Den vanligt förekommande typarten av Parvovirus i muskolonier, vilken påträffas som förorening i många transplanterade tumörer eller leukemier.

Parvoviridae är en familj av små, enkelsträngade DNA-virus som infekterar både djur och människor. Virusen i denna familj är kända för att vara mycket resistanta mot höga temperaturer och vanliga desinfektionsmedel. De orsakar ofta milda till allvarliga sjukdomar, beroende på vilken värdart de infekterar. Exempel på sjukdomar som kan orsakas av Parvoviridae-virus inkluderar feline panleukopenia hos katter och humana bocavirusinfektioner hos barn.

Parvovirusinfectioner är infektioner orsakade av virus appartenande till familjen Parvoviridae, som är små, DNA-baserade virus. De kan infectera både djur och människor, och de flesta typer av parvovirus är värdbound, vilket betyder att de endast kan infektera en viss art eller grupp av arter.

Parvovirus är ett samlingsnamn för en grupp små DNA-virus som kan infektera olika djur, inklusive människor. Det mest välkända parvoviruset hos människor är humant Parvovirus B19, som orsakar en sjukdom känd som femte sjukan eller aplastisk anemi hos barn och vuxna med immunbrist. Parvovirus kan också orsaka infektioner hos djur, till exempel hundar och katter, och kan leda till allvarliga sjukdomar som exempelvis hunddödvatten. Viruset är mycket smittsamt och sprids ofta via droppinfektion eller kontakt med infekterade kroppsvätskor.

"Virala icke-strukturella protein" (Viral non-structural proteins, VNS) är proteiner som inte utgör en del av virions struktur och därför saknar direkta funktioner i virusets infektionscykel. Istället har de ofta regulatoriska funktioner inom värdcellen och bidrar till undertryckandet av cellens immunförsvar, modifiering av celldelningen eller inhibering av apoptos (programmerad celldöd). Dessa proteiner syntetiseras vanligen först efter att viruset infekterat värdcellen och dess genetiskt material har integrerats i cellens genetiska maskinarium.

"Virusförökning är ett biologiskt process där en infekterad värdcell tvingas producera flera kopior av det virala genomet och dess proteiner, vilket resulterar i att den cellen till slut bursts och frisätter de nya viruspartiklarna för att infektera andra oskyddade celler."

Bocavirus är ett humanpatogent virus som tillhör familjen Parvoviridae och släktet Bocaparvovirus. Viruset upptäcktes första gången år 2005 och har sedan dess identifierats över hela världen. Bocavirus infekterar främst luftvägarna hos barn under fem år, men kan även påträffas hos äldre barn och vuxna. Det är associerat med respiratoriska symptom som hosta, slemharkatarr, andningssvårigheter och i vissa fall även med mag-tarmsymptom som diarré och buksmärtor. Viruset sprids främst via droppinfektion från infekterade individer.

Deoxiribonukleinsyra som utgör arvsmassan hos virus.

Det skyddande proteinhöljet runt ett virus nukleinsyra. Det kan ha spiralformad eller ikosaedrisk symmetri och består av strukturella enheter som kallas kapsomerer.

En RNA-virus är ett virus som använder sig av RNA (ribonukleinsyra) istället för DNA som genetiskt material för sin multiplikation inne i värddjuret.

I medicine refererer "cellinje" til en gruppe af celler med ensartet funktion og opbygning, der samarbejder for at udføre en specifik biologisk proces eller opgave i et levende organisme. Celliner er ofte specialiserede i deres struktur og funktion for at udføre deres rolle effektivt, og de kan findes i alle levende organismer, fra encellet bakterie til komplekse flercellede dyr og planter.

Mångfaldigande av en DNA-molekyl.

"Viruscultivation" or "virus cultivation" refers to the process of growing and multiplying viruses in a controlled laboratory setting, typically using host cells such as tissue cultures or embryonated eggs. This is often done to study the properties and behavior of viruses, produce vaccines, or develop antiviral drugs.

Proteiner som bildar viruskapsider.

Typarten av Orthopoxvirus, och besläktad med kokoppsvirus, men med okänt ursprung. Viruset har använts för levande vaccin mot smittkoppor. Det används också som vektor för tillförsel av främmande DNA till djur. Kaninkoppsvirus är en underart av Vacciniavirus.

Arvsmassan hos virus, som hos alla DNA- och vissa RNA-virus består av en enda nukleinsyramolekyl, och hos några RNA-virus av flera separata RNA-bitar.

"Virussammansättning" refererar till den totala populationen och typen av virusstammar som finns i ett specifikt miljö, såsom i en viss individ, population eller ett geografiskt område, inbegripet deras frekvens och proportion.

Beskrivningar av specifika sekvenser av aminosyror, kolhydrater eller nukleotider som publicerats och/eller deponerats och hålls tillgängliga i databaser som t ex Genbank, EMBL, NBRF eller andra sekvensdataarkiv.

