Kristalliner
En heterogen grupp vattenlösliga, strukturella proteiner i ögonlinsen hos ryggradsdjur. Det är dessa proteiner som gör linsen genomskinlig. Det finns fyra större undergrupper, alfa, beta, gamma och delta, samt ett flertal mindre grupper, som klassificeras med hänsyn till storlek, laddning, immunologiska egenskaper och arttillhörighet. Alfa-, beta- och deltakristalliner finns i linsen hos fåglar och kräldjur, medan alfa, beta och gamma återfinns i ögonlinserna hos alla övriga ryggradsdjur.
Lens, Crystalline
Betakrystalliner
I en enkel medicinsk definition är betakrystalliner proteiner som förekommer naturligt i människokroppen, särskligen i ämnesomsättningsorganen lever och bukspottkörtel. De fungerar som en del av vårt immunförsvar genom att binda till främmande partiklar såsom bakterier eller virus, vilket aktiverar komplementsystemet och fagocytering (fagocytos) av dessa främmande partiklar. Betakrystallinens struktur ändras när det binder till en främmande partikel, vilket leder till att det blir synligt under mikroskop och kan användas som markör för att identifiera ämnen i blodprover eller andra kroppsfluider.
Beta-krystallin-B-kedja
'Beta-krystallin B-kedjan' är en del av det protein som byggs upp av kollagenliknande kedjor i humant öga, specifikt i linsen. Denna proteinkedja hjälper till att ge linsen dess transparens och förmåga att bryta samman ljus för att skapa en skarp bild på näthinnan. Variationer i Beta-krystallin B-kedjan har visats vara associerade med olika ögonsjukdomar, till exempel katarakt (grå starr).
Gammakristalliner
Betakrystallin- A-kedja
'Betakrystallin A-kedja' är ett protein som utgör en del av det komplex som bildar betakrystalliner i linsen hos djurs och människors ögon. Betakrystalliner är strukturella proteiner i linsen, och deras funktion är att underlätta ljusbrytningen för att skapa en skarp bild på näthinnan. 'Betakrystallin A-kedja' kombineras med 'betakrystallin B-kedjan' för att bilda heterodimerer, vilka sedan dimeriserar och hexameriserar för att bilda betakrystallinernas högre ordnade strukturer. Mutationer i gener som kodar för betakrystalliner kan leda till olika former av katarakt, en ögonsjukdom som orsakas av opklarning av linsen.
Alfakrystalliner
I en enkel medicinsk definition är 'alfakrystaller' (α-krystaller) inslag av abnormt protein som kan ses under mikroskopi i leverceller hos vissa personer med a1-antitrypsinbrist, en genetisk störning. Proteinet a1-antitrypsin, som annars är ett skyddande protein i lungorna, ansamlas istället i levern och bildar kristaller, vilket kan leda till skada på levercellerna.
Grå starr
Partiell eller fullständig grumling av linsen eller linskapseln i det ena eller i båda ögonen, vilket ger försämrad syn eller blindhet. De olika typerna av grå starr bestäms efter sin morfologi (utbre dning, form, läge) eller etiologi (orsak och debuttidpunkt). Syn. katarakt.
Alfakrystallin A-kedja
Alfakrystallin B-kedja
'Alfakrystallin B-kedjan' är en del av det protein som kallas alfakrystallin, som förekommer i ögats linsfibriller och hjälper till att stabilisera deras struktur. Det består av två identiska polypeptidkedjor som binds samman för att bilda en symmetrisk komplex, vilket bidrar till att minska aggregationen av proteiner och förebygga kataraktutveckling.
Linskärna, kristallin
"Linskärna, kristallin" refererar till den transparenta, böjda strukturen i ögat som bryter ljus och fokuserar det på näthinnan. Det är primarily made up of proteiner (kollagen och elastin) och behandlas med ett protein som kallas kristallin, som ger linsen sin transparens och förmåga att fokusera. Med tiden kan denna protein förändras, vilket orsakar åldersförändringar i synen, såsom presbyopi (ålderssynthet).
Octopodiformes
I en enkel mening kan Octopodiformes definieras som en infraklass inom blötdjuren (Mollusca) som inkluderar två ordningar: de åttaarmade bläckfiskarna (Octopoda) och vampyrbläckfiskena (Vampyroteuthis infernalis).
