Järnradioisotoper
Instabila isotoper av järn (Fe) som sönderfaller under avgivande av strålning. Fe-atomer med atomvikterna 52, 53, 55 och 59-61 är radioaktiva järnisotoper.
Järn
Ett i jordskorpan allmänt utbrett metalliskt grundämne. Kemiskt tecken är Fe, atomnummer 26 och atomvikt 55,85. Järn är en väsentlig beståndsdel i hemoglobin, cytokrom och andra komponenter i respiratoriska enzymsystem. Dess främsta funktioner är att transportera syre till vävnader (hemoglobin) och att ingå i cellulära oxidationsförlopp. Uttömning av järnförråden kan leda till järnbristanemi. Järn används för att återuppbygga blodet vid anemi.
Radioisotoper
Radioisotoper, även kända som radionuklider, är atomkärnor med instabila isotopsammansättningar som saknar jämvikt. Dessa isotoper avser att förlora energirik radiation i form av alfastrålning, betastrålning eller gammastrålning för att nå en stabilare konfiguration och bli en annan isotop av samma element (i vissa fall ett helt annat element) genom en process som kallas radioaktiv decay. Radioisotoper används inom många områden, bland annat medicin, forskning, industri och energiproduktion.
Kelatkomplexbildare, järn
Zinkradioisotoper
Zinc radioisotopes are radioactive forms of the chemical element zinc, which have unstable nuclei and emit radiation as they decay towards a stable state. Examples of zinc radioisotopes include zinc-65 and zinc-72, which are used in medical research and nuclear medicine for various applications such as imaging, therapy, and radiotherapy.
Flödesmätning med radioisotop
En flödesmätning med radioisotop är en non-invasiv diagnostisk metod som innebär att ett litet målmedel, konjugerat med en svagt aktiv radioisotop, införs i kroppen för att mäta flödet av blod, luft eller andra fluider genom ett specifikt organ eller kärlsystem. Detta gör det möjligt att upptäcka och bedöma olika medicinska tillstånd som exempelvis hjärt- och kärlsjukdomar, lungemboli och njursjukdomar.
Järnöverskott
För stor ansamling av järn i kroppen till följd av onormalt hög absorption av järn från tarmarna eller parenteral tillförsel. Tillståndet kan bero på idiopatisk hemokromatos, överdrivet stort intag av järn, kronisk alkoholism, vissa typer av behandlingsresistent anemi eller transfusionshemosideros.
Strontiumradioisotoper
Strontiumradioisotoper refererer til forskjellige former av strontium som har ustabil atomkerne og som sønderfaller ved å udsende ioniserende stråling, kalt radioaktivt sønderfall. Disse radioisotopene brukes ofte i medisinsk kontekst, for eksempel i behandlingen av knogletumorer, hvor de kan erstattet med naturlig strontium i knoglene og dermed avge terapeutisk stråling direkte til området som trenger behandling. Et typisk eksempel er strontium-89, som er et beta-radioisotop som ofte brukes for å behandle smerter relatert til metastaserende knogletumorer.
Järn i kosten
Järn eller järnföreningar i födoämnen. Järn har en viktig roll i syretransporten och i syntesen av järn-porfyrinproteinerna hemoglobin, myoglobin, cytokromer och cytokromoxidas. Underskott av järn i födan kan leda till järnbristanemi.
Jodradioisotoper
Instabila isotoper av jod som sönderfaller och avger strålning. Jodatomer med atomvikter mellan 117 och 139, med undantag av I-127, är radioaktiva jodisotoper.
Kryptonradioisotoper
Instabila isotoper av ädelgasen krypton som sönderfaller under avgivande av strålning. Kr-atomer med atomvikt 74-77, 79, 81, 85 och 87-94 är radioaktiva kryptonisotoper.
