Kolisotoper: Stabila kolatomer med samma atomnummer som grundämnet kol, men med annan atomvikt. C-13 är en stabil kolisotop.Kol: Ett icke-metalliskt grundämne med kemiskt tecken C, atomnummer 6 och atomvikt 12,011. Kol kan förekomma i olika allotropa former, som t ex diamant, kol och grafit.Isotoper: Atomer med samma atomnummer, men med skillnader i atommassa.Isotopmärkning: Metoder för märkning av ett ämne med en stabil eller radioaktiv isotop. Termen skall inte användas för artiklar om märkta ämnen om inte själva märkningsmetoderna omhandlas ingående. De spårsubstanser som kan vara föremål för märkning kan bestå av kemiska ämnen, celler eller mikroorganismer.SyrgasisotoperKväveisotoper: Stabila kväveatomer med samma atomnummer som grundämnet kväve, men annan atomvikt. N-15 är en stabil kväveisotop.Koldioxid: En färglös, luktfri gas som bildas av kroppen och som är nödvändig för andningscykeln hos djur och växter.Metylklorid: Ett kolväte som används som lösningsmedel inom industrin. Det har använts som drivgas, som kylmedel och som lokalbedövningsmedel.Atmosfär: Gasskikt eller gashölje som omger en planet eller annan himlakropp.Fossiler: Lämningar och spår efter djur och växter från tidigare geologiska skeden som bevarats i jordskorpan.Geologiska sediment: Avlagringar på land eller i vatten av fragmenterat, fast, oorganiskt material, som lösgörs genom vittring eller nötning av berggrunden eller genom vulkanisk verksamhet, och som transporteras av luft, vatten eller is.Fraktionering: Stegvis separation av en blandning i dess olika beståndsdelar.Etylendiklorider: Giftiga, klorerade och mättade kolväten. De omfattar såväl 1,1- som 1,2-diklorisomererna. Den senare är den giftigaste av dem. PaleontologiXanthobacterVulkanutbrottPinus taedaMetan: Det enklaste, mättade kolvätet (CH4).PeptococcaceaeFotosyntes: Produktion av kolhydrater, med frigörande av molekylärt syre, utifrån koldioxid och vatten i klorofyllvävnad hos växter och blågröna alger under inverkan av ljus. Vid fotosyntes hos bakterier förbrukas svavelväte, molekylärt väte och andra reducerade föreningar i stället för vatten, varvid molekylärt syre inte frigörs.Kolmonoxid: En giftig, färglös, luktfri och smaklös gas. Den tas upp av hemoglobin, varvid bildas karboxyhemoglobin, som saknar förmåga att binda syre. Den uppkomna syrebristen leder till huvudvärk, yrsel, sjunkande puls och andningsfrekvens, medvetslöshet och död. Syn. koloxid.Karbonater: Salter eller joner av kolsyra, med radikalen CO2(3-). Karbonater bryts lätt ned av syror. Alkalimetallkarbonater är vattenlösliga. Kalciumkarbonat och magnesiumkarbonat är naturligt förekommande, berg artsbildande mineral.VäxtbladCarbon CycleNanotuber, karbonKolföreningar, oorganiska: Oorganiska föreningar innehållande kol som en essentiell del av molekylen, men som inte härrör från kolväten.Epitestosteron: 17-alfa-hydroxi-androst-4-en-3-on. En naturligt förekommande stereoisomer av testosteron med androgen verkan.VäxttranspirationFlaveria: Ett växtsläkte inom familjen Asteraceae som används för molekylärgenetiska studier i växtfysiologi och växtutveckling.RhamnusEkosystem: Ett funktionellt system omfattande organismerna i ett naturligt samfund och deras miljö.Biomassa: I vid bemärkelse den totala massan av allt levande; i mer specifik mening massan (i färskvikt eller torrvikt) av en viss organism eller växt inom ett bestämt geografiskt område eller