De processer genom vilka cytoplasmatiska faktorer inverkar på differentieringsstyrningen av genaktiviteten hos virus.

"Virusproteiner" refererer til proteiner som produceres af et virus for å fullføre sin infeksjonsprosess og reproducerer seg i værtsorganismen. Disse proteinet kan ha ulike funksjoner, såsom å binde til værtscellene for å fremme infeksjonen, å beskytte virusgenomet under overføringen mellom værter eller å hjelpe med replikasjonen av viruset.

Ett virion är den infectiva delen av ett virus, bestående av genetiskt material (DNA eller RNA) inneslutet i ett proteinhölje som kan skydda och hjälpa till vid infektion av en värdcell.

"Virusreceptorer är proteiner på cellens yta som viruset kan binda till, vilket möjliggör för viruset att infectera och införlivas i värdcellen."

"Viralt RNA" refererer til RNA-molekyler som er en del av strukturen eller funksjonen på et virus. Virus er små infektiøse partikler som består av genetisk materiale (RNA eller DNA) emballert i et proteinhylle. Viralt RNA kan være enten en del av viruset selv, som ses i positive-sense enkelstrengede RNA-viruser og negative-sense enkelstrengede RNA-viruser, eller det kan være et mellemledd i replikasjonen av retrovirus, som har RNA-genomer. Viralt RNA kan også være involvert i syntesen av proteiner for viruset.

"Virus shedding" refererer til når en inficeret individ udskiller viruspartikler fra sin krop, enten gennem respirationssystemet (f.eks. hoste og nys), afføring eller andre kropsvæsker, afhængigt af hvilken type virus der er tale om. Dette kan ske før individet viser tegn på sygdom, under sygdomsforløbet eller efter symptomerne er forsvundet. Virus shedding er en vigtig overvejelse i smittebekæmpelse og forebyggelse af overførsel af infektioner fra menneske til menneske.

Purin- och pyrimidinföljden i nukleinsyror och polynukleotider. Kallas även nukleotid- eller nukleosidsekvens.

En virussjukdom är en infektionssjukdom som orsakas av ett virus, vilket är en mycket liten obligat parasitisk partikel som består av genetiskt material (DNA eller RNA) inneslutet i en proteinhölja. Virus kan inte reproducera sig själva utan behöver invadera en värdcell för att kunna föröka sig, vilket ofta orsakar skada på värdorganismen. Symptomen på en virussjukdom varierar beroende på vilken typ av virus som orsakar sjukdomen och kan inkludera feber, hosta, diarré, sår i munhörnen eller utslag. Exempel på vanliga virussjukdomar är influensa, förkylning, vattkoppor och HIV/AIDS.

"Simian Virus 40 (SV40) is a DNA tumor virus that is found in some species of monkeys and is known to cause cancerous and noncancerous transformations in human cells in vitro. It has been studied extensively as a model for viral oncogenesis."

"En växtvirus definieras som ett smittagent som består av en encapsidering av genetisk material, vanligtvis RNA eller DNA, och är specialiserade till att infektera och replikera inom växtceller, orsakande diverse skadegörelse och sjukdomar."

Virusarter, vars nukleinsyra (arvsmassa) består av DNA (deoxiribonukleinsyra).

Virus, som pga att de saknar ett komplett genom inte kan replikera fullständigt eller bilda proteinhölje. Vissa är värdberoende, i den mening att de kan föröka sig endast i sådana cellsystem som tillhandahåller den genetiska funktion de själva saknar. Andra, så kallade satellitvirus, kan endast föröka sig när deras genetiska defekt kompenseras av hjälparvirus.

Sindbis virus (SINV) is an alphavirus from the Togaviridae family that is transmitted to vertebrates through mosquito vectors, primarily of the genera Culex, Aedes, and Coquillettidia. It was first isolated in 1952 from mosquitoes in the Sindbis region of Egypt and has since been found in various parts of the world, including Europe, Asia, Africa, and Australia. The virus can infect a wide range of hosts, such as birds, reptiles, and mammals, but humans are typically dead-end hosts, meaning they do not contribute to the transmission cycle.

Typarten av Morbillivirus och orsaken till den mycket smittsamma infektionssjukdomen mässling hos människor, vilken främst drabbar barn.

Influenza A-virus med subtyp H1N1 är ett specifikt subtyp inom influensavirus typ A, som orsakar influensa (gräsfångetyp). Detta subtyp har en yttre proteinkapsel bestående av två huvudproteiner, hemagglutinin (H) och neuraminidase (N), där H1N1 specificerar just denna undergrupp. Viruset är känt för att orsaka både säsongsbundna influensautbrott samt pandemier, såsom den globala pandemin 2009 som orsakades av en ny variant av H1N1-viruset.

En art av släktet Parvovirus och variant av kattparvovirus. Viruset ger upphov till häftig enterit hos hundar, med hög dödlighet. Viruset skiljer sig från hundparvovirus typ 1, ett annat parvovirus hos hund.