Indiumradiosotoper
Natriumradioisotoper
"Natriumradioisotoper" refererar till isotoper av grundämnet natrium (symbol "Na") som har överskott av neutroner och därmed är radioaktiva, vilket betyder att de sakta avger ioniserande strålning. Natrium har 8 stabila isotoper och flera instabila radioisotoper, varav de vanligaste är natrium-22 (^22Na) och natrium-24 (^24Na). Dessa radioisotoper används inom medicinen för diagnostiska och terapeutiska syften, till exempel genom att injicera dem i patienten och sedan följa deras spridning med hjälp av en gammakamera.
Radioaktivitet
Radioaktivitet är ett fenomen där instabila atomkärnor sönderfaller spontant, under processen kallas detta för radioaktiv decay. Under sönderfallen emitteras hö energetiska partiklar och/eller gammastrålning. Detta leder till att den ursprungliga atomkärnan förändras och omvandlas till en annan kemisk element. Radioaktiva isotoper, också kallade radionuklider, kan hittas naturligt eller skapas syntetiskt i laboratorier och kärnreaktorer.
Bariumradioisotoper
Järnisotoper
Stabila järnatomer med samma atomnummer som grundämnet järn (Fe), men med avvikande atomvikter. Fe-54, 57 och 58 är stabila järnisotoper.
Radionuklidavbildning
Radionuclide imaging, also known as nuclear medicine, is a medical procedure that uses small amounts of radioactive material (radionuclides) to create detailed images of the body's internal structures and functions. This technique allows healthcare professionals to diagnose and monitor various medical conditions, such as cancer, heart disease, and neurological disorders. The radionuclides emit gamma rays that are detected by specialized cameras, which then generate images that provide valuable information about the patient's health.
Yttriumradioisotoper
Yttriumradioisotoper refererar till en variant av grundämnet yttrium som har ett instabilt kärnnummer och sönderfaller genom emission av ioniserande strålning. Dessa isotoper används inom medicinen, speciellt inom nuklearmedicin, för att diagnostisera eller behandla vissa sjukdomar. Exempel på en vanligt använd yttriumradioisotop är Yttrium-90.
Tennradioisotoper
Tennradioisotoper är radioaktiva varianter av grundämnet tenn (symbol: Sn), som har en instabil kärnnukleotid och sönderfaller spontant genom emission av ioniserande strålning. Exempel på tennradioisotoper inkluderar isotoperna ^121^Sn, ^123^Sn, ^125^Sn och ^126^Sn, som används inom medicinen för diagnostiska syften i form av radiofarmaka.
Kolradioisotoper
Ferritiner
Ett järnhaltigt proteinkomplex som utgörs av en förening av trevärt järn och proteinet apoferritin.
Järnföreningar
Oorganiska föreningar som innehåller järn som en fast huvudbeståndsdel i molekylen.
Kopparradioisotoper
Instabila isotoper av koppar som sönderfaller under avgivande av strålning. Kopparatomer med atomvikter 58-62, 64 och 66-68 är radioaktiva kopparisotoper.
Fosforradioisotoper
Beta Particles
Beta particles, often denoted as β-, are a type of ionizing radiation released during the process of radioactive decay in certain unstable atomic nuclei. Beta particles consist of high-speed electrons that are ejected from an atom's nucleus when a neutron decays into a proton, an electron, and an anti-neutrino. This transformation results in an overall decrease of one unit in the atomic number (Z) while keeping the mass number (A) constant for the daughter nucleus. Beta particles possess kinetic energy that can vary, and their path through matter is typically straight with some degree of deflection due to collisions with other atoms' electrons.
Teknetium
Teknetium är ett syntetiskt radioaktivt grundämne som tillhör gruppen neutronrika, lättflyktiga metallerna. Det saknar stabila isotoper och är endast tillgängligt genom kärntekniska metoder. Teknetium-99m är den mest använda isotopen inom medicinen, framförallt inom diagnostiska procedurer, då den avger gamma-strålning som kan detekteras i kroppen. Den används ofta för att undersöka blodflöde, funktion och struktur hos olika organ samt för att upptäcka tumörer eller andra abnormiteter.
