Halvsyntetiskt antibiotikum bestående av ett klorerat derivat av oxacillin.

En antibiotisk analog till cloxacillin.

Penicillin G är ett bredspektrum-antibiotikum som tillhör gruppen penicillerin och är aktivt mot grampositiva och anaeroba bakterier samt vissa gramnegativa bakterier. Det är ett naturligt förekommande antibiotikum som produceras av svampen Penicillium chrysogenum. Penicillin G är vanligen given intravenöst på grund av dess låg oral absorption och kort halveringstid. Preparatet används för behandling av en rad infektioner, däribland sepsis, endokardit, meningit och cellulit.

Penicillin är ett beta-laktamantibiotikum som verkar bakteriedödande eller bakteriestatisk genom att inhibera syntesen av bakteriens cellvägg. Det produceras naturligt av olika arter av svampen Penicillium och har varit en grundläggande behandling för en mängd olika bakterieinfektioner sedan det upptäcktes på 1920-talet. Penicilliner är aktiva mot grampositiva bakterier, men vissa preparat har även verkan mot gramnegativa bakterier. Deras användning kan vara begränsad av resistensutveckling hos bakterier.

Penicillin är ett beta-laktamantibiotikum som verkar bakteriedödande genom att inhibitera syntesen av bakteriens cellvägg. Det produceras naturligt av olika arter av svampen Penicillium och har varit en av de mest använda antibiotika sedan sin upptäckt på 1920-talet. Penicillin är verksamt mot grampositiva bakterier samt vissa gramnegativa bakterier och används för behandling av en rad infektioner, till exempel halsfluss, lunginflammation och hudinfektioner.

Ett antibiotiskt ämne som erhålls ur jäsningsvätskan från Fusidium coccineum. Det verkar genom att blockera translokation under proteinsyntesen.

En penicillinart som är resistent mot penicillinas men känslig för penicillinbindande protein. Meticillin inaktiveras av magsyra och injiceras därför.

Ett penicillin som är resistent mot penicillinas.

I medicinen refererer 'Sarcina' til en slægt (Sarcina) af grampositive, anaerobe bakterier, der er kendt for at producere indviklede sporer og at være associeret med infektioner hos mennesker, særligt i forbindelse med nedsat immunforsvar. Sarcina-bakterierne danner ofte symmetriske, firefoldede spori og kan ses i mikroskopi som små, hyaline kugler arrangeret i tetraederform. Disse bakterier er normalt ikke til stede på menneskers hud eller slimhinder, men kan forårsage infektioner hvis de introduceres dybt ind i væv, f.eks. ved at penetrere en sårflade. Infektioner med Sarcina-bakterier er meget sjældne og behandles normalt med antibiotika som penicillin eller clindamycin.

Kemiska substanser som produceras av mikroorganismer och som, i utspädda lösningar, har förmåga att hämma tillväxten hos eller döda andra organismer. Antibiotika vars toxicitet tolereras av värden anv änds som kemoterapeutiska preparat för behandling av infektionssjukdomar hos människor, djur och växter.

Ett enzym som katalyserar hydrolys av cefalosporiner. Det produceras av vissa gramnegativa bakterier. Syn. penicillinas, betalaktamas. EC 3.5.2.6.

6-((aminofenylacetyl)amino)-3,3-dimetyl-7-oxo-4-tia-1-azabicyklo(3.2.0)heptan-2-karboxylsyra. Ett halvsyntetiskt derivat av penicillin som oralt har antibiotisk bredspektrumverkan.

Stafylokockinfektioner är infektioner orsakade av stafylokocker, en typ av bakterier som normalt förekommer på hud och slemhinnor hos många människor utan att orsaka några symptom. Dock kan vissa stafylokockstammar vara patogena och orsaka en rad olika infektioner, som hudinfektioner (exempelvis impetigo och fibrom), luftvägsinfektioner, blodförgiftning (sepsis) och infektioner i djupare vävnader eller kirurgiska sår. Den vanligaste patogena stafylokockarten är Staphylococcus aureus, inklusive meticillinresistenta S. aureus (MRSA).

Penicillin V är ett antibiotikum som tillhör gruppen penicillerin och är verksamt mot grampositiva bakterier. Det används främst för behandling av infektioner i mun, svalg, öron och luftvägar. Penicillin V intas vanligen per oral (genom munnen) och är tillgängligt som tabletter eller vätska.

Sulfadimetoxin är ett sulfonamidmedel som används som antibiotikum för behandling av olika bakterieinfektioner, till exempel urinvägsinfektioner och hudinfektioner. Det fungerar genom att stoppa bakteriers förmåga att producera vissa enzymer de behöver för att överleva och föröka sig.

Betalaktamer är en grupp antibiotika som har en betalaktamring som del av sin kemiska struktur, vilket gör dem effektiva mot bakterier genom att störa deras förmåga att bilda cellväggar. Exempel på betalaktamaser inkluderar penicilliner, cefalosporiner, monobaktamer och carbapenemer.

Oxacillin är ett antibiotikum som tillhör penicillinfamiljen och är aktivt mot grampositiva bakterier, inklusive stafylokocker som är resistenta mot meticillin (MRSA). Oxacillin ges vanligen intravenöst för behandling av allvarliga infektioner.

Ett antibiotikum av cefalosporintyp.

Betalaktamer är en grupp av antibiotika som har förmågan att binde till och inaktivera penicillin-bindande protein (PBP) hos bakterier, vilket resulterar i att deras cellvägg inte kan bildas korrekt och ledar till celldöd. Exempel på betalaktamantibiotika inkluderar peniciller, cefalosporiner, karbapenemer och monobaktamer.

En akut hudinfektion orsakad av arter av Streptococcus. Sjukdomen drabbar främst barn och äldre människor. Typiska kännetecken är rodnader som sprider sig snabbt och känns varma vid beröring. Ansiktet är mest utsatt.

Uppslagsböcker med informativa artiklar inom alla kunskapsfält (allmänna uppslagsverk), oftast med alfabetiskt ordnade uppslagsord eller ämnesord, eller uppslagsverk inom ett speciellt ämnesområde. Syn. uppslagsböcker; uppslagsverk.

Erysipelas hos svin är en akut infektionssjukdom orsakad av beta-hemolytisk streptokock, typiskt strain Streptococcus pyogenes, som drabbar grisenes hud och underhud. Den kännetecknas av plötslig onset, rödviolett färgförändring och svullnad på huden, ofta med feber och allmänt illamående. Även om det kan drabba grisar av alla åldrar är unga grisar särskilt susceptibla.

Bakteriell Endokardit är en infektion som orsakas av bakterier som penetrerar hjärtklaffarnas och/eller hjärtkammarens endokardium, det inre skiktet av hjärtats muskulatur. Den kan leda till allvarliga komplikationer såsom hjärtsvikt, stroke eller död om den inte behandlas adekvat med antibiotika och i vissa fall kirurgi.

Staphylococcus aureus är en grampositiv, sfärisk (koagulasnegativ) bakterie som förekommer hos många däggdjur, inklusive människor. Den kan kolonisera olika kroppsregioner, särskilt hud och slemhukar, utan att orsaka sjukdom. Men S. aureus kan även vara patogen och orsaka en rad infektionssjukdomar, från lokala infektioner som impetigo, abscesser och celullit till systemiska infektioner som blodförgiftning (sepsis), endokardit, lunginflammation (pneumonia) och osteomyelit. Vissa S. aureus-stammar är multiresistenta mot antibiotika, vilket gör dem svåra att behandla.