Kolinkinas: Ett enzym som deltar i första steget av biosyntesen av kolinfosfoglycerid (lecitin) genom att katalysera fosforylering av kolin till fosforylkolin i närvaro av ATP. Etanolamin och dess metyl- och etylderivat kan också fungera som mottagare. EC 2.7.1.32.Kolin-O-acetyltransferas: Ett enzym som katalyserar bildandet av acetylkolin ur acetyl-CoA och kolin. EC 2.3.1.6.Kolinbrist: Tillstånd som uppstår som följd av brist på kolin hos djur. Kolin är känt som fettbindande medel eftersom det visat sig underlätta bortforsling av fett från levern hos laboratoriedjur under vissa förhållanden. Samtidig brist på kolin (som ingår i B-vitaminkomplexet) och andra metylgruppgivare orsakar skrumplever hos vissa djur. Till skillnad från andra vitaminämnen verkar inte kolin som kofaktor vid enzymreaktioner.Hemikolinium 3: En kraftfull hämmare av högaffinitetsupptaget av kolin. Betain: En naturligt förekommande förening med betydelse för osmotisk reglering. Som läkemedel har betainhydroklorid använts som saltsyrakälla vid behandling av hypoklorhydri (saltsyrabrist i magsäcken). Beta in har också använts för att behandla leveråkommor, hyperkalemi, homocystinuri och gastrointestinala störningar.Cytidindifosfatkolin: Kolingivaren vid biosyntes av kolinhaltiga fosfoglycerider.Kolindehydrogenas: Ett enzym bundet till mitokondriernas inre membran som katalyserar oxideringen av kolin till betain. EC 1.1.99.1.Fosfatidylkoliner: Derivat av fosfatidylsyror där fosforsyran har esterbindning till en kolindel. Fullständig hydrolys ger 1 mol glycerol, fosforsyra och kolin, och 2 mol fettsyror.Fosforylkolin: Kalcium- och magnesiumsalter som används för behandling av störd lever-gallvägsfunktion.Fosfatidyletanolamin-N-metyltransferasGlycerylfosforylkolin: En beståndsdel av fosfatidylkoliner (lecitiner), där de två glycerolhydroxigrupperna förestrats med fettsyror. Etanolamin: En seg, hygroskopisk aminalkohol med ammoniakdoft. Den är utbredd i biologisk vävnad och utgör en del av lecitin. Etanolamin används som ytaktivt medel, fluorometriskt reaktionsmedel och för att avlägsna CO2 och H2S från naturgas och andra gaser.Lipotropa medel: Endogena faktorer eller läkemedel som verkar på fettomsättningen genom att påskynda bortforslandet eller minskningen av leverns fettförråd.Deanol: Ett antidepressivt medel som även använts för behandling av störningar i rörelseapparaten. Verkningsmekanismen är inte helt klarlagd.Acetylkolin: En neurotransmittor. Acetylkolin är hos vertebrater den viktigaste signalsubstansen vid den neuromuskulära förbindelsen, de autonoma gangliorna, de parasympatiska effektorkopplingarna, en undergrupp a v de sympatiska effektorkopplingarna och vid många ställen i det centrala nervsystemet. Det tillförs vanligtvis inte som läkemedel, eftersom det snabbt bryts ned av kolinesteraser, men det är användba rt i vissa oftalmologiska tillämpningar.SarkosinFosfolipider: Lipider med en eller flera fosfatgrupper, särskilt sådana som kommer av glycerol (glycerofosfolipider) eller sfingosin (sfingolipider). De är pollipider av stor betydelse för cellmembraners struktur och funktion och är de rikligast förekommande membranlipiderna, även om de inte finns lagrade i större mängd.Etanolaminer: Aminalkoholer innehållande etanolamingruppen (-NH2CH2CHOH) och derivat därav.Kreatin: En aminosyra som förekommer i vävnader och urin hos ryggradsdjur. I muskelvävnad påträffas den oftast i form av fosfokreatin. Kreatinet utsöndras i urin som kreatinin.Fosfatidyletanolaminer: Derivat av fosfatidylsyror där fosforsyran har esterbindning till en etanolamindel. Fullständig hydrolys ger 1 mol glycerol, fosforsyra och etanolamin, och 2 mol fettsyror.Magnetisk resonansspektroskopi: Spektroskopimetod för mätning av det magnetiska momentet hos elementärpartiklar, så som atomkärnor, protoner eller elektroner. Tekniken har kliniska tillämpningar i form av NMR-tomografi (magnetisk resonanstomografi).Metionin: En svavelhaltig, essentiell aminosyra av betydelse för många kroppsfunktioner. Den bildar tungmetallkelat.Inositol: En isomer av glukos som betraktats som ett B-vitamin, trots att det är oklart om det är ett vitamin, och att något bristtillstånd aldrig påvisats hos människa. Inositolfosfolipider är viktiga länkar i signalöverföring.Kolin-fosfat-cytidylyltransferas: Ett enzym som katalyserar överföringen av cytidylat (CMP) till kolinfosfat, varvid bildas CDP-kolin. Enzymet reglerar hastigheten i kolinprocessen för biosyntesen av fosfatidylkolin. Dess aktivitet påskyndas av glukokortikoider. EC 2.7.7.15.Kolinerga fibrer: Nervtrådar som efter impuls frigör acetylkolin vid synapsen.Acetylkolinesteras: Ett enzym som katalyserar omvandlingen av acetylkolin och vatten till kolin och acetat. Det förekommer i den grå nervvävnaden, i röda blodkroppar och i musklernas motoriska ändplattor. Reaktionen bryt er ned acetylkolin som frigjorts vid de neurohumorala kopplingarna och tillåter därmed att impulsöverföreingen återupprättas. EC 3.1.1.7.Vesicular Acetylcholine Transport ProteinsBetainaldehyddehydrogenasDiacylglycerolkolinfosfotransferas: Ett enzym som katalyserar syntesen av fosfatidylkoliner från CDP-kolin och 1,2-diacylglyceroler. EC 2.7.8.2.Nootropa medelTiokolinKinetik: Läran om förloppsdynamik i kemiska och fysikaliska system.Asparaginsyra: L-formen av en av de icke-essentiella aminosyrorna. Den finns i djur och växter, särskilt sockerrör och sockerbetor. Den kan verka som neurotransmittor.Kolinerga medel: Alla läkemedel avsedda att verka på kolinerga system. Hit räknas agonister och antagonister, medel som påverkar acetylkolincykeln och medel som har verkan på de kolinerga nervcellernas överlevnad. Termen kolinerga medel används fortfarande i den mer inskränkta betydelsen muskarinagonister, även om de flesta moderna textböcker avråder från detta bruk.Aminoalkoholer: Föreningar med både en hydroxylgrupp (-OH) och en aminogrupp (-NH2).Membrantransportproteiner: Membranproteiner, vars främsta uppgift är att underlätta transport av molekyler genom ett biologiskt membran. Till denna stora grupp hör proteiner som medverkar i aktiv transport, passiv transport och jonkanaler.NatriumLysofosfatidylkoliner: Derivat av fosfatidylkoliner, erhållna genom partiell hydrolys som tar bort en fettsyradel.Fysostigmin: En kolinesterashämmare som snabbt tas upp genom membran. Den kan användas lokalt på bindhinnan. Kost: Människors eller djurs normala intag av föda eller dricka. Hit hör inte kostterapi, som avser speciell kost för behandling av sjukdom.Biologisk transport: Förflyttning av ämnen, inkl. biokemiska substanser och läkemedel, genom cellmembran och epitellager, vanligen med passiv diffusion.Hjärna: Den del av det centrala nervsystemet som befinner sig innanför kraniet och som omfattar prosencefalon (framhjärnan), mesencefalon (mitthjärnan) och rombencefalon (ruthjärnan). Den uppstår ur främre de len av embryots nervtub. Dess funktioner inkluderar muskelkontroll och koordination, mottagande och behandling av sinnesintryck, talframställning, minneslagring