avsedd för ett be stämt ändamål. Ett exempel på biomassa är s k energiskog, som odlas för energiändamål.Forntidshistoria: Tiden före år 500 e. Kr.MyrtusHyphomicrobium: Ett släkte stavformade, ovala eller bönformade bakterier som lever i jord och sötvatten. De har polära bihang och förökar sig genom knoppning via bihangen. Organismerna är aeroba och växer best i närvaro av enkla kolföreningar.Dopning inom idrott: Otillåtet bruk av läkemedel eller droger i syfte att öka prestationsförmågan inom tävlingssporter, såväl vad gäller människor som djur.SaltvattenBiologisk nedbrytning: En kedja av processer genom vilka levande organismer bryter ned miljöföroreningar, organiskt avfall, bekämpningsmedel samt implanterade material.Kväve: Ett gasformigt grundämne med kemiskt tecken N, atomnummer 7 och atomvikt 14. Kvävemolekylen består av en dubbelatom, och gasen utgör ca 78 volymprocent av jordens atmosfär. Kväve är en beståndsdel av proteiner och nukleinsyror, och ingår i alla levande celler.Oceaner och havVattenZinkisotoperMasskromatografi-Masspektrometri: En mikroanalysteknik som kombinerar masspektrografi och gaskromatografi för såväl kvalitativ som kvantitativ bestämning av kemiska föreningar.Plant StomataFosfoenolpyruvatkarboxylas: Ett enzym med hög koldioxidaffinitet. Det katalyserar irreversibelt bildandet av oxaloacetat från fosfoenolpyruvat och koldioxid. Denna koldioxidfixering utgör hos många bakterier och några växter det första steget i glukosbiosyntesen. EC 4.1.1.31.Jord: Det lösa ytmaterialet på jorden som utgör grogrunden för växter.RegnSvavelisotoperBiologisk utplåningSötvatten: Vatten med obetydliga salthalter, t ex åar och insjöar.RibulosdifosfatkarboxylasKolmonoxidförgiftning: Giftasfyxi till följd av att syret i oxyhemoglobin förträngts av kolmonoxid.Tungt väte: Deuterium är en stabil väteisotop med kemiskt tecken 2H eller D. Atomen har en proton och en neutron i kärnan och är sålunda ungefär två gånger så tung som väteatomen.Poaceae: En stor familj smalbladiga gräsarter tillhörande ordningen Cyperales (underklassen Commelinidae, klassen Liliopsida (monocotyledons)). Sädesslagen ingår i denna familj.TidTrädJärnisotoper: Stabila järnatomer med samma atomnummer som grundämnet järn (Fe), men med avvikande atomvikter. Fe-54, 57 och 58 är stabila järnisotoper.Fladdermöss: En ordning (Chiroptera) av flygande däggdjur. Den omfattar fladdermöss och flyghundar.Klimat: Alla de olika väderelementen sammantagna.Acetater: Salt eller estrar av ättiksyra, där den yttersta väteatomen ersatts av en metall, som t ex kopparacetat Cu(CH3COO)2, eller en radikal, som t ex etylacetat CH3COOC2H5.VäxterSulfaterGeografi: Geografi är läran och vetenskapen om jorden och dess liv, och beskriver i synnerhet land, hav, luft och växt- och djurlivets utbredning, inkl. människans liv och verksamhet, samt det inbördes förhållandet mellan alla dessa naturformer och -fenomen.StrontiumisotoperKoltetraklorid: Tetraklormetan. Lösningsmedel för oljor, fett, lack, fernissa, vaxer och hartser, och utgångsmaterial vid framställning av organiska föreningar. Medlet är giftigt att inandas, förtära och i kontakt med huden, och kan ge dödlig förgiftning.Bakterier: Encelliga, prokaryota mikroorganismer som i allmänhet har fast cellvägg, som förökar sig genom celldelning och som uppvisar i huvudsak tre former: rund, avlång eller stavliknande, och spiralform. Någr a arter har särskilda