Kräva: Extra utbuktning på matstrupen hos fåglar, i vilken de kan lagra en större mängd föda, och där t ex frön mjukas upp. Krävan saknar slemhinnekörtlar.Lantbruk: Närings- och vetenskapsgren som omfattar odling av jorbruksprodukter och kreaturskötsel.Genmanipulerade växter: Växter vars genom ändrats genom genteknik, eller deras avkomma.Genmanipulerad mat: Livsmedel framställda från genetiskt modifierade organismer.Zea mays: Ett högväxande sädesslag av släktet Zea och familjen Poaceae (Gramineae), som odlas som födoämne och djurfoder. Det har sitt ursprung i Amerika. Syn. majs.Plant WeedsJord: Det lösa ytmaterialet på jorden som utgör grogrunden för växter.VäxtsjukdomarHerbicidresistensBrassica napusFrön: Inkapslade embryon till blommande växter. De används för odling eller som djurföda, pga sitt koncentrerade innehåll av näringsämnen, som t ex stärkelse, proteiner och fettämnen. Raps, bomull och solros odlas för frönas oljeinnehålls skull.Biomassa: I vid bemärkelse den totala massan av allt levande; i mer specifik mening massan (i färskvikt eller torrvikt) av en viss organism eller växt inom ett bestämt geografiskt område eller avsedd för ett be stämt ändamål. Ett exempel på biomassa är s k energiskog, som odlas för energiändamål.Växtgifter: Bekämpningsmedel mot oönskad vegetation, ogräs osv.Genom, växt: Den fullständiga arvsmassan i en växts kromosomuppsättning.Gossypium: Ett växtsläkte (bomull) av ört- eller buskväxter av familjen Malvaceae som ger fibrer till textilier och absorberande förband, bomullsfröolja och olika kemiska ämnen. Långvarig inandning av fibrerna kan ge upphov till byssinos. Gossypol är ett preventivmedel för män, framställt ur bomullsfröolja. De ekonomiskt viktiga bomullsodlingarna är stora förbrukare av lantbruksgifter.Oryza sativaBiofuelsSorghumBrassica rapaTriticumAgricultural IrrigationVäxtbladBiologisk skadedjursbekämpningVäxtrötterVäxtgener: Arvsmassan hos växter.Weed ControlSaccharumFood SafetyReglering av genuttryck, växter: De processer genom vilka cellkärnors, cytoplasmatiska eller intercellulära faktorer inverkar på differentieringsstyrningen av genaktiviteten hos växter.BetaVäxtproteinerTorkaPollineringPanicumPoaceae: En stor familj smalbladiga gräsarter tillhörande ordningen Cyperales (underklassen Commelinidae, klassen Liliopsida (monocotyledons)). Sädesslagen ingår i denna familj.Cicer: Ett växtsläkte (kikärtor) av familjen Fabaceae, känt för sina ätliga ärtor.Manihot: Ett släkte fleråriga, tropiska växter tillhörande familjen Euphorbiaceae med stärkelserika rötter som används som föda, sedan de cyanogena glykosiderna (ffa linamarin) avlägsnats genom kokning eller rostning. Manihot esculenta används mycket, men innehåller höga halter av cyanväte och få viktiga näringsämnen. De gröna bladen är däremot näringsrika, men innehåller mycket blåsyra. Syn. cassava; maniok; tapioca; yuca.Växt-DNA: Deoxiribonukleinsyra som utgör arvsmassan hos växter.Kväve: Ett gasformigt grundämne med kemiskt tecken N, atomnummer 7 och atomvikt 14. Kvävemolekylen består av en dubbelatom, och gasen utgör ca 78 volymprocent av jordens atmosfär. Kväve är en beståndsdel av proteiner och nukleinsyror, och ingår i alla levande celler.Botanik: Vetenskapen om växterna.LivsmedelsförsörjningBevarande av naturresurser: Skydd, bevarande och förnuftig exploatering av de samlade naturtillgångarna.Lycopersicon esculentum: En växtart (tomat) inom familjen Solanaceae, ursprungligen från Sydamerika, som odlas allmänt för sin ätliga, köttiga, oftast rödaktiga frukt.UppfödningSädesslag: De gräsarter med ätliga frön som odlas för spannmålsproduktion.Hordeum: Ett släkte ettårigt gräs som utgör sädesslaget korn, en viktig gröda som odlas både som livsmedelsväxt