samt hantering av tankar och känslor.Lever: Stort organ i bukhålan med flera viktiga ämnesomsättningsfunktioner.TritiumSfingomyelinerKolradioisotoper: Instabila kolisotoper som sönderfaller under avgivande av strålning. Kolatomer med atomvikterna 10, 11 och 14-16 är radioaktiva kolisotoper.Betainhomocystein-S-metyltransferasPlasmalogenerParasympatiska nervsystemetCholinergic NeuronsFosfolipas D: Ett enzym som huvudsakligen finns i växtriket. Det hydrolyserar glycerofosfatidater, varvid bildas fosfatidsyra och en kvävebas, som t ex kolin. Enzymet katalyserar även transfosfatidyleringsreaktioner. EC 3.1.4.4. Syn. PLD.NukleotidyltransferaserFosfolipaser: En klass enzymer som katalyserar hydrolys av fosfoglycerider eller glycerofosfatidater. EC 3.1.-.Litium: Ett grundämne inom gruppen alkalimetaller. Kemiskt tecken är Li, atomnummer 3 och atomvikt 6,94. Litiumsalter används för behandling av manisk-depressiva tillstånd. Litium har också fått stor elektrokemisk användning som beståndsdel i batterier.Tunnskiktskromatografi: Kromatografi på tunna lager av adsorbenter i stället för i kolonn. Det adsorberande medlet kan vara aluminiumoxid, kiselgel, silikater, träkol eller cellulosa.Hjärnseptum: Strukturer av grå hjärnvävnad i telencefalon och hjärnans limbiska system, vilka dock definieras olika av olika författare. Hit hör hjärnbarkens septumområde, de septala kärnorna och saeptum pellucidum. Vissa auktoriteter vill endast räkna in septumområdet och de septala kärnorna, men inte saeptum pellucidum.Etanolaminfosfotransferas: Ett enzym som reversibelt katalyserar överföring av fosfoetanolamin från CDP-etanolamin till diacylglycerol, vilket ger fosfatidyletanolamin (cefalin) och CMP. Enzymet finns i det endoplasmatiska nätverket. EC 2.7.8.1.Organiska anjontransportproteinerBiologisk transport, aktiv: Förflyttning av ämnen genom cellmembran och epitellager mot en elektrokemisk gradient, på bekostnad av metabolisk energi.Kalium: Ett grundämne tillhörande alkalimetallerna. Det har kemiskt tecken K och atomnummer 19. Atomvikten är 39,10. Kalium är den dominerande katjonen i den intracellulära vätskan i muskelvävnad och mellan andra celler. Kaliumjonen är en kraftig elektrolyt och spelar en avgörande roll i regleringen av vätskevolym och upprätthållande av vatten-elektrolytbalansen.Fosfotransferaser: En ganska stor grupp enzymer, omfattande inte bara dem som omvandlar fosfat, utan även difosfat,nukeotidylrester och andra. Dessa har indelats efter acceptorgrupp. EC 2.7.Folsyra: En medlem av B-vitaminfamiljen som stimulerar blodbildningssystemet. Vitaminet finns i lever och njure, och förekommer i svampar, spenat, jäst, gröna blad och gräsarter (Poaceae). Folsyra används för att behandla och förhindra folatbrist och megaloblastisk anemi.NäringsbehovArthrobacter: Ett släkte icke-sporbildande jordbakterier med stav/kockform.NikotinreceptorerHomocystein: En tiolbärande aminosyra som bildas genom demetylering av metionin.Folsyrabrist: En näringsbrist som orsakas av underskott på folsyra i födan. Många växt- och djurvävnader innehåller folsyra; särskilt rika är bladgrönsaker, jäst, lever och svamp. Lång kokning förstör folsyran, och alkohol stör dess intermediära ämnesomsättningsstadier och absorption. Folsyrabrist kan uppstå vid långvarig antikonvulsiv behandling eller i samband med bruk av p-piller. Brist leder till anemi, makrocytisk anemi och megaloblastisk anemi. I periferblodprov eller benmärgsprov kan den inte skiljas från vitamin B12-brist, men