Ett urindrivande medel med verkan och användningsområden som tiazidpreparat; det innehåller dock inget tiazidringsystem.
Medel som påskyndar utsöndringen av urin genom sin verkan på njurfunktionerna. Syn. diuretika.
En selektiv alfa-1-adrenerg blockerare med serumkolesterolsänkande verkan. Medlet är även effektivt vid behandling av högt blodtryck.
Sodium Chloride Symporter (NCC) Inhibitors are a class of medications that block the NCC protein in the kidney responsible for reabsorbing sodium and chloride ions into the bloodstream, thereby increasing their excretion in urine. This action helps lower blood pressure and reduces fluid volume in patients with hypertension or heart failure. Examples of NCC inhibitors include thiazide diuretics such as hydrochlorothiazide and chlorthalidone.
Ett tiaziddiuretikum som ofta anses som ursprungspreparatet i denna klass. Det minskar återupptaget av elektrolyter från njurkanalerna. Detta leder till ökad utsöndring av vatten och elektrolyter, så som natrium, kalium, klor och magnesium. Medlet har används för behandling av ett flertal tillstånd, bland vilka är ödem, högt blodtryck, diabetes insipidus och hypoparatyroidism.
En oralt verkande ACE-hämmare som använts för behandling av högt blodtryck och hjärtsvikt.
2-((2-aminoetoxy)metyl)-4-(2-klorofenyl)-1,4-dihydro-6-metyl-3,5-pyridindikarboxylsyra, 3-etyl-5-metylester. En långtidsverkande dihydropyridinkalciumkanalblockerare som är effektiv vid behandling av angina pectoris och högt blodtryck.
Läkemedel som används vid behandling av akut eller kroniskt högt blodtryck, oberoende av farmakologisk verkningsmekanism. Bland dessa läkemedel finns diuretika, adrenerga betaantagonister, adrenerga a lfaantagonister, angiotensinkonvertashämmare (ACE), kalciumkanalblockerare, ganglieblockerare och kärlvidgande medel.
Tetrahydropapaveroline är ett neuroaktivt alkaloid som naturligt förekommer i opieväxter, såsom opiumvallmo (*Papaver somniferum*). Det bildas som en intermediär under syntesen av morfin och codein i vallmon. Tetrahydropapaveroline är även känt för sin roll som en prekursor i biosyntesen av biogena aminer, såsom serotonin, dopamin och noradrenalin. Det har också visat sig ha potential som ett läkemedel mot alkoholism eftersom det kan minska alkoholkonsumtion genom att påverka belöningssystemet i hjärnan.
Ihållande, högt blodtryck i artärsystemet. Utifrån flera mätningar (blodtrycksbestämning) definieras högt blodtryck som ett tillstånd då det systoliska trycket konstant är högre än 140 mm Hg eller då det diastoliska trycket konstant är högre än 90 mm Hg.
4-(2-hydroxi-3-((1-metyletyl)amino)propoxi)bensenacetamid. En kardioselektiv betaadrenoblockerare med egenskaper liknande dem hos propranolol, men utan någon negativ inotrop effekt.
2-hydroxi-1,2-difenyletanon. Vitt, kristallint pulver framställt genom kondensation av bensaldehyd i kaliumcyanid. Framställs också ur bensoeharts och används som tillsats i parfymer, tvål och rökelse .
Ett tiaziddiuretikum (urindrivande medel) med ungefär samma verkan och användningsområden som hydroklortiazid. Det har använts för behandling av ärftlig hyperkalemi, högt blodtryck, ödem och urinvägss jukdomar.
Undersökningsmetod för t ex klinisk prövning av ett läkemedel eller behandling som innebär att varken deltagare/patienter eller försöksledare känner till vem som faktiskt får den specifika behandlingen.
En selektiv adrenerg beta 1-blockerare utan stimulerande verkan. Den har svagare bindning till plasmaalbumin än alprenolol, och kan vara användbar vid angina pectoris, högt blodtryck och hjärtarytmier.
Spironolakton är ett diuretiskt läkemedel, som tillhör gruppen aldosteronantagonister. Det används vanligen för att behandla högt blodtryck och vattenansamling i kroppen (ödem) hos patienter med hjärtsvikt, levercirros och andra sjukdomar som orsakar ökad aldosteronnivå i kroppen. Spironolakton fungerar genom att blockera effekterna av hormonet aldosteron i njurarna, vilket hjälper till att minska vatten- och salthalten i kroppen och sänka blodtrycket.
Behandling med två eller flera läkemedel var för sig för deras sammanlagda effekt.
Det tryck som det cirkulerande blodet utövar på kärlväggarna.
Urindrivande tiazid som även används mot högt blodtryck.
Hydroflumethiazide är ett diuretikum, som verkar genom att öka natrium- och vattenut excretion från kroppen. Det används vanligen för att behandla högt blodtryck och edem, det vill säga ödematös vätskeansamling i kroppen.
En urindrivande tiazid med egenskaper som hos hydroklorotiazid.
Polypharmacology kan definieras som användandet eller påverkan av en enda substans, vanligtvis ett läkemedel, som binder och modulerar verkan på två eller flera målmolekyler i kroppen. Detta står i kontrast till den traditionella monoterapi-approachen, där varje sjukdom behandlas med en specifik läkemedelsbehandling riktad mot ett enda molekylärt mål. Polypharmacologi kan antingen vara avsiktlig, genom design av multifunktionella läkemedel som binder till och modulerar flera mål för att optimera effektivitet och/eller minska biverkningar, eller oavsiktlig, där en läkemedelsbehandling har oväntade effekter på andra än det ursprungliga målet.
Triklormetiazid är ett diuretikum, som är en typ av blodtrycksmedicin som hjälper till att minska vätskan i kroppen genom att öka urinproduktionen. Det är en tetraziddervat av 2,2,2-trifluorethanol och har använts för behandling av högt blodtryck och vattenansamling i kroppen orsakad av hjärtsvikt eller njursjukdom.
Polythiazide är ett tiaziddiuretikum, som är en typ av blodtrycksmedicin som verkar genom att öka urinproduktionen och på så sätt minska vätskan i kroppen. Det gör det lättare för hjärtat att pumpa blod och sänker därför blodtrycket. Polythiazide används vanligtvis för att behandla högt blodtryck och ödem, eller svullnad, orsakad av hjärtsvikt, levercirros eller njursjukdomar.
Ett tiaziddiuretikum (urindrivande medel) med verkningsmekanismer och användningsområden liknande dem hos hydroklortiazid.