Lymfkärlsbildning.
Rörformade kärl, genom vilka transporteras lymfa och lymfocyter.
"Vaskulär endotelcellstillväxtfaktor C (VEGF-C) är en proteinaktiv substance som stimulerar angiogenes, det vill säga tillväxten och differentieringen av nya blodkärl, genom att verka på vaskulära endotelceller. Den är involverad i lymfangiogenesen, bildandet och växthuvudet av lymfkärlen, och har också visat sig spela en roll i patofysiologiska processer som inflammation, tumörväxt och metastasering."
Vascular Endothelial Growth Factor Receptor-3 (VEGFR-3) is a tyrosine kinase receptor that primarily binds to the vascular endothelial growth factors VEGF-C and VEGF-D, and plays a crucial role in lymphangiogenesis, the formation of new lymphatic vessels from pre-existing ones.
Vaskulär endotelcellstillväxtfaktor D (VEGF-D) är ett protein som verkar som en potent vasculär stimulator av angiogenes, det vill säga skapandet av nya blodkärl. Det gör så genom att binda till specifika receptorer på endotelceller, vilket leder till cellproliferation och migration, slutligen resulterande i neovaskularisering. VEGF-D har också visat sig spela en viktig roll i lymfangiogenes, bildandet av nya lymfkärl, vilket kan ha betydelse för cancerrelaterade sjukdomar genom att underlätta metastasering via lymfatiska systemet.
Ett system av organ och vävnader som bereder och transporterar immunceller och lymfa.
Sammanhängande cellskikt (intima) i lymfkärlen. Det har större genomsläpplighet än det vanliga kärlendotelet, idet det saknar selektiv absorption och har till huvudfunktion att ta bort plasmaproteiner som sipprat genom kapillärkärlen till vävnaderna.
Nya blodkärl som utgår från hornhinnevenerna och sträcker sig från kanten in i hornhinnans stödjevävnad. Dessa kärl kan ligga ytligt eller i det djupare bindvävsskiktet. Nybildningen av kärl är en följd av diverse inflammationer i det främre ögonsegmentet, inklusive trakom, interstitiell viruskeratit, mikrobiell keratokonjunktivit och immunreaktioner framkallade av hornhinnetransplantation.
Lymfödem definieras som en abnormal accumulation av lymfafluid i vävnader orsakad av ett misslyckande med lymftransporten. Detta kan resultera i svullnad, särskilt i benen eller armarna.
Spridning av tumör från dess primära läge till lymfknutor eller avlägsna kroppsdelar via lymfsystemet.
En patologisk process som utgörs av tillväxt av blodkärl i onormal vävnad eller på onormala platser.
Neuropilin-2 är ett transmembrant protein som fungerar som en kostimulatorisk receptor för flera olika signalsubstanser, inklusive semaforiner och vascular endothelial growth factor (VEGF). Det är involverat i neuronal utveckling, angiogenes och cancer. Neuropilin-2 kan även interagera med andra receptorer för att modulera deras signalering.
I en enkel mening kan endotelceller definieras som den typ av celler som liner blodkärl och lymfkärl inom kroppen. Dessa celler bildar en tunn epitelellskiva, eller endotelet, som är i direkt kontakt med blodet eller lymfan och har en yta av ungefär 1000 kvadratmeter hos en vuxen människa.
Mycoplasma pulmonis är ett smittämne som orsakar lunginflammation hos möss och råttor, och är det vanligaste mycoplasmabakteriespecies som infekterar dessa djur. Det tillhör de minsta självreproducerande prokaryota organismerna och saknar en celldelad vägg, vilket gör att det är resistent mot många vanliga antibiotika som behandlar andra bakterieinfektioner. Mycoplasma pulmonis kan orsaka kronisk lunginflammation, ökad andningsfrekvens och svårigheter vid andning hos drabbade djur. Det finns inga kända zoonotiska fall av infektion hos människor.
"Vaskulär endotelcellstillväxtfaktor A (VEGF-A) är ett protein som stimulerar angiogenes, det vill säga tillväxten och differentieringen av nya blodkärl, genom att verka på vaskulära endotelceller. Det uttrycks i högre grad under fysiologiska och patologiska tillstånd som kräver ökat blodflöde, såsom embryonal utveckling, wound healing och cancer."