Koboltisotoper
Kvicksilverradioisotoper
Instabila isotoper av kvicksilver som sönderfaller under avgivande av strålning. Hg-185-195, 197, 203, 205 och 206 är radioaktiva kvicksilverisotoper.
Teknetium Tc 99m-svavelkolloid
Teknetium Tc 99m-svavelkolloid är ett radionuklidbaserat kontrastmedel som används inom medicinsk diagnostik för att undersöka lever-, gallblåsa- och lymfkörtelsfunktion. Kolloiden i preparatet har en storlek på cirka 1-1000 nanometer, vilket gör dem till idealiska agenter för att studera retikuloendoteliala systemet (RES), som består av celler som fagocyterar främmande partiklar och ämnen i kroppen. När Teknetium Tc 99m-svavelkolloid injiceras intravenöst accumuleras kolloiderna i RES, särskilt i levern, mjälten och de retroperitoneala lymfkörtlarna. Genom att använda en gammakamera kan man sedan följa distributionen och upptaget av kolloiden för att få information om funktionen hos ovan nämnda organ och l
Ceriumradioisotoper
Hafnium
Ett metalliskt grundämne med kemiskt tecken Hf, atomnummer 72 och atomvikt (medelvärde) 178,49. Isotoper varierar i atommassa från 173,94 till 179,95. Av naturliga, hafniumhaltiga mineral är hafnon (HfSiO4) det hafniumrikaste (65,97% Hf).
Guldradioisotoper
Instabila isotoper av guld som sönderfaller under avgivande av strålning. Au 185-196, 198-201 och 203 är radioaktiva guldisotoper.
Ferriföreningar
Oorganiska eller organiska föreningar med trevärt järn.
Isotopmärkning
Zinkisotoper
Blyradioisotoper
Instabila isotoper av bly (Pb) som sönderfaller under avgivande av strålning. Blyatomer med atomvikt 194-203, 205 och 209-214 är radioaktiva blyisotoper.
Järnbristanemi
Anemi kännetecknad av små eller obefintliga järnförråd, låg serumjärnhalt, förhöjda värden av fritt erytrocytporforin, låg transferrinmättnad, förhöjt transferrin, lågt serumtransferrin, låg hemoglobi nhalt eller hematokrit, och hypokroma mikrocyter. Typiska symtom kan vara blekhet, stomatit, mag-tarmbesvär, näthinneblödningar och spröda naglar. Orsakerna kan vara otillräckligt järnupptag, defekt j ärnabsorption eller blodförlust.
Diagnostiska tekniker, radioisotop
Varje diagnostisk undersökning i vilken ingår utnyttjande av radioaktiva (instabila) isotoper. Denna typ av diagnos omfattar många nuklearmedicinska rutiner och radioimmuntester.
Svavelradioisotoper
Svavelradioisotoper är atomkärnor av grundämnet svavel (symbol: S), som har förändrat kärnstruktur jämfört med den stabilaste isotopen, och därför är radioaktiva. Det vill säga, de sänder ut ioniserande strålning under sitt sönderfall till en mer stabilt tillstånd. Exempel på svavelradioisotoper inkluderar ^35^S, som har 16 neutroner istället för den vanligaste isotopens 14, och har en halveringstid på 87,4 dagar.
Kadmiumradioisotoper
Astat
Ett radioaktivt grundämne tillhörande halogenerna. Kemiskt tecken är At, atomnummer 85 och atomvikt 210, med isotopvariationer mellan 200 och 219. Isotoperna har extremt kort halveringstid och uppträd er naturligt i ytterst små mängder. Astat kan ha användning för behandling av hypertyreos.
Transferrin
Transferrin är ett protein i människans kropp som binder och transporterar järn i blodet till celler som behöver det för att fungera korrekt, såsom röda blodkroppar och celler i benmärgen. Det hjälper också till att reglera mängden fritt järn i kroppen och skyddar mot järnöverbelastning genom att förhindra att järn reagerar med andra molekyler som kan skapa fria radikaler och orsaka skada på celler. Transferrin bildas i levern och finns naturligtvis förekommande i människors serum.