och som foderväxt. Korn används t ex för malt- och etanolframställning.Lins: Ett släkte inom familjen Fabaceae (ärtväxter) vars frön används som föda. Den viktigaste arten är Lens culinaris.Ekosystem: Ett funktionellt system omfattande organismerna i ett naturligt samfund och deras miljö.Bioteknologi: Vetenskapsgren med inriktning på utnyttjande av organismer, celler eller celldelar för utveckling av tekniskt och kliniskt användbara produkter. Av central betydelse är s k genetisk ingenjörskonst, dv s manipulation av biologiska funktioner på molekylär nivå. De metoder som tillämpas kan omfatta transfektion, kloning, algoritmer för sekvens- och strukturanalys, databaser och analys och förutsägelse av gen- och proteinstrukturfunktioner.Arachis hypogaea: En växtart (jordnöt) av familjen Fabaceae som ger frön (jordnötter), rika på protein, olja och lektiner.Blommor: Växters fortplantningsorgan.Organic AgricultureSojabönorVäxterDisease ResistanceSolanum tuberosumArkeologi: Läran om forntiden.VäxtkromosomerFylogenes: Släktskapsförhållanden mellan grupper av organismer, baserade på deras genuppsättningar.Fotosyntes: Produktion av kolhydrater, med frigörande av molekylärt syre, utifrån koldioxid och vatten i klorofyllvävnad hos växter och blågröna alger under inverkan av ljus. Vid fotosyntes hos bakterier förbrukas svavelväte, molekylärt väte och andra reducerade föreningar i stället för vatten, varvid molekylärt syre inte frigörs.Quantitative Trait LociSallad: Olika växter av släktet Lactuca, särskilt L. sativa, vilka odlas för de ätliga bladens skull.FabaceaeDNA-sekvensanalys: En flerstegsprocess som omfattar DNA-kloning, mappning, subkloning, sekvensering och analys av data.Genmanipulation: Riktad modifiering av genuppsättningen hos en levande organism genom ändring av DNA, utbyte av genetiskt material med hjälp av t ex virus, transplantation av cellkärnor, transplantation av cellhybrider osv.VäxtstammarVäxtskottBiologisk mångfaldInsekter: Insekter är en klass, Insecta, av Arthropoda, vars medlemmar har en kropp bestående av tre delar: huvud, torax och bakkropp. Insekterna utgör den dominerande djurgruppen på jorden; flera hundra tusen olika arter har beskrivits. Det har funnits insekter på jorden i mer än 350 miljoner år, att jämföras med mindre än 2 miljoner år för människan. Många insekter är av kommersiellt värde som renhållningshjon, medan andra kan orsaka enorm ekonomisk skada och mänskligt lidande som skadedjur inom jordbruket. Tre ordningar är av medicinskt intresse, nämligen Hemiptera, Diptera och Siphonaptera, eftersom de orsakar sjukdom hos människor och djur.Svampdödande medel, industriella: Kemiska ämnen som används för att bekämpa svampspridning på jordbruksredskap, på trä, plast eller andra material, eller i simbassänger osv.Klimat: Alla de olika väderelementen sammantagna.Brassica: Ett stort släkte ätliga, korsblommiga växter med bl a den stora arten Brassica oleracea, som omfattar vitkål, blomkål, broccoli, brysselkål, kruskål och grönkål. Andra arter är rova (B. napa), kålrot (B. napobrassica), raps (B. napus) och senap (B. alba, B. junica, B. nigra).Uttryckta genmarkörer: Sekvensstumpar erhållna från komplementärt DNA (cDNA). Markörerna är partiella DNA-sekvenser från kloner. Syn. EST.Gödsel: Samlad avföring eller urin från djur i stallar eller lador. Dess främsta användningsområde är som växtnäring.Bacillus thuringiensis: En grampositiv bakterie som kan vara patogen för vissa insekter. Den används för biologisk bekämpning av malen lövskogsnunna.SalttoleransHemiptera: En omfattande ordning (halvvingar; skinnbaggar) av insekter med stickande eller sugande mundelar. Den utgörs av fem underordningar: Heteroptera, Homoptera, Auchenorrhyncha, Sternorrhyncha