotillstånd.

Aminosyresekvenshomologi refererer til den grad af lighed i rækkefølgen af aminosyrerne, der udgør proteiner hos to eller flere organismer. Jo større antal identiske aminosyrer i samme position i de sammenlignede sekvenser, des højere er graden af homologi. Dette begreb anvendes ofte i molekylærbiologien for at fastslå evolutionæ forhold og funktionelle egenskaber hos proteiner.

En växtart (jordnöt) av familjen Fabaceae som ger frön (jordnötter), rika på protein, olja och lektiner.

Det första bladet eller de första bladen hos en fröväxt, närvarande redan i fröembryot. Antalet hjärtblad utgör en viktig grund för klassificering av växter. De lagrar näring, nödvändig för fröet att gro. Hos en del växter utgör de plantans första fotosyntesblad, hos andra förblir de under jordytan. Syn. kotyledon.