nervskador, som ses vid B12-brist, uppträder inte.Kolinesterashämmare: Medel som hämmar kolinesteraser. Nervtransmittersubstansen acetylkolin hydrolyseras snabbt och inaktiveras av kolinesteraser. När kolinesteraser hämmas förstärks verkan av endogent acetylkolin vid kolinerga synapser. Kolinesterashämmare har omfattande klinisk användning för sin förmåga att öka den kolinerga effekten på mag-tarmkanalen, urinblåsan, ögat och skelettmusklerna; de används också för sin effekt på hjärtat och det centrala nervsystemet.ProtonerAlkoholoxidoreduktaser: En underklass av enzymer omfattande alla dehydrogenaser med verkan på primära och sekundära alkoholer samt hemiacetaler. Enzymerna kan klassificeras beroende på acceptor, som kan vara NAD+ eller NADP+ (underklass 1.1.1), cytokrom (1.1.2), syre (1.1.3), kinon (1.1.5) eller någon annan acceptor (1.1.99).Kolisotoper: Stabila kolatomer med samma atomnummer som grundämnet kol, men med annan atomvikt. C-13 är en stabil kolisotop.NervcellerSynaptosomerDiglycerider: Fetter som bildas genom förestring av glycerin med två fettsyror.Ammoniakföreningar: Oorganiska och organiska föreningar som innehåller den hypotetiska radikalen NH4.Plasma Membrane Neurotransmitter Transport ProteinsCytidindifosfat: Cytidin-5'-(trivätedifosfat). En cytosinnukleotid med två fosfatgrupper som förestrats till sockerdelen. Syn. CRPP; cytidinpyrofosfat.Råttor, Sprague-DawleyGraviditet: Tillståndet som följer på föreningen av en äggcell och en sädescell, då ett embryo eller foster växer i kroppen.TidsfaktorerRåttor, inavlade stammarSubstantia innominataOuabainNikotinblockerareMetyltransferaser: En undergrupp enzymer av transferasklassen som katalyserar överföringen av en metylgrupp från en förening till en annan. EC 2.1.1.Dos-responskurva, läkemedel: Förhållandet mellan läkemedelsdos och kroppens/organismens gensvar på medlet.S-adenosylmetioninKolinesteraser: EC 3.1.1.7 - 3.1.1.8.Ganglier, autonoma: Anhopningar av nervceller och deras utskott i det autonoma nervsystemet. I de autonoma nervknutorna bildar pregangliefibrer från centrala nervsystemet synapser till de nervceller vars axoner utgör de postgangliefibrer som leder till målorganen. Ganglierna innehåller även interna nervceller och stödceller, och preganglietrådar som passerar igenom till andra ganglier.Fosfatidylsyror: Fettsyrederivat av glycerofosfater. De består av glycerol med esterbindning till 1 mol fosforsyra vid 3-hydroxyländen och till 2 mol fettsyror vid de två övriga hydroxylgrupperna.HjärnkemiCellmembran: Det fett- och proteinhaltiga, och selektivt genomsläppliga, membran som omger cytoplasman i prokaryota och eukaryota celler. Hos de flesta typer av mikrobiella celler gränsar den utåt till cellväggen.Dekametoniumföreningar: Föreningar som innehåller en dekametylenbis(trimetyl)ammoniumradikal. Dessa föreningar är ofta verksamma som neuromuskulära depolariseringsmedel.Fettomsättning: Fysiologiska processer vid biosyntesen (anabolism) och nedbrytningen (katabolism) av fetter.SvavelisotoperMolekylsekvensdata: Beskrivningar av specifika sekvenser av aminosyror, kolhydrater eller nukleotider som publicerats och/eller deponerats och hålls tillgängliga i databaser som t ex Genbank, EMBL, NBRF eller andra sekvensdataarkiv.Akonitin: 16-etyl-1-alfa,6-alfa,19-beta-trimetoxy-4-(metoxymetyl)-akonitan-3-alfa,8,10-alfa,11,18-alfapentol, 8-acetat-10-benzoat. En giftig alkaloid från roten av Aconitum napellus L. Används för att framkalla arytmi hos experimentdjur.Atropin: En