Ett icke-metalliskt grundämne med kemiskt tecken C, atomnummer 6 och atomvikt 12,011. Kol kan förekomma i olika allotropa former, som t ex diamant, kol och grafit.
Oorganiska föreningar innehållande kol som en essentiell del av molekylen, men som inte härrör från kolväten.
Varje flytande eller fast preparat som är specifikt avsett för odling, lagring eller transport av mikroorganismer eller andra sorters celler. Olika typer av media, såsom differentierande substrat, selektiva substrat, testsubstrat och definierade substrat, tillåter odling av bestämda mikroorganismer och celltyper. Fasta medier erhålls genom tillsats av agar eller gelatin till flytande substrat.
En färglös, luktfri gas som bildas av kroppen och som är nödvändig för andningscykeln hos djur och växter.
En giftig, färglös, luktfri och smaklös gas. Den tas upp av hemoglobin, varvid bildas karboxyhemoglobin, som saknar förmåga att binda syre. Den uppkomna syrebristen leder till huvudvärk, yrsel, sjunkande puls och andningsfrekvens, medvetslöshet och död. Syn. koloxid.
En nanotub, kol-baserad är en cylindrisk nanostruktur bestående av en enda eller flera skikt av sammanlänkade kolatomer. Varje kolatom i tubens vägg bildar kovalenta bindningar med de närmaste granneatomerna, vilket skapar en stark och stabil struktur. Nanotuber kan variera i diameter från några nanometer till flera tiotals nanometer och kan vara upp till ett par millimeter långa. De har unika mekaniska, elektriska och termiska egenskaper som gör dem intressanta för en rad olika tillämpningar, inklusive nanoelektronik, kompositmaterial, energilagring och biomedicinsk teknik.
Giftasfyxi till följd av att syret i oxyhemoglobin förträngts av kolmonoxid.
Stabila kolatomer med samma atomnummer som grundämnet kol, men med annan atomvikt. C-13 är en stabil kolisotop.
Tetraklormetan. Lösningsmedel för oljor, fett, lack, fernissa, vaxer och hartser, och utgångsmaterial vid framställning av organiska föreningar. Medlet är giftigt att inandas, förtära och i kontakt med huden, och kan ge dödlig förgiftning.
Carbon sequestration refererar till processen där koldioxid (CO2), ett växthusgas, tas bort från atmosfären och lagras i långsiktigt förvaringsplatser, såsom jord, vegetation, vatten eller geologiska formationer. Detta är en strategi som används för att minska koncentrationen av växthusgaser i atmosfären och därmed mildra klimatförändringarna.
Den inbördes placeringen av atomer, atomgrupper eller joner i en molekyl, samt antal, typ av och plats för kovalenta bindningar.
CS2. En färglös, brännbar och giftig vätska. Den används som lösningsmedel och har irritationsdämpande och anestetiska egenskaper, men används inte som bedövningsmedel. Vätskan är mycket giftig, med uttalade CNS-, hematologiska och dermatologiska verkningar.
Svavelföreningar är kemiska föreningar som innehåller svavelatomer, ofta i form av en- eller multipelbundna svavel-svavelbindningar, och kan variera i sin komplexitet från enkla diatomiska molekyler som vätesulfid (H2S) till större, mer organiska molekyler som proteiner, där svavelföreningar som cystein och metionin är essentiella byggstenar.
Flyktiga organiska föreningar (VOCs) är en grupp kemiska verbindingar som innefattar kol, har en lägre vätskedensitet än vatten och tenderar att avdunsta eller förångas vid rumstemperatur, vilket gör dem luktbara och möjliga att andas in.
"Structure-activity relationship (SAR) refers to the correlation between the chemical structure of a drug or molecule and its biological activity, describing how changes in the molecular structure can affect its ability to interact with biological targets and produce a desired pharmacological response."
Spektroskopimetod för mätning av det magnetiska momentet hos elementärpartiklar, så som atomkärnor, protoner eller elektroner. Tekniken har kliniska tillämpningar i form av NMR-tomografi (magnetisk resonanstomografi).
Förgiftning orsakad av inandning av, förtäring av eller hudkontakt med koltetraklorid.
En växtextract är ett koncentrerat preparat som framställs genom att utvinna och separera aktiva ämnen från växtmaterial, vanligtvis med hjälp av metoder som inkluderar extraktion, filtrering och koncentrering.
Instabila kolisotoper som sönderfaller under avgivande av strålning. Kolatomer med atomvikterna 10, 11 och 14-16 är radioaktiva kolisotoper.
En kedja av processer genom vilka levande organismer bryter ned miljöföroreningar, organiskt avfall, bekämpningsmedel samt implanterade material.
