"Partiell läkemedelsagonism" refererar till en farmakologisk effekt där en viss dos av ett läkemedel orsakar delvis motsatt verkan jämfört med högre doser av samma läkemedel, istället för att helt blockera eller stimulera målproteinet. Detta innebär att läkemedlet kan ha både agonistiska (stimulerande) och antagonistiska (blockerande) effekter beroende på dosen.

Ett antibiotiskt ämne som produceras av Streptomyces garyphalus. Det kan användas som en del av regimen vid kombinationsbehandling av tuberkulos.

Molekyler som binder till andra molekyler, särskilt ifråga om små molekyler som binder specifikt till större molekyler, t ex ett antigen som binder till en antikropp, ett hormon eller en neurotransmittor som binder till en receptor, eller ett substrat eller allosterisk effektormolekyl som binder till ett enzym. Ligander kan även utgöras av molekyler som avger eller tar upp ett elektronpar för att bilda en koordinerad kovalent bindning med den centrala metallatomen i ett koordinationskomplex.

"Structure-activity relationship (SAR) refers to the correlation between the chemical structure of a drug or molecule and its biological activity, describing how changes in the molecular structure can affect its ability to interact with biological targets and produce a desired pharmacological response."

I enkelhet kan 'proteinkonfiguration' definieras som den specifika rymdstrukturen och orienteringen hos de aminosyror som utgör ett protein. Denna konfiguration bestäms av proteinkedjans primära struktur (sekvensen av aminosyror) samt hur dessa aminosyror är hopfogade och vevda i rummet, vilket kallas för sekundär, tertiär och kvartär struktur. Proteinkonfigurationen har en direkt betydelse för proteinets funktion och stabilitet.