giftig alkaloid, ursprungligen isolerad från Atropa belladonna, men också påträffad i andra växter, huvudsakligen av Solanaceae.Kosttillskott: Kostprodukter i kapsel-, tablett- eller flytande form som ger essentiella näringsämnen, som t ex något vitamin, mineral, protein, någon ört eller liknande näringspreparat.Celler, odlade: Celler som drivs fram in vitro i odlingsmedia som främjar deras tillväxt. Odlade celler används bl a för studier av utveckling, morfologi, metaboliska, fysiologiska och genetiska processer.Etionin: 2-amino-4-(etyltio)-smörsyra. En antimetabolit och metioninantagonist som stör aminosyraupptaget i proteiner och den cellulära ATP-omsättningen. Föreningen kan även ge upphov till levertumörer.Kalcium: Grundämne som förekommer i nästan all organiserad vävnad. Det tillhör alkalimetallerna och har kemiskt tecken Ca, atomnummer 20 och atomvikt 40. Kalcium är det allra vanligaste mineralämnet i kroppen och bildar i förening med fosfor kalciumfosfat, som ingår i ben och tänder. Det spelar en essentiell roll för nerv- och muskelfunktioner, i blodkoagulationsprocessen (som faktor IV) och i många enzymp rocesser.Metylering: Tillägg av metylgrupper. I histokemi används metylering för att förestra karboxylgrupper och avlägsna sulfatgrupper genom att behandla vävnadssnitt med het metanol i närvaro av saltsyra.Neuromuskulära depolariserande medelN-acetylmuramoyl-L-alaninamidasFosfolipidetrar: Fosfolipider som har en alkoholdel med eterbindning till en mättad eller omättad alifatisk alkohol. De är för det mesta derivat av fosfoglyceroler eller fosfatidater. De två övriga alkoholgrupperna i glycerolbasen har vanligtvis esterbindning. Dessa föreningar har stor utbredning i djurvävnader.Ganglier, sympatiska: Nervknutor i det sympatiska nervsystemet, omfattande de paravertebrala (vid sidan av ryggraden) och prevertebrala (belägna framför ryggraden) ganglierna. Bland dessa finns de sympatiska kedjeganglierna, den övre, mellersta och nedre halsnervknutan, njuraortaknutan, bukganglierna och ganglion stellatum (halsens stjärnnervknuta).Hippocampus: En förhöjd vindling av grå substans som sträcker sig längs hela bottnen av sidoventrikelns temporalhorn. Hippocampus, subiculum och gyrus dentatus (den tandade vindlingen) utgör hippocampusformationen. Ibland räknas även entorinalkortex hit.Vätejonkoncentration: Ett mått på en lösnings surhetsgrad.MetylaminerDimetylaminer: Dimetylamin (DMA) är en ammoniakdoftande gas med flera användningsområden som råvara inom t ex kemisk-teknisk industri och läkemedelsindustrin.Kvävegruppstransferaser: Enzymer som katalyserar överföringen av kvävehaltiga grupper, främst aminogrupper, från en givare, vanligen aminosyra, till en mottagare, vanligtvis en 2-oxosyra. EC 2.6.OsmolaritetVitamin B-komplexTransferases (Other Substituted Phosphate Groups)Marsvin: Allmän benämning på medlemmar av familjen Caviidae. Den vanligaste arten är Cavia porcellus, som är det tammarsvin som används som husdjur och i biomedicinsk forskning.NervändslutRöda blodkroppar: Röda blodceller. Mogna blodkroppar saknar kärna, är formade som bikonkava skivor, och innehåller hemoglobin, vars funktion är att transportera syre. Syn. erytrocyter.Autonoma preganglionära nerver: Nervtrådar som går från centrala nervsystemet till de autonoma ganglierna. I den sympatiska förgreningen utgår de flesta preganglionära nerverna från nervceller i den intermediolaterala pelaren i rygg märgen. I den parasympatiska förgreningen utgår preganglionnerverna från