Vascular Endothelial Growth Factor Receptor 2 (VEGFR-2) är ett tyrosinkinaset aktiverat av bindning av vaskulär endotelcellsfaktor A (VEGF-A), vilket stimulerar angiogenes och lymfangiogenes, processer involverade i blodkärls- och lymfkärlsbildning respektive.
Ovala eller bönformade knutor (1 - 30 mm i diameter) belägna längs lymfsystemets kärl.
"Hornhinna, eller keratosis hornica, är en benign tumör som består av överväxt keratin (hornmaterial) på huden, oftast på händer och fötter. Den kan vara åkomma som man får från birth eller som utvecklas under livet."
Adhesionsmolekyler som finns i stort sett på alla monocyter, blodplättar och granulocyter. CD31 är starkt representerade på endotelceller och koncentrerade till kontaktytorna mellan dem.
En godartad tumörform som beror på en medfödd missbildning i lymfsystemet och som består av lymffyllda kärlutrymmen och kanaler. Lymfangioendoteliom är en typ av lymfangiom där endotelceller är den dominerande beståndsdelen.
Utveckling av nya blodkärl i samband med återuppbyggnad av blodcirkulationen under läkningsprocesser.
Vaskulär endotelcellstillväxtfaktor-receptorer (VEGFR) är en typ av receptorproteiner som finns på ytan av vissa celler, framförallt endotelceller i blodkärl. Dessa receptorer binder till specifika signalsubstanser, kallade vaskulära endotelcellstillväxtfaktorer (VEGF), som aktiverar receptorerna och sätter igång en signaltransduktionsprocess inne i cellen. Denna process leder till olika responsiv handlingar, såsom angiogenes, det vill säga uppkomst av nya blodkärl från befintliga, vilket är viktigt för normal vävnadstillväxt och läkning, men kan även vara involverat i patologiska tillstånd som cancer och ögoninflammationer.
En hornhinnetransplantation, även kallat keratoplastik, är en medicinsk procedure där delar eller hela hornhinnan (kornean) ersätts med hornhinna från en donator. Detta görs vanligtvis för att återställa synen hos en patient som har skador, sjukdomar eller defekter i sin egen hornhinna som inte kan botas på annat sätt. Proceduren innebär att den skadade hornhinnan tas bort och ersätts med den donerade hornhinnan, vilken sedan fästs i place med hjälp av sömmar eller lim. Efter operationen behöver patienten vanligtvis använda sig av läkemedel för att förebygga infektioner och avstötning av den nya hornhinnan.
Dessa är lösliga mitogen som utsöndras från ett flertal organ. Faktorerna utgörs av en blandning av två polypeptidenkelkedjor med heparinaffinitet.. Molekylvikten är organ- och artberoende. De har mitogena och kemotaktiska effekter och stimulerar endotelceller till att växa och syntetisera DNA. De är besläktade med såväl basiska som sura fibroblastväxtfaktorer, men har andra aminosyrasekvenser.
Tillväxtfaktorreceptorer är en typ av receptorproteiner som binder till specifika tillväxtfaktorer och aktiverar signaltransduktionsvägar som reglerar celltillväxt, celldelning, differentiering och överlevnad.
Histokemiskt påvisande av immunreaktiva ämnen med hjälp av märkta antikroppar.
'Vesicular Transport Proteins' refererar till specifika proteiner som fungerar som transportörer under cellens membrantransport via vesiklar. Dessa proteiner hjälper till att transportera olika substanser, såsom näringsämnen, hormoner och neurotransmittorer, mellan olika kompartment inom cellen eller mellan celler genom att forma små blåsor (vesiklar) som avgränsas av ett lipidbilaga. Genom att binda specifikt till vesikelmembranet och/eller transportbanans membran, underlättar vesikulära transportproteiner frakt, fusion och innehållsutbytet mellan olika kompartment i cellen. Exempel på vesikulära transportproteiner inkluderar SNARE-proteiner, coatomer och kinesin.
