En medlem i TNF-familjen som frisätts av aktiverade lymfocyter. Lösligt lymfotoxin är specifikt för TNFR-I, TNFR-II och TNFSF14. Lymfotoxin-alfa kan bilda en membranbunden heterodimer med lymfotoxin-beta som har specificitet för lymfotoxin-betareceptorn.

En membranbunden medlem av TNF-familjen som främst finns på lymfocyter. Den kan bilda en heterotrimer (lymfotoxin alfa1, beta2-heterotrimer) med den lösliga liganden lymfotoxin-alfa och förankra den på cellytan. Det membranbundna komplexet är specifikt för lymfotoxin-betareceptorn.

Ett galektin som ffa förekommer i mag-tarmkanalen. Proteinet är en homodimer med två 14 kD-underenheter.

Interleukin-12 (IL-12) Receptor beta 1 Subunit är en proteinkedja som tillsammans med IL-12Receptor beta 2 Subunit bildar high-affinity receptorn för cytokinen IL-12. Denna receptor aktiveras vid exponering för IL-12 och leder till signaltransduktion som reglerar cellulär immunrespons, särskilt differentiering av T-celler till Th1-celler och aktivering av naturliga mördare (NK-celler).

En medlem i TNF-receptorfamiljen. Den har specificitet för lymfotoxin alfa1, alfa2-heterotrimeren och TNFSF14. Receptorn spelar en roll i lymfoid organbildning och vid differentieringen av vissa undertyper av naturliga mördarceller (NK-celler). Receptorsignallering sker genom dess association med TNF-receptorbundna faktorer.

Tumor necrosis factor-alpha (TNF-α) är ett cytokin som produceras främst av aktiverade macrofager och spelar en central roll i inflammatoriska processer, immunförsvar och regulering av celltillväxt och apoptos.

Tumor Necrosis Factor Receptor type I (TNFR1) är en transmembranproteinreceptor som binder till cytokinen Tumor Necrosis Factor-α (TNF-α), vilket leder till aktivering av celldödande signaltransduktionsvägar eller överlevnadssignaler beroende på celltyp och omständigheter.

Tumor necrosis factor receptors (TNFRs) are a group of transmembrane proteins that bind to tumor necrosis factor (TNF) cytokines and mediate signal transduction pathways, playing crucial roles in regulating immune responses, cell survival, differentiation, and apoptosis.

Tumor Necrosis Factor Receptors, type II (TNFRII) are transmembrane proteins that bind to the cytokine Tumor Necrosis Factor-alpha (TNF-α), mediating a variety of cellular responses including inflammation and immune regulation. They play crucial roles in both physiological and pathophysiological processes, such as immunoregulation, cell survival, differentiation, and apoptosis. TNFRII are expressed on various cell types, including immune cells, fibroblasts, and endothelial cells, and their activation can lead to the induction of signaling pathways involved in the regulation of gene expression and cellular functions. Dysregulation of TNFRII has been implicated in several diseases, such as autoimmune disorders and cancer.

Musstammar, hos vars individer vissa gener inaktiverats, eller slagits ut. Utslagningen åstadkoms genom att man med hjälp av rekombinant DNA-teknik ändrar den normala DNA-sekvensen hos den gen som är föremål för studier, för att förhindra syntes av normala genprodukter. Klonade celler med lyckad DNA-förändring injiceras sedan i musembryon för framställning av chimärer. De chimära mössen avlas därefter för att ge en stam där alla celler i varje mus innehåller den brutna genen. Knockout-möss används i experimentella djurmodeller av sjukdomar och för att klarlägga geners funktioner.

Specialiserade vävnader som utgör delar av det lymfatiska systemet. De är belägna på bestämda platser i kroppen där en rad olika lymfocyter kan bildas, mogna och mångfaldigas. Lymfvävnaderna är förbundna med ett nätverk av lymfkärl.

"C57BL mice" är en specifik stam av möss som används inom forskning. De är så kallade inbredda möss, vilket betyder att de har en mycket konsekvent genetisk bakgrund eftersom de härstammar från en enda individ och har förökat sig genom systerskötsel under många generationer. Detta gör att deras egenskaper är väldigt repeterbara, vilket är användbart inom experimentell forskning. C57BL-stammen är känd för sin robusta hälsa och långa livslängd jämfört med andra mössstammar. De används ofta inom olika områden av biomedicinsk forskning, till exempel cancer-, neurologi- och immunologiforskning.

En individs genbestånd vad gäller den ena delen av ett allelpar, eller uppsättningar av gener som är nära förbundna på en kromosom och ofta överförs i grupp, som t ex generna i histokompatibilitetskomplexet.

En genetiskt bunden, latent sjukdomsbenägenhet, som kan aktiveras under vissa förhållanden.

Ett organ i övre delen av bukhålan, rikt på blodkärl.

Enkel nucleotid polymorfism (SNP, Single Nucleotide Polymorphism) är den vanligaste formen av genetisk variation hos människor. Det handlar om en permanent och spontan substitution av ett enskilt nukleotid (bas) i DNA-sekvensen, vilket kan resultera i två eller flera olika varianter (alleler) av samma gen. SNPs förekommer ungefär en gång per 1000-3000 nukleotider och täcker ungefär 0,1% av det mänskliga genomet. De flesta SNPs har ingen påverkan på individens fenotyp eller hälsostatus, men vissa kan vara kopplade till sårbarhet för vissa sjukdomar, respons på läkemedel och andra individuella variationer i medicinska egenskaper.

Genetisk polymorfism är ett begrepp inom genetiken som refererar till att en specifik position (nucleotid) i DNA:t kan ha mer än en bas (A, T, C eller G), vilket resulterar i olika varianter (alleler) av samma gen. Dessa variationer är vanliga och förekommer naturligt hos många individer inom en population. Genetisk polymorfism bidrar till den genetiska mångfalden hos arter, inklusive människan. Det bör dock poängteras att alla varianter inte har samma frekvens i populationen och vissa kan associeras med ökat eller minskat risk för vissa sjukdomar.

Lymfoida celler, även kallade B-celler, verksamma i det humorala immunförsvaret. B-cellerna är kortlivade och bildas i stora mängder i människokroppen. De har fått sitt namn pga likheten med celler fr ån fåglarnas bursa. Vid stimulering producerar B-cellerna antikroppar, dock endast av en sort, som sprids i kroppsvätskorna.

Den genetiska sammansättningen och beskrivningen av denna hos en enskild individ.