nervceller i hjärnstammen och korsbensmärgen.Metylentetrahydrofolatdehydrogenas (NADP): Ett NADP-beroende oxidoreduktas som katalyserar omvandlingen av 5,10-metylentetrahydrofolat till 5,10-metenyltetrahdyrofolat. Hos högre eukaryoter finns det ett enzym med trippelfunktion som dessutom har metenyltetrahydrofolat-cyklohydrolas- och format-tetrahydrofolatligas-aktivitet. Enzymet har stor betydelse för syntesen av 5-metyltetrahydrofolat, metylgivaren för den vitamin B12-beroende återmetyleringen av homocystein till metionin genom metioninsyntetas. EC 1.5.1.15.Hjärnbark: Det tunna lager av grå substans på hjärnhalvornas yta som utvecklas från telencefalon och veckas i vindlingar. Barken har nått sin högsta nivå av utveckling hos människan och ansvarar för den intellek tuella prestationsförmågan och de högre mentala funktionerna.Koksalt: Ett vanligt natriumsalt (natriumklorid) som brukas allmänt för smaksättning av livsmedel. Det spelar en viktig biologisk roll i regleringen av det osmotiska trycket i blod och vävnader.Glycerider: Estrar av glycerol.Membranlipider: Lipider, huvudsakligen fosfolipider, kolesterol och små mängder glykolipider som finns i membran, inkl. cellmembran och intracellulära membran. Lipiderna kan förekomma som dubbellager i membranen, med inneslutna proteiner mellan lagren och yttre proteiner på membranets utsida. Membranlipider är nödvändiga för aktiv transport, ett flertal enzymatiska aktiviteter och membranbildning.DibukainNeostigminFetter: Ett samlingsnamn på fetter och fettämnen, beståndsdelar av protoplasman som är lösliga i alkohol/eter, men inte i vatten. De omfattar fetter, feta oljor, essentiella oljor, vaxer, fosfolipider, glykolipider, sulfolipider, aminolipider, kromolipider (lipokromer) och fettsyror.3-deazauridin: 4-hydroxy-1-(beta-D-ribofuranosyl)-2-pyridinon. Uridinanalog som saknar ett ringkväve i position 3. Fungerar som antitumörmedel.Karnitin: En beståndsdel av strimmig muskel- och levervävnad. Karnitin-O-acetyltransferas: Ett enzym som katalyserar bildandet av O-acetylkarnitin från acetyl-CoA plus karnitin. EC 2.3.1.7.CellinjePrenatal exponering, sena effekterNeurokemiMödrars näringsfysiologi: Näringsstatus hos en mor som påverkar hälsan hos foster och barn såväl som hos henne själv.Framhjärna: Den del av hjärnan som utvecklas ur den främre av de tre primära blåsorna i det embryonala nervröret och som består av diencefalon (mellanhjärnan) och telencefalon (ändhjärnan).NikotinstimulerareFettlever: Gul missfärgning av levern pga fettnedbrytning av leverparenkymceller.Septum pellucidumNutrigenomikPapperskromatografi: En typ av kromatografi, där den fasta fasen består av filterpapper av speciell kvalitet. I övriga avseenden liknar den tunnskiktskromatografi.Membranpotentialer: Spänningsskillnaderna över ett membran. För cellmembran beräknas de genom att spänningen uppmätt på utsidan membranet subtraheras från den spänning som uppmätts innanför membranet. Potentialskillnaderna beror på olikheter i koncentrationen av kalium, natrium, klorid och andra joner utanför och innanför membranen hos celler eller organeller. För retningsbara celler varierar membranens vilopotential mellan -30 och -100 mV. Fysikaliska, kemiska eller elektriska stimuli kan bidra till att öka den negativa potentialen (hyperpolarisering) eller minska den (depolarisering).Katjoner, envärda: Positivt laddade atomer, radikaler eller atomgrupper med envärd laddning, som vandrar mot katoden eller den negativa polen vid elektrolys.Aminosyrasekvens: Aminosyrors ordningsföljd i en polypeptidkedja. Den utgör proteiners primärstruktur och är av avgörande betydelses för proteinkonfigurationen.Hydrolys: Spjälkning av ett kemiskt ämne genom tillägg av en vattenmolekyl.CDPdiacylglycerol-serin-O-fosfatidyltransferas: Ett enzym som katalyserar bildandet av fosfatidylserin och CMP från CDPdiglycerid och serin. EC 2.7.8.8.Cellmembrangenomtränglighet: En förmåga hos cellmembran att släppa igenom lösningar in i eller ut ur celler.Kaniner: Djurarten Oryctolagus cuniculus, av familjen Leporidae och ordningen Lagomorpha. Kaniner föds i hålor, utan päls, och med slutna ögon och öron. Kaniner har 22 kromosompar, medan harar har 24.Fettsyror: Organiska syror (alifatiska karboxylsyror), med grundformeln CH3(CH2)nCOOH, vilka fås genom oxidation av en metylgrupp till en alkohol, aldehyd och därefter syra. Det finns mättade, enkelomättade (med en dubbelbindning) och fleromättade (med mer än en dubbelbindning) fettsyror.Organisk katjontransportör 1Kinabarksalkaloider: Alkaloider från olika arter av Cinchona (kinaträd).TemperaturBärarproteiner: Proteiner som transporterar specifika ämnen i blodet eller genom cellväggar.Råttor, WistarNeurotransmittorupptagshämmareOsmotiskt tryckVätske- och elektrolytbalansMagnesium: Ett lätt, silverfärgat, metalliskt grundämne. Det har kemiskt tecken Mg, atomnummer 12 och atomvikt 24,31. Dess salter är nödvändiga i näringskedjan, då de behövs för många enzymers verkan, särskilt för sådana som deltar i oxidativ fosforylering. Magnesium ingår i såväl intra- som extracellulära vätskor och utsöndras via urin och avföring. Brist på ämnet ger upphov till nervretning, med stelkramp, kärlvidgning, kramper, darrningar, depression och psykotiska beteenden.Klorider: Oorganiska föreningar härrörande från saltsyra och innehållande en Cl-jon.Tungt väte: Deuterium är en stabil väteisotop med kemiskt tecken 2H eller D. Atomen har en proton och en neutron i kärnan och är sålunda ungefär två gånger så tung som väteatomen.Anabasin: 2-(3-pyridyl)piperidin. Ett insektmedel.Glycerofosfolipider: Derivat av fosfatidsyra, i vilka de hydrofoba områdena består av två fettsyror, och en polär alkohol är kopplad till C-3-positionen hos glycerol med en fosfodiesterbindning. De benämns utifrån sina polära grupper, som t ex fosfatidylkolin och fosfatidyletanolamin.Odlingsmedia: Varje flytande eller fast preparat som är specifikt avsett för odling, lagring eller transport av mikroorganismer eller andra sorters celler. Olika typer av media, såsom differentierande substrat, selektiva substrat, testsubstrat och definierade substrat, tillåter odling av bestämda mikroorganismer och celltyper. Fasta medier erhålls genom tillsats av agar eller gelatin till flytande substrat.Magsäck, idisslarePrenatal näringsfysiologiMagnetisk resonanstomografi: Icke-invasiv metod för undersökning av inre anatomistrukturer som bygger på principen att atomkärnor i ett starkt magnetfält absorberar strålningsenergipulser och avger dem som radiovågor, vilka med datateknik kan bearbetas till bilder. Till tekniken räknas även protonspinntomografi.SubstratspecificitetGanglier: Anhopningar (nervknutor) av flerpolära nervceller, omgivna av svagt strukturerat bindväv, placerade utanför det centrala nervsystemet.Abomasum: Den fjärde magen hos idisslare. Kallas också den "riktiga" magen. Den består av en avlång, päronformad säck till höger nertill i buken, ungefär mellan sjunde och tolfte revbenet. Den leder till tunnta rmen.Labyrintinlärning: Förmågan att lära sig den rätta vägen genom en labyrint för att nå ett mål. Begreppet används för både människo- och djurpopulationer.Djur, nyföddaMuskarinblockerare: Preparat som binds till, men inte aktiverar, kolinerga muskarinreceptorer, och därmed blockerar verkan av endogent acetylkolin eller exogena stimulanter. Muskarinantagonister har utbredd verkan, bl a på iris och ögats ciliarmuskel, hjärta och blodkärl, andningsvägarnas sekretion, spottkörtlarna, mag-tarmsystemet, tarmrörligheten, urinblåsespänningen och det centrala nervsystemet. Antagonister med förmåga att särskilja mellan olika muskarinreceptortyper och tillåta bättre kontroll av perifera och centrala verkningar håller på att utvecklas.S-adenosylcysteinAcyltransferaser: Enzymer i transferasklassen som katalyserar överföringen av en acylgrupp från en kemisk förening (givare) till en annan (acceptor). EC 2.3.MuskarinreceptorerSaccharomyces cerevisiaeRNA, budbärarStreptococcus pneumoniaeAcetyltiokolin: Ett medel som används som substrat vid analys av kolinesteraser, särskilt för att särskilja olika enzymtyper.Diagnostiska tekniker, radioisotop: Varje diagnostisk undersökning i vilken ingår utnyttjande av radioaktiva (instabila) isotoper. Denna typ av diagnos omfattar många nuklearmedicinska rutiner och radioimmuntester.Kloning, molekylär: Tillförsel av molekyler av rekombinant DNA från prokaryota eller eukaryota källor till replikationsvektorer, så som plasmider eller virus, och införande av de härvid erhållna hybridmolekylerna i mottagarceller, utan att livsdugligheten hos dessa celler ändras.Lysofosfolipas: Ett enzym som katalyserar hydrolys av en enda fettsyraesterbindning i lysoglycerofosfatidater, varvid bildas glycerylfosfatidater och en fettsyra. EC 3.1.1.5.Undertryckande, kemisktButaner: Kolväten med gemensam kemisk formel C4H10.VävnadsdistributionTilapiaNeurotransmittorsubstanserReceptorer, kolinergaMutation: Varje påvisbar och ärftlig förändring i det genetiska materialet som medför ändrad genotyp och som överförs till dotterceller och efterföljande generationer.LecitinerScopolamine HydrobromideBungarotoxiner: Neurotoxiska proteiner i Formosakraitens (Bungarus multicinctus, en giftsnok) gift. Alfa-bungarotoxin blockerar nikotinacetylkolinreceptorer. Beta- och gamma-bungarotoxiner har presynaptisk verkan och frigör acetylkolin.Kol: Ett icke-metalliskt grundämne med kemiskt tecken C, atomnummer 6 och atomvikt 12,011. Kol kan förekomma i olika allotropa former, som t ex diamant, kol och grafit.Glyceryletrar: Föreningar där en eller fler hydroxylgrupper av glycerol har eterbindning med en mättad eller omättad alifatisk alkohol. En eller två av glycerolhydroxylgrupperna kan vara förestrade. Dessa ämnen har påträffats i olika typer av djurvävnad.Muskler: Sammandragande vävnad som åstadkommer rörelse hos djur.RubidiumFosfatidylseriner: Derivat av fosfatidsyror där fosforsyran har esterbindning till en serindel. Fullständig hydrolys ger 1 mol glycerol, fosforsyra och serin, och 2 mol fettsyror.Koenzym A: Viktig bärarmolekyl som binder acetylgrupper och deltar i transacetyleringsprocessen. Syn. CoACytosinnukleotider: Nukleinsyraenheter bestående av en sockermolekyl, en fosforsyramolekyl och en basmolekyl, som utgörs av cytosin.Bis-trimetylammoniakmföreningarFosfatidylinositoler: Derivat av fosfatidsyror där fosforsyran har esterbindning till hexahydroxialkoholen myoinositol. Fullständig hydrolys ger 1 mol glycerol, fosforsyra och myoinositol, och 2 mol fettsyror.Elektrostimulering