Röntgenundersökning av lymfsystemet efter tillförsel av färg- eller kontrastmedel.
Alla rörformiga, blodförande kärl, som t ex artärer, vener, kapillärer.
Cellers förflyttning från en plats till en annan.
"C57BL mice" är en specifik stam av möss som används inom forskning. De är så kallade inbredda möss, vilket betyder att de har en mycket konsekvent genetisk bakgrund eftersom de härstammar från en enda individ och har förökat sig genom systerskötsel under många generationer. Detta gör att deras egenskaper är väldigt repeterbara, vilket är användbart inom experimentell forskning. C57BL-stammen är känd för sin robusta hälsa och långa livslängd jämfört med andra mössstammar. De används ofta inom olika områden av biomedicinsk forskning, till exempel cancer-, neurologi- och immunologiforskning.
Laboratoriemöss som framställts från ett genmanipulerat ägg eller däggdjursembryo.
Ett patologiskt förlopp kännetecknat av vävnadsskada eller vävnadsnedbrytning, orsakat av ett flertal cytologiska och kemiska reaktioner. Vanliga manifestationer är smärta, värmekänsla, rodnad, svullnad och funktionsstörningar.
Konjugerade protein-kolväteföreningar, omfattande bl a muciner, mukoida och amyloida glykoproteiner.
Ett antiinflammatoriskt medel av icke-steroidtyp med kraftiga, smärtstillande och arytmidämpande egenskaper. Det har visat sig effektivt vid behandling av osteoartrit, reumatoid artrit och ankyloserande spondylit, och för postoperativ smärtlindring.
Alla de händelser som tillsammans leder till ökat antal celler. Häri ingår fler processer än celldelning, som utgör en del av cellcykeln.
CD11b, också känd som integrin alpha M, är en typ av proteiner som förekommer på ytan av vissa vita blodceller, särskilt neutrofila granulocyter och monocyter. Det är en del av ett komplex kallat Mac-1 eller complement receptor 3 (CR3), som består av två subenheter: CD11b och CD18.
"BALB/c mus är en inavlad musstamma som används vid försök inom biomedicinsk forskning, känd för sin homogeniska genetiska bakgrund och svarsreaktion på olika typer av stimuli."
Kroppens yttersta hölje, och dess skyddsbarriär mot omgivningen. Huden består av dermis (läderhuden) och epidermis (överhuden).
Psoralea är ett botaniskt namn på ett släkte av växter, även kända som bocktorkvistar. Inom medicinsk kontext kan Psoralea corylifolia L. vara av intresse, då denna art har använts inom traditionell medicin i Asien. Från den här arten utvinns psoralener, kemiska föreningar som har visat sig ha farmakologisk verkan, till exempel på hud och immunsystem. Ibland kan "Psoralea" användas som en förkortad term för att referera till extrakt från Psoralea corylifolia L. eller dess aktiva beståndsdelar, psoralenerna.
Morpholinos är en typ av syntetiska oligonukleotider som används inom molekylärbiologi och genetisk manipulation. De består av en rad av förenade morfolinbaser, som är konjugerade till en fenylofenoxigrupp. Morpholinos är elektroneutra och kan därför penetrera cellmembran relativt lätt, vilket gör dem användbara för att störa specifika RNA-sekvenser i levande celler. De används ofta för att studera genfunktioner genom att blockera splicing av specifika RNA-molekyler eller att hämma översättningen av specifika mRNA-molekyler till protein.
Spridning av en tumör från ett organ eller en kroppsdel till en annan på avstånd från den primära platsen.
Partiell eller fullständig ersättning av centrala hornhinnans alla skikt.
I medicinsk kontext, refererar "svans" vanligtvis till coccyx, även känd som lilltå eller stjärtbenet. Detta är den nedre, triangulära delen av ryggraden som består av en till fem sammanvuxna ryggkotor och hittas hos de flesta däggdjur, inklusive människan. Även om svansen hos många djur har en funktionell roll i balans och rörelse, är coccyx hos människor oftast stillasittande och utgör endast ett mindre antal muskler och ligament. I vissa fall kan coccyx skada eller dislokera, vilket kan orsaka smärta eller obekvämlighet.
