Isotoper: Atomer med samma atomnummer, men med skillnader i atommassa.Isotopmärkning: Metoder för märkning av ett ämne med en stabil eller radioaktiv isotop. Termen skall inte användas för artiklar om märkta ämnen om inte själva märkningsmetoderna omhandlas ingående. De spårsubstanser som kan vara föremål för märkning kan bestå av kemiska ämnen, celler eller mikroorganismer.Kväveisotoper: Stabila kväveatomer med samma atomnummer som grundämnet kväve, men annan atomvikt. N-15 är en stabil kväveisotop.SyrgasisotoperKolisotoper: Stabila kolatomer med samma atomnummer som grundämnet kol, men med annan atomvikt. C-13 är en stabil kolisotop.ZinkisotoperSvavelisotoperTungt väte: Deuterium är en stabil väteisotop med kemiskt tecken 2H eller D. Atomen har en proton och en neutron i kärnan och är sålunda ungefär två gånger så tung som väteatomen.Järnisotoper: Stabila järnatomer med samma atomnummer som grundämnet järn (Fe), men med avvikande atomvikter. Fe-54, 57 och 58 är stabila järnisotoper.StrontiumisotoperFlödesmätning med radioisotopMasspektrometri: En analysmetod som används för att bestämma ett kemiskt ämne utifrån dess massa med hjälp av någon form av masspekrometer.Flödesmätning med indikator: Metoder för mätning av flödet i ett system genom tillförsel av en känd mängd av något indikatorämne, t ex färgämne, radioisotop eller kall vätska, till systemet och påföljande mätning av koncentrationen vid tidsintervall på en bestämd punkt i systemet.Kvicksilverisotoper: Stabila kvicksilveratomer som har samma atomnummer som grundämnet kvicksilver (Hg), men avvikande atomvikt. Hg-196, 198-201 och 204 är stabila kvicksilverisotoper.Masskromatografi-Masspektrometri: En mikroanalysteknik som kombinerar masspektrografi och gaskromatografi för såväl kvalitativ som kvantitativ bestämning av kemiska föreningar.Kinetik: Läran om förloppsdynamik i kemiska och fysikaliska system.Tungt vatten: En väteoxidisotop (vattenisotop), bestående av en förening av tungt väte (deuterium) och syre. Det används för olika studier av kemiska reaktioner eller kärnreaktioner, och även av biologiska processer.Evolution, planetär: Uppkomst och utveckling av himlakroppar i solsystem. Hit hör även studier av tidig planetär geologi.RadioisotoperVäte: Det första grundämnet i det periodiska systemet. Väte har kemiskt tecken H (Hydrogen), atomnummer 1 och atomvikt 1. Det förekommer normalt i form av en färglös, luktfri och smaklös gas, vätgas, med formeln H2. Vätejoner är protoner. Förutom den vanliga isotopen H1 finns den stabila isotopen deuterium (D) och den instabila radioisotopen tritium (T).Kolradioisotoper: Instabila kolisotoper som sönderfaller under avgivande av strålning. Kolatomer med atomvikterna 10, 11 och 14-16 är radioaktiva kolisotoper.Vätskekromatografi: Kromatografimetoder som bygger på vätska som rörlig fas.ZinkradioisotoperGeologiska sediment: Avlagringar på land eller i vatten av fragmenterat, fast, oorganiskt material, som lösgörs genom vittring eller nötning av berggrunden eller genom vulkanisk verksamhet, och som transporteras av luft, vatten