Radioimmunterapi
Radioimmuntherapie (RIT) är en form av behandling där en radioaktiv isotop kopplas till en monoklonal antikropp, som är designad för att binda specifikt till en tumörcells yta. När denna konjugat injiceras i kroppen kommer den att leta reda på och binda till måltumören, varpå den avger joniserande strålning som skadar tumörcellens DNA och orsakar celldöd. Denna metod utnyttjar både immunsystemets förmåga att känna igen och särskilja främmande celler samt den skadliga effekten av joniserande strålning på cancerceller, med minimal onkologisk effekt på omgivande vävnader.
Lutetium
Rhenium
Rhenium är ett metalliskt grundämne med symbol Re och atomnummer 75 på periodiska systemet. Det tillhör övergångsmetallerna och används främst inom högteknologiska områden som katalysatorer, elektronik och medicinsk diagnostik. Rhenium är ett av de sällsyntaste grundämnena i jordskorpan och förekommer naturligt endast i spårmängder tillsammans med andra mineral.
Järnreglerande protein 1
Ett järn-svavelprotein med flera funktioner; det är både ett järnreglerande protein och en cytoplasmaform av akonitathydratas. Det binder till järnreglerande element på mRNA som ingår i järnmetabolismen och reglerar translationen av dessa. Dess RNA-bindande förmåga och dess akonitasverkan är beroende av järntillgång.
Samarium
Radiofarmaka
Radiofarmaka är substance som innehåller radionuklider och används inom medicinen för att diagnostisera eller behandla sjukdomar. De används ofta inom områden som nuclearmedicin och radioterapi, där de kan hjälpa till att undersöka organ och vävnader i kroppen eller att behandla cancer och andra sjukdomar genom att påverka celler med hjälp av strålning.
Ferroföreningar
Oorganiska och organiska föreningar med tvåvärt järn.
Järnomsättningsstörningar
Störningar i omsättningen av järn i kroppen, vad gäller upptag, transport, lagring och förbrukning.
Skintillationsräkning
Bromradioisotoper
Subduralvätskeutgjutning
En subduralvätskeutgjutning, även känd som subduralhygrom eller subduralakumulering, är en abnormal ansamling av cerebrospinalvätska (CSF) i det subdurale utrymmet mellan hjärnbarken och den hårda hjärnhinnan (dura mater).
Kalciumisotoper
Stabila kalciumatomer med samma atomnummer som grundämnet kalcium, men med varierande atomvikter. Ca-42-44, 46 och 48 är alla stabila isotoper av kalcium.
Radioaktivt avfall
"Radioactive waste" refers to any material that contains radioactive nuclides in concentrations or quantities that pose a threat to human health and the environment. It is produced as a byproduct of various industrial, medical, and research activities, such as nuclear power generation, mining, and medical isotope production. This waste can remain radioactive for varying lengths of time, ranging from days to thousands of years, and must be managed and disposed of in a safe and responsible manner to prevent the release of radiation into the environment.
Radiojod i serumalbumin
"Radiojod bindat till serumalbumin" refererar till när radioaktivt jodisotop (I-131) binds till serumalbuminet, ett protein i blodplasma som transporterar olika substanser runtomkring kroppen. Denna procedur används inom medicinen för att behandla sköldkörtel cancer, där patienten får en dos radioaktivt jod som accumulerar sig i sköldkörteln och avger strålning som dödar cancercellerna. Serumalbuminet binder till jodet för att transportera det runt kroppen innan det tas upp av sköldkörteln, vilket gör att behandlingen är mer effektiv.
Järnreglerande protein 2
Ett järn-svavelprotein med flera funktioner; det är både ett järnreglerande protein och en cytoplasmaform av akonitathydratas. Det binder till järnreglerande element på mRNA som ingår i järnmetabolismen och reglerar translationen av dessa. Nedbrytningen av proteinet ökar i närvaro av järn.