Tvådimensionell gelelektrofores
Bufonidae
Titrimetri
Titrimetri är en laboratorieanalysmetod där en målvolym av ett bekant koncentrerat ämne (titrant) tillsätts till en viss volym av ett analytämnte med okänd koncentration, tills en slutpunkt nås som kan uppfattas visuellt eller instrumentellt. Slutpunkten definieras vanligtvis av en kemisk reaktion som orsakar en markant förändring i ett fysikaliskt egenskap, såsom pH, färg, ledningsevighet eller svällning. Titrering används ofta för att bestämma koncentrationen av en substans genom att jämföra den med en standardlösning och beräkna mängden titrant som behövs för att reagera fullständigt med analytämnets målvolym.
Aging
Kynurenin
Nötkreatur
Löslighet
Löslighet är ett mått på hur mycket av ett ämne som kan lösas i ett visst medium, ofta en vätska som vatten. Det specificerar den maximala mängden av ett ämne som kan fördelas i ett givet volym av medium under specifika betingelser, vanligtvis vid en given temperatur. Lösligheten uttrycks ofta kvantitativt som en koncentration, till exempel i enheter som gram per liter (g/L) eller mol per liter (M). Det är värt att notera att löslighet kan variera beroende på faktorer som temperaturen och påverkan från andra ämnen.
Decapodiformes
Decapodiformes är en biologisk ordning inom klassen blötdjur (Mollusca) som bland annat innefattar humrar, tioarmade bläckfiskar och vampyrbläckfiskar. Ordningen kännetecknas av att djuren har 10 ben, varav de två främre benparen är omvandlade till fångstarmar med sugkoppar eller klor. De flesta arterna inom Decapodiformes lever i marina miljöer och många av dem kan producera bläck för att försvara sig mot fiender.
Protonkogenproteiner c-maf
Protoncogene proteiner "c-maf" är en typ av transkriptionsfaktor som hjälper till att reglera uttrycket av andra gener, särskilt inom immunsystemet. Det har visat sig spela en viktig roll i cellcykeln och celldifferentiering, samt kan vara involverat i cancerutveckling när det blir överaktivt eller muterat.
Poecilia
Poecilia är ett släkte i familjen Poeciliidae, ordningen Cyprinodontiformes som innefattar fiskar som ofta kallas levandefödande tandkarpar. Det mest välkända arten inom släktet är guppyn (Poecilia reticulata).
Maillardreaktion
En typ av icke-enzymatisk reaktion där aldehyder, ketoner eller reducerande sockerarter reagerar med aminosyror, peptider eller proteiner. Färgförändringar i livsmedel, som t ex vid tillagning av kött eller vid nedbrytningsreaktioner, är resultat av denna reaktionstyp. Maillardreaktionen är föremål för intresse inom jordbruk, livsmedels- och näringsforskning och kolhydratkemi.
Molekylära chaperoner
En familj cellproteiner som förmedlar korrekt sammansättning och sönderdelning av andra polypeptider, och i vissa fall byggande av oligomera strukturer, men som själva inte ingår i de slutgiltiga strukturerna. Man antar att chaperonproteiner medverkar till polypeptiders självkonstruktion genom att hindra alternativa sammansättningsförlopp som skulle producera icke-funktionella strukturer. Några klasser av molekylära chaperoner är nukleoplasminer, chaperoniner, HSP70-stressproteiner och HSP90-stressproteiner.
Eye Proteins
Eye proteins, also known as ocular proteins, refer to the various types of proteins that are present in the eye and play crucial roles in maintaining its function and health. These proteins can be found in different parts of the eye, including the cornea, iris, lens, retina, and optic nerve. They perform a range of functions, such as providing structural support, enabling vision by absorbing or filtering light, participating in signal transduction pathways, and protecting the eye from damage caused by external factors like ultraviolet (UV) radiation and oxidative stress. Examples of eye proteins include crystallins in the lens, opsins in the retina, and collagens in the cornea.