Kärlbindeväv som bildas på den läkande ytan på sår eller inflammerad vävnad. Vävnaden består av nya kapillärkärl och ett infiltrat av lymfoida celler, makrofager och plasmaceller.
En tumör är en abnorm och ofta opålitlig vävnadsformation som uppstår då celltillväxten och celldelningen överstiger normal nivå eller fortsätter utan kontroll efter cellskada eller påverkan. Tumörer kan vara godartade (benigna) eller elakartade (maligna), beroende på om de är cancer-relaterade eller inte. De kan också variera i storlek och spridning, och deras uppkomst kan bero på en kombination av genetiska, miljömässiga och livsföstylett relaterade faktorer.
I en enkel mening kan 'signalomvandling' inom medicin definieras som processen där celler konverterar inkommande signaler, ofta i form av hormoner, neurotransmittorer eller tillväxtfaktorer, till intracellulära svar genom en kaskad av biokemiska händelser. Detta kan leda till aktivering eller inhibitering av vissa cellulära funktioner och är en central mekanism i cellkommunikationen och regleringen av cellulär homeostas.
Muterade möss som är homozygota för den recessiva "nakengenen" och inte utvecklar någon tymus (bräss). De är värdefulla för tumörstudier och undersökning av immunsvar.
Prostaglandin E (PGE) receptor subtype EP1 refers to a specific type of cell surface receptor that binds prostaglandin E2 (PGE2), one of the major prostaglandins produced in the body. When PGE2 binds to the EP1 receptor, it activates a signaling pathway within the cell that leads to a variety of physiological responses, including smooth muscle contraction, increased vascular permeability, and pain sensation. The EP1 receptor is widely expressed in various tissues, including the brain, cardiovascular system, gastrointestinal tract, and reproductive organs, and has been implicated in a number of pathological conditions, such as inflammation, fever, and cancer.
En tumörcellinje refererar till en homogen grupp av cancerceller som delar gemensamma genetiska mutationer och beteenden, och som härstammar från samma ursprungscell. Denna celllinje kan behålla sin unika identitet och vårda sig lika under tumörts growth, metastas och respons på terapi. Detta är viktigt att ta hänsyn till när man utvecklar cancerbehandlingar, eftersom responsen på en viss typ av behandling kan variera mellan olika tumörcellinjer.
Saussurea refers to a genus of flowering plants in the family Asteraceae, commonly known as Saw-wort or Old Man of the Mountains. These plants are native to the mountainous regions of Europe, Asia, and North America, and are characterized by their tall, stiff stems and small, daisy-like flowers. Some species of Saussurea have been used in traditional medicine for their anti-inflammatory, analgesic, and antipyretic properties.
Lymfa är en transparent, lätt gulaktig eller färglös vätska som cirkulerar genom och transporteras av ett komplext system av rörliknande strukturer som kallas lymfkärl. Denna vätska bildas huvudsakligen när plasma från blodet läcker ut genom kapillärväggarna och blandas med interstitialvätskan i de olika vävnaderna i kroppen. Lymfan innehåller vita blodkroppar, främst lymfocyter, som är en viktig del av immunförsvaret och hjälper till att försvara kroppen mot infektioner och främmande ämnen.
Elakartad tumörform med ursprung i celler som kan bilda melanin, vilken kan uppträda i huden varsomhelst på kroppen, i ögat eller, sällan, i slemhinnorna i könsorganen, ändtarmen, munhålan eller andra platser. Tumören förekommer mest hos vuxna och kan uppstå de novo eller ur ett födelsemärke eller elakartad pigmentfläck. Melanom metastaserar i stor omfattning, och lokala lymfkörtlar, lever, lungor och hjärna löper stor risk att drabbas. Incidensen av maligna hudmelanom ökar snabbt i hela världen.
Användning av laserteknik för att reducera eller forma om hornhinnan i syfte att korrigera brytningsfel i ögat, som t ex vid myopi eller astigmatism.