"Carbon footprint refers to the total greenhouse gas emissions, expressed in equivalent tons of carbon dioxide (CO2e), produced directly or indirectly to support human activities, usually over a year."
Stereoisomerism är en form av isomeri, där två eller fler molekyler har samma kemiska formel och struktur, men differar i rumslig orientering av deras atomgrupper. Detta innebär att de har samma typ och antal atomer, men skiljer sig åt genom att vara speglar av varandra, liknande vänster- och högerhanden, vilket kallas att vara en form av "enantiomerer". Stereoisomeri är viktigt inom farmakologi eftersom olika stereoismoriska former av samma molekyl kan ha olika biologiska aktivitet och effekter på levande organismer.
Ett gasformigt grundämne med kemiskt tecken N, atomnummer 7 och atomvikt 14. Kvävemolekylen består av en dubbelatom, och gasen utgör ca 78 volymprocent av jordens atmosfär. Kväve är en beståndsdel av proteiner och nukleinsyror, och ingår i alla levande celler.
"Oxidation-reduction, or redox, refers to a type of chemical reaction where there is a transfer of electrons between two molecules, leading to a change in their oxidation state."
Preklinisk prövning av läkemedel på laboratoriedjur eller in vitro för undersökning av deras biologiska och toxiska effekter, och möjliga kliniska tillämpningar.
Allmän beteckning för kemiska föreningar innehållande minst en hydroxigrupp som är bunden till en kolatom i en aromatisk ring. Källa Nationalencyklopedin
Läran om förloppsdynamik i kemiska och fysikaliska system.
Oorganiska föreningar som har kväve som fast beståndsdel i molekylen.
Vätskekromatografimetoder som har högt ingångstryck, hög känslighet och hög hastighet.
Ringföreningar med andra atomer än kol i kärnorna.
Sulfhydrylgrupper, eller mer korrekt sulfhidrylgrupper, är en funktionell grupp inom kemi och biokemi som består av en svavelatom (S) bindd till ett väteatom (H) med en covalent enkelbindning. Den vanligaste förekomsten av denna grupp i levande system är när den är bunden till en kolatom i en organisk molekyl, och skrivs därför ofta som -SH. Sulfhydrylgrupper finns naturligt i vissa aminosyror, såsom cystein, och har betydelse för proteiners struktur och funktion genom att bilda disulfidbroar (-S-S-) med varandra eller binda till andra svavelhaltiga molekyler som koenzym A.
Syn. difenylföreningar. Välkända är de flerklorinerade bifenylerna (polychlorinated biphenyl, PCB), där några av de kolbundna väteato merna ersatts med kloratomer.
Beskrivningar av specifika sekvenser av aminosyror, kolhydrater eller nukleotider som publicerats och/eller deponerats och hålls tillgängliga i databaser som t ex Genbank, EMBL, NBRF eller andra sekvensdataarkiv.
Den koncentration av en förening som behövs för att reducera tillväxten av en bakteriekoloni eller population av eukaryota celler in vitro med 50%. Standarden används såväl för att ange antibakteriell verkan in vitro som cytotoxicitet mot eukaryota celler i odling.
I vid bemärkelse den totala massan av allt levande; i mer specifik mening massan (i färskvikt eller torrvikt) av en viss organism eller växt inom ett bestämt geografiskt område eller avsedd för ett be stämt ändamål. Ett exempel på biomassa är s k energiskog, som odlas för energiändamål.
En mikroanalysteknik som kombinerar masspektrografi och gaskromatografi för såväl kvalitativ som kvantitativ bestämning av kemiska föreningar.
Organometallföreningar är en kemisk term som definieras som föreningar mellan metaller och organiska grupper, där minst en kovalent bindning existerar mellan metallatomen och kolatom(en) i organiska gruppen. Dessa föreningar kan ha strukturer som spänner över en bred skala av komplexitet, inklusive allt från enkelmetall-alkylbindningar till mer sofistikerade system med flera metallatomer och/eller flera kovalenta bindningar mellan metallatomerna och kolatomerna.
Salt eller estrar av ättiksyra, där den yttersta väteatomen ersatts av en metall, som t ex kopparacetat Cu(CH3COO)2, eller en radikal, som t ex etylacetat CH3COOC2H5.
Föreningar med aminobensen (fenylamin).
Organiska kemikalier definieras vanligtvis som kolbaserade föreningar, det vill säga kemiska substance som innehåller kolatomer (C) i sin molekylär struktur. Dessa kemikalier kan också innehålla väte (H), syre (O), kväve (N), svavel (S), fosfor (P) och halogener (F, Cl, Br, I) som ofta förekommer i levande organismer. Många organiska kemikalier har en speciell bindning mellan kolatomer, känd som en kovalent bindning, vilket gör att de kan bilda komplexa strukturer och funktioner.