och Coleorrhyncha. De två förstnämnda räknas ibland som egna ordningar.Plant DevelopmentHybridisering: Genetisk korsning mellan genetiskt olika föräldraindivider i syfte att erhålla en hybrid.Frukt: Den mogna, köttiga eller torra frökapseln hos växter.Arabidopsis: Ett släkte blommande växter i den norra tempererade zonen. Arten A. thaliana används för växtgenetiska studier.SalthaltGenetiska markörer: Ett fenotypiskt genetiskt kännetecken eller särdrag som kan användas för att identifiera ett genlokus, en kopplingsgrupp eller en rekombinatorisk händelse.PollenJatropha: Ett växtsläkte av familjen Euphorbiaceae. Växterna innehåller jatrofon och andra diterpener.CrotalariaBin: Insekter tillhörande familjen Apoidea, med världsomfattande utbredning. Av nektar från blommor framställer de honung som föda åt sina larver. De har giftgadd, och bistick kan hos överkänsliga personer ge upphov till svår allergisk reaktion.Helianthus: Ett släkte högväxta örtväxter (solrosor) tillhörande Compositae. Fröna ger olja och används som föda och djurfoder. Rötterna av H. tuberosum (jordärtskocka) är ätliga.Jordmikrobiologi: Närvaron av bakterier, virus och svampar i jord. Termen är inte begränsad till att gälla sjukdomsalstrande organismer.DNA ShufflingGenflödePennisetumMolekylsekvensdata: Beskrivningar av specifika sekvenser av aminosyror, kolhydrater eller nukleotider som publicerats och/eller deponerats och hålls tillgängliga i databaser som t ex Genbank, EMBL, NBRF eller andra sekvensdataarkiv.Capsicum: Ett släkte växter tillhörande Solanaceae som innehåller kapsaicin. Flera sorter har söta eller starka ätliga frukter som används som grönsaker i färskt tillstånd och som kryddor när de torkats.Tropiskt klimatGenkartläggning: Metoder för bestämning av läge för och avstånd mellan gener på en kromosom.BrachypodiumSeasonsVattenFragaria: Ett växtsläkte med ätliga frukter (smultron), tillhörande familjen Rosaceae.Stress, fysiologiskRhizosphereCucurbitaceae: Kurbitsfamiljen (kalebassfamiljen) bland blommande växter tillhörande ordningen Violales. Den omfattar gurkor, kalebasser, meloner, squash och pumpor. Ibland förs den till en egen ordning, Cucurbitales.VerticilliumForntidshistoria: Tiden före år 500 e. Kr.MusaRNA, växtVariation (Genetics)VitisCynaraCucurbitaBladlöss: En familj (Aphididae) små insekter, tillhörande underordningen Sternorrhyncha, som lever på växtsaft. Viktiga arter är Schizaphis och Myzus. Den senare sprider mer än 100 växtvirussjukdomar.Insektsdödande medel: Medel för bekämpning av för människor skadliga insekter, antingen sådana som är direkt skadliga, som att t ex överföra smitta, eller sådana som gör indirekt skada genom att angripa grödor, livsmedel eller textilier.ArtsspecificitetLolium: Ett släkte (repen) gräsarter av familjen Graminae (Poaceae) som används som kreaturfoder. De kan hysa ett flertal svampaarter och andra parasiter som är giftiga för boskap och människor och innehålla allergena ämnen, särskilt i pollen. De vanligaste arterna är L. perenne, L. multiflorum och L. rigidum. I Sverige är fyra arter kända: dårrepe (L. temulentum), engelskt rajgräs (L. perenne), italienskt rajgräs (L. multiflorum) och linrepe (L. remotum). Dårrepe är giftig och ger upphov till yrsel och illamående.InsektsbekämpningPhaseolusPrunusNaturliga energikällor: Naturliga källor för energiförsörjning.Geografi: Geografi är läran och vetenskapen om jorden och dess liv, och beskriver i synnerhet land, hav, luft och växt- och djurlivets utbredning, inkl. människans liv och verksamhet, samt det inbördes förhållandet mellan alla dessa naturformer och -fenomen.Resistens mot insektsdödande medel: Utveckling av motståndskraft mot insektsmedel hos insekter.Malfjärilar: Insekter av underordningen "Heterocera" och ordningen Lepidoptera.Kol: Ett icke-metalliskt grundämne med kemiskt tecken C, atomnummer 6 och atomvikt 12,011. Kol kan förekomma i olika allotropa former, som t ex diamant, kol och grafit.VäxttranspirationJordförorenande ämnenFenotyp: Den yttre framtoningen hos individen. Den är resultat av samspelet mellan generna och mellan genotypen och miljön.Ascomycota: Ett fylum av svampar (sporsäcksvampar) med skiljeväggar i mycelet, vilka bildar sporangier av säckliknande celler (asci) som innehåller ascosporer. De flesta patogena svampar med sådant sexualstadium tillhör detta fylet.SesamumTranscriptomePolyploidiCaricaTrädMikrosatellitupprepningar: En typ enkla di-, tri-, tetra- och pentanukleotid-tandemupprepningar, vanligtvis kortare än 100 baser. De är spridda i de eukromatiska armarna av de flesta kromosomer. De kallas även STR (short tandem repeats; korta tandemupprepningar).VäxtfysiologiVäxthuseffekt: En följd av global uppvärmning och förhöjda världsmedeltemperaturer. De förväntade hälsoeffekterna av denna långsamt pågående klimatförändring är en ökning incidensen av luftvägssjukdomar, vattenburna och vektorburna sjukdomar.Cucumis sativus: Cucumis sativus (växthusgurka) är en art av kryp- eller klängväxter av familjen Cucurbitaceae (gurkväxter). De är ettåriga örtväxter med ganska grov och saftig, krypande stam och ludna eller håriga, tre- till femflikiga blad.PlantaBrassicaceae: En familj av tvåhjärtbladiga örtväxter, omfattande ca 400 släkten med ca 3000 arter. Hit hör ett stort antal betydelsefulla kulturväxter, t ex vitkål, blomkål, broccoli och andra arter av kål (Brassica), senapsväxter, oljeväxter (raps och rybs) och rädisor. Andra välkända växter är backtrav och grustrav (Arabidopsis). Syn. kålväxter; Cruciferae.VattenmelonLantbrukskemikalier: Jordbrukskemikalier. Hit hör insektsmedel, desinfektionsmedel, gödningsmedel, växthormoner, steroider, antibiotika, svampmedel osv.Miljö: De omgivande faktorer och betingelser som inverkar på organismers eller populationers liv och utveckling. Syn. omgivning.MiljöövervakningBefolkningsdynamikClimate ChangeLivsmedelslagstiftning: Lagar och förordningar gällande livsmedelshantering.TrifoliumBevarande av energiresurser: Planerat utnyttjande av och hushållande med energitillgångarna.Modeller, biologiska: Teoretiska modeller som efterliknar förlopp hos biologiska processer eller sjukdomar. För sjukdomsmodeller hos levande djurDaucus carota: Morot. Nyttoväxt och rotfrukt, Daucus carota sativa, med ett knippe starkt flikiga blad, platta grupper av små, vita blommor och en långsmal, konisk och gulröd rot, som äts som grönsak.Cucumis meloAluminium: Ett mycket lätt, vitt, skinande metalliskt grundämne, med atomnummer 13 och atomvikt 26,982. Aluminiumföreningar används huvudsakligen för sina antacida och kärlsammandragande egenskaper.AFLP-analysGrodd: Fröets första tillväxtstadium under utvecklingen till en fröplanta. Groddskott och groddrot framträder och växer uppåt resp. nedåt. Grodden hämtar sin näring ur fröets endospermvävnad och/eller frötäckbladen.Molecular Sequence AnnotationColocasiaGenetisk korsningGömfröiga växter: Angiospermer. Den ena av fanerogamernas (fröväxternas) två huvudgrupper. Den andra utgörs av de nakenfröiga växterna (gymnospermer).Kontrollerad miljö: Tillstånd, i vilket utrymmen i sjukhus, laboratorier, bostäder, djurhus, arbetsplatser, rymdfarkoster osv har tekniskt kontrollerade luft- och temperaturförhållanden, belysning, fuktighet, ventilation och andra förhållanden i omgivningen.Anpassning, fysiologiskCajanusTransgenerCarbon FootprintBlomning: Den blommande toppen av en växt, inklusive stjälkar, blad och blommor.Ekologi: Läran om förhållandet mellan organismer och deras omgivning, särskilt som det yttrar sig i naturliga kretslopp och rytmer, samhällsutveckling och -struktur, samspel mellan olika typer av organismer, geografisk fördelning och populationsförändringar.TobakLivsmedelsteknologi: Kunskapstillämpning inom livsmedelsindustrin.Skalbaggar: Skalbaggar (Coleoptera) är den mest omfattande ordningen av insekter. Mer än 300 000 arter är kända. De kännetecknas av ett hårt hudskelett, med hårda täckvingar som skydd för flygvingarna.TylenchoideaJordbrukskemiRegnSjukdomar bland lantbrukare: Sjukdomar hos personer sysselsatta med olika arbetsuppgifter inom kreatursskötsel och jordbruk.Genuttrycksmönster: Bestämning av det mönster av gener som uttrycks vid den genetiska transkriptionen, såväl under specifika förhållanden som i en specifik cell.Chrysanthemum: Ett växtsläkte (krysantemum) av familjen Asteraceae. Hit hör blommorna gullkrage och kranskrage. Några av arterna i släktet har omklassificerats och förts till andra släkten, t ex prästkrage (Leucanthemum) och renfana (Tanacetum).Genomik: Det systematiska studiet av organismers kompletta uppsättning av DNA-sekvenser.Genotyp: Den genetiska sammansättningen och beskrivningen av denna hos en enskild individ.RhizoctoniaLivsmedelsförorening: Förekomst av skadliga, osmakliga eller andra icke önskvärda ämnen, som t ex kemiska ämnen, nedbrytningsprodukter eller mikroorganismer, i födoämnen före, under eller efter tillagning eller lagring.OrobancheHemolysinproteinerFood QualityFosfor: Grundämne med kemiskt tecken P, atomnummer 15 och atomvikt 31. Fosfor är ett essentiellt grundämne i födan, en viktig beståndsdel av benvävnadens mineralfas och rikligt förekommande i alla vävnadstyper, där det ingår i någon form i nästan all ämnesomsättning.Coffea: Ett växtsläkte (kaffeplanta) av familjen Rubiaceae. Av växternas bönor bereder man kaffedrycker.SynteniVärd-patogenförhållandenKoldioxid: En färglös, luktfri gas som bildas av kroppen och som är nödvändig för andningscykeln hos djur och växter.Lepidoptera: En stor insektsordning som omfattar fjärilar och malar.Malus: Ett växtsläkte (äpple) i familjen Rosaceae och ordningen Rosales. Det är mest känt för sina ätliga frukter och träden odlas i tempererade zoner över hela världen.Endotoxiner: Toxiner som är starkt förknippade med den levande cytoplasman eller cellväggen hos vissa mikroorganismer, och som inte lätt tränger ut i odlingsmedium, men frigörs vid cellupplösning.Plant StructuresBakteriekromosomer, artificiella: DNA-konstruktioner som består av, åtminstone, ett replikationscentrum, för replikation, förökning och fortlevnad, i form av en extra kromosom i bakterier. De kan dessutom innehålla stora mängder (ca 200 kb) andra sekvenser för många olika bioteknologiska ändamål.BegomovirusSenapsväxt: Ett flertal arter av Brassicaceae som allmänt kallas senap. Sinapis alba är vitsenap, Brassica juncea är sareptasenap, brunsenap eller kinesisk senap, Brassica nigra är svartsenap. Sinapis arvensis är den vanliga åkersenapen. Senap odlas både för frönas skull och som foderväxt. Växterna användes tidigare som kräkmedel och mot gasbildning. Senap har inget samband med senapsföreningar (alkylerande, toxiska ämnen).Acklimatisering: Anpassning till en ny omgivning eller till förändring i den befintliga.Aspergillus flavus: En art av mögelsvamp som växer på jordnötter och andra växter och producerar det cancerframkallande ämnet aflatoxin. Den används för framställning av flavicin, ett antibiotikum.EcotypeNäringsvärdeQuantitative Trait, HeritableGenetisk förbättring: Tillämpning av genetisk teknologi i syfte att förbättra en organisms funktionella egenskaper snarare än att bota sjukdom.BefolkningstillväxtPapegojorVivlar