Aminosyrasekvens
Refraktometri
Gelkromatografi
Strålningsspridning
Proteindenaturation
Protein denaturering refererar till processen där ett protein förlorar sin naturliga, biologiskt funktionella konformation och tredimensionell struktur som resulterar från att den korrekta sekvensordningen av aminosyror i polypeptidkedjan störs. Detta kan orsakas av faktorer såsom förändringar i pH, temperatur, koncentrationen av salt eller organiska lösningsmedel, mekanisk påverkan eller exponering för kemiska substanser som t.ex. detergenter eller lösningsmedel. När ett protein denatureras kan det bli mer benäget att aggregera och bilda insolubila klumpar, vilket kan leda till förlust av dess funktionella kapacitet. Det är värt att notera att proteiner ofta kan delvis eller fullständigt återfå sin ursprungliga konformation och funktion om de exponeras för normala villkor igen, men i vissa fall kan denaturering vara permanent och leda till
Spectrometry, Mass, Matrix-Assisted Laser Desorption-Ionization
Matrix-Assisted Laser Desorption-Ionization Mass Spectrometry (MALDI-MS) is a technique used for the analysis of biomolecules, such as proteins and peptides, as well as small molecules. This method combines matrix-assisted laser desorption/ionization (MALDI) with mass spectrometry (MS) to ionize and separate analytes based on their mass-to-charge ratio.
Molekylsekvensdata
Linskortex, kristallin
Polyakrylamidgelelektrofores
Cirkulär dikroism
Kalpain
Ett cysteinproteinas som finns i många vävnader. Det hydrolyserar en rad olika endogena proteiner, inkl. neuropeptider, cytoskelettproteiner, proteiner i glatt muskulatur, hjärtmuskelvävnad, lever, blodplättar och erytrocyter. Man känner till två underklasser med hög resp. låg känslighet för kalcium. Enzymet tar bort Z-skivorna och M-linjerna från myofibriller, aktiverar fosforylaskinas och nukleotidoberoende proteinkinas.
Aldehyddehydrogenas
Ranidae
Ranidae är en familj av grodor, även kända som äkta grodor, som innehåller cirka 42 släkten och över 750 arter. Dessa grodor förekommer globalt i de flesta världsdelar utom Antarktis och Arktis. De är kända för sin lätthanterliga livsstil, som ofta inkluderar ett amfibiskt levnadssätt med sim- och klättringsförmåga. Ranidae-grodor tenderar att ha en robust kroppsbyggnad med vattentäta hudflikar på fingrar och tår, vilket gör dem till skickliga simmare. De är allätare som livnär sig på en varierad diet av insekter, maskar, snäckor och små fiskar.
Molekylvikt
Högtrycksvätskekromatografi
Proteinmodifiering, posttranslationell
Posttranslational protein modification (PTPM) refers to the covalent alteration of a protein's structure after its translation from mRNA to polypeptide chain but before it becomes fully functional. These modifications play crucial roles in regulating protein function, localization, stability, and interaction with other molecules within the cell. Examples of PTPMs include phosphorylation, glycosylation, ubiquitination, methylation, acetylation, and sumoylation, among others.
Spectrometry, Mass, Fast Atom Bombardment
"Fast Atom Bombardment Mass Spectrometry (FAB-MS) is a soft ionization technique used for determining the mass of large molecules, such as proteins and peptides, which have been difficult to analyze with other forms of mass spectrometry. In FAB-MS, a beam of fast atoms, typically Xenon or Argon, is directed at a sample that has been mixed with a matrix material, causing the ejection of charged ions from the sample surface. These ions are then accelerated and analyzed by a mass analyzer to determine their mass-to-charge ratio."
Hornhinna
Perciformes
Perciformes är en stor och mångfaldig ordning av strålfeniga fiskar, även känd som percariefiskar eller torskartade fiskar. Denna ordning innehåller över 10 000 arter, vilket gör den till den största och mest artrika bland alla ryggradsdjursgrupper. Perciformes omfattar en rad välkända fiskfamiljer som t.ex. laxfiskar (Salmonidae), sildfiskar (Clupeidae), abborrfiskar (Percidae) och tångsnärtefiskar (Zoarcidae). Fiskarna inom denna ordning är ofta små till medelstora, vanligen under 30 cm i längd, men några få arter kan bli mycket större. De flesta perciformfiskarna har en kompakt kroppsform och två ryggfenor, där den främre är tjockare och mer upphöjd än den
Blotting, Western
Proteomik
Proteomik är ett område inom biomedicin som handlar om studien av proteomer, det vill säga den totala mängden proteiner och deras interaktioner, funktioner och reglering i ett levande system, såsom en cell, vävnad eller organism. Proteomiken inkluderar identifiering och karakterisering av proteiner, deras struktur, funktion och interaktion med andra molekyler, samt förändringar i proteinuttryck och aktivitet under olika fysiologiska och patologiska tillstånd. Proteomiken använder sig ofta av högthroughput-tekniker såsom masspektrometri och proteinkromatografi.