rörelseorgan, flageller.Anaerobios: En livsmiljö utan syrgas.Carbon SequestrationFlödesmätning med radioisotopKoldisulfid: CS2. En färglös, brännbar och giftig vätska. Den används som lösningsmedel och har irritationsdämpande och anestetiska egenskaper, men används inte som bedövningsmedel. Vätskan är mycket giftig, med uttalade CNS-, hematologiska och dermatologiska verkningar.SeasonsKost: Människors eller djurs normala intag av föda eller dricka. Hit hör inte kostterapi, som avser speciell kost för behandling av sjukdom.Kolradioisotoper: Instabila kolisotoper som sönderfaller under avgivande av strålning. Kolatomer med atomvikterna 10, 11 och 14-16 är radioaktiva kolisotoper.Modeller, biologiska: Teoretiska modeller som efterliknar förlopp hos biologiska processer eller sjukdomar. För sjukdomsmodeller hos levande djurMasspektrometri: En analysmetod som används för att bestämma ett kemiskt ämne utifrån dess massa med hjälp av någon form av masspekrometer.Biological EvolutionFylogenes: Släktskapsförhållanden mellan grupper av organismer, baserade på deras genuppsättningar.Koltetrakloridförgiftning: Förgiftning orsakad av inandning av, förtäring av eller hudkontakt med koltetraklorid.Kinetik: Läran om förloppsdynamik i kemiska och fysikaliska system.Flödesmätning med indikator: Metoder för mätning av flödet i ett system genom tillförsel av en känd mängd av något indikatorämne, t ex färgämne, radioisotop eller kall vätska, till systemet och påföljande mätning av koncentrationen vid tidsintervall på en bestämd punkt i systemet.Väte: Det första grundämnet i det periodiska systemet. Väte har kemiskt tecken H (Hydrogen), atomnummer 1 och atomvikt 1. Det förekommer normalt i form av en färglös, luktfri och smaklös gas, vätgas, med formeln H2. Vätejoner är protoner. Förutom den vanliga isotopen H1 finns den stabila isotopen deuterium (D) och den instabila radioisotopen tritium (T).Carbon FootprintOxidation-reduktionKvicksilverisotoper: Stabila kvicksilveratomer som har samma atomnummer som grundämnet kvicksilver (Hg), men avvikande atomvikt. Hg-196, 198-201 och 204 är stabila kvicksilverisotoper.Tungt vatten: En väteoxidisotop (vattenisotop), bestående av en förening av tungt väte (deuterium) och syre. Det används för olika studier av kemiska reaktioner eller kärnreaktioner, och även av biologiska processer.Evolution, planetär: Uppkomst och utveckling av himlakroppar i solsystem. Hit hör även studier av tidig planetär geologi.Vätejonkoncentration: Ett mått på en lösnings surhetsgrad.SyrgasRadioisotoperMeteoroider: Fasta himlakroppar som rör sig i den interplanetariska rymden och som är mindre än planeter eller asteroider, men större än en molekyl. När de faller till en planets yta kallas de meteoriter.Magnetisk resonansspektroskopi: Spektroskopimetod för mätning av det magnetiska momentet hos elementärpartiklar, så som atomkärnor, protoner eller elektroner. Tekniken har kliniska tillämpningar i form av NMR-tomografi (magnetisk resonanstomografi).Glukos: Druvsocker. En primär energikälla för levande organismer. Sockret förekommer naturligt i frukter och växter, och används terapeutiskt i vätska och för näringstillförsel.Geologiska fenomenSotKolmonoxidhemoglobin: Syn. karboxihemoglobin.Katalys: Påskyndande av en kemisk reaktion genom medverkan av en särskild reaktorsubstans, katalysator.Vätskekromatografi: Kromatografimetoder som bygger på vätska som rörlig fas.