Ruteniumradioisotoper
Rutenium-radioisotoper refererer til forskellige radioaktive varianter (isotoper) af grundstoffet rutenium, som har et specifikt antal neutroner i atomkernen, der gør dem radioaktive. Disse isotoper afgiver ioniserende stråling og kan anvendes til forskellige medicinske formål, såsom kræftbehandling (radioterapi) eller diagnostiske tests (nuklearmedicin). Et eksempel på en Rutenium-radioisotop er Ruthenium-106.
Radiometrisk datering
Deferoxamin
Vävnadsdistribution
In medicine, 'tissue distribution' refers to the way a drug or other substance is distributed throughout the body's various tissues and organs after it has been administered. This distribution can be influenced by several factors, including the chemical properties of the substance, blood flow to different tissues, and the presence of transporters or binding sites in the tissue. Understanding tissue distribution is important for predicting a drug's efficacy and safety profile, as well as for identifying potential targets for therapy.
Dietylentriaminpentaättiksyra
Selenradiosotoper
Selenium radioisotopes refer to unstable forms of the element selenium that emit radiation as they decay into more stable forms. These isotopes are often used in medical research and treatment, including in imaging techniques like positron emission tomography (PET) scans, and in targeted radiation therapy for cancer treatment. An example of a commonly used selenium radioisotope is Selenium-75, which has a half-life of 120 days and emits gamma rays, making it useful for imaging and diagnostic purposes.
Alfapartiklar
Heterocycliska föreningar, 1-ring
Natriumperteknetat Tc 99m
"Natriumpertechnetat Tc 99m" är ett radioträus medicine preparat som används inom diagnostisk medicin, särskilt inom kardiologi och neurologi. Preparatet består av den radioaktiva isotopen Teknetium-99m (Tc-99m) som är kopplad till ett organospecifikt vektormolekyl, i detta fall natriumpertechnetat. När patienten injiceras med preparatet kan man följa dess distribution och upptag i olika vävnader genom att registrera de gammastrålar som avges vid Tc-99ms radioaktiva sönderfall. Detta möjliggör visuell visualisering och funktionell utvärdering av olika organ och system i kroppen, exempelvis hjärtats blodförsörjning eller skelettets struktur.
Wolfram
'Wolfram' är ett sällsynt autosomalt recessivt neurodegenerativt syndrom orsakat av mutationer i genen WFS1, som kodar för wolframinproteinet. Wolframs syndrom kännetecknas av diabetes insipidus, diabetes mellitus, optisk atrofi och sensorineuralt hörselförlust under barndomen eller tidig ungdom. Senare i livet kan ytterligare symtom som försämring av balansen, urinblåsanfunktion och psykiska störningar uppstå.
Radioisotopteleterapi
Radionuclide therapy, även känt som radioisotopteleterapi, är en form av cancerbehandling där radionuklider (instabila, radioaktiva isotoper) används för att eliminera eller skada cancerceller. Genom att injicera, inandas eller placeras nära tumören kan läkemedlet med radionukliderna ge en hög dos av joniserande strålning till cancercellerna, medan exponeringen för normal, frisk vävnad hålls på ett minimum. Denna behandlingsform används ofta när tumören är lokaliserad till en specifik del av kroppen eller när patienten inte tål ytterligare kirurgi eller strålbehandling.
Metoder
I en medicinsk kontext kan 'metoder' defineras som de tekniker, procedurer eller processer som används för att diagnostisera, behandla eller forska kring sjukdomar, skador eller andra hälsoproblem. Detta kan inkludera både kliniska metoder som undersökningar, terapier och operationer, samt forskningsmetoder som experiment, observationer och statistisk analys.
Kärnmedicin
Sideroforer
Sideroforers are small, iron-binding molecules that play a crucial role in the acquisition and transport of iron in various organisms, including bacteria, fungi, and plants. They have a high affinity for iron and facilitate its uptake by chelating it in a form that can be transported across cell membranes. This is particularly important in environments where iron availability is limited, as is often the case in host-pathogen interactions.
Absorption
Intagning eller uppsugning av gasformiga eller flytande ämnen, ljus eller värme. Metabolisk absorption av näringsämnen, kemikalier och läkemedel i mikroorganismer, vävnader och organ.
Teknetium Tc 99m-pentetat
Teknetium-99m pentetat är ett radiotracer som används inom medicinsk diagnostik för att utvärdera sällsynta, men kliniskt viktiga, nukleära medicinska tillstånd, såsom neuroendokrina tumörer och inflammationer. Det är en kemisk förening av den radioaktiva isotopen teknetium-99m och pentetatjonen. Efter intravenös injicering accumuleras teknetium-99m pentetat i områden med hög proteinsyntes, såsom tumörer, infektioner eller skelettet, och ger upphov till en radiotaktisk emission som kan detekteras med en gammakamera. Denna teknik kallas scintigrafi och möjliggör visualisering och funktionell utvärdering av olika organsystem.
Transferrinreceptorer
Transferrinreceptorer är proteiner på cellmembranet som binder till och transporterar transferrin, ett protein som transporterar järn i kroppen. Transferrinreceptorerna spelar därför en viktig roll i cellernas järnuptagande och -transport. De återfinns huvudsakligen på celler i blodbildande vävnader, såsom benmärgen, men även på andra typer av celler, som till exempel hjärnceller och cancerceller. Transferrinreceptorerna är också ett mål för vissa diagnostiska och terapeutiska tillämpningar, eftersom deras uttryck kan variera under olika sjukliga tillstånd, som inflammation och cancer.
Hepcidins
Hepcidin är ett peptidhormon som produceras i levern och spelar en central roll i järnhomostas hos människor. Hepcidinet reglerar absorptionen, distributionen och lagringen av järn i kroppen genom att kontrollera nivåerna av järntransporterande protein, ferroporter, i cellmembranet. När hepcidinnivåerna är höga, minskar absorptionen av järn i tarmen och frigörandet av järn från lagringsplatser, medan låga nivåer har motsatt effekt. Hepcidin regleras av olika faktorer, inklusive systemisk järnstatus, inflammation och erytropoies. Dysregleringar av hepcidin har blivit kopplade till olika sjukdomstillstånd, såsom järnöverskottssjukdomar och järndefattigdom.
Järn-dextrankomplex
Ett komplex av ferrioxihydroxid och dextraner på 5000 till 7000 dalton i viskös lösning med 50 mg/ml järn. Lösningen ges parenteralt och används mot järnbrist.
Anemi, hypokrom
Anemi karakteriserad av en minskning i förhållandet mellan hemoglobinvikt och erytrocytvolym, dvs att medelhalten av blodkroppshemoglobin är lägre än normalt. Orsaken kan vara järnbrist eller järnförl ust, som i sin tur kan vara en följd av infektioner eller andra sjukdomar, läkemedelsbruk, blyförgiftning m m.
Bronsdiabetes
Ett sjukdomstillstånd beroende på lagring av hemosiderin i parenkymcellerna, vilket orsakar vävnadsskada och funktionsstörningar i lever, bukspottkörtel, hjärta och hypofys. Hos kvinnor begränsas full utveckling av tillståndet av menstruation, graviditet och lägre järnupptag via födan. Förvärvad hemokromatos (bronsdiabetes) kan bero på blodtransfusioner, för järnrik föda eller komma som en följd av annan sjukdom. Idiopatisk eller ärftlig hemokromatos är en autosomalt recessiv ämnesomsättningssjukdom förknippad med en gen som är starkt knuten till HLA-komplexets A-lokus på kromosom 6.
Radiometri
Radiometri är en teknik inom fysiken som mäter strålningens intensitet hos olika typer av elektromagnetisk strålning, till exempel gamma-, röntgen- och ultraviolett strålning. Radiometri används ofta inom områden som medicin, astronomi och miljöövervakning för att mäta strålningsnivåer och skydda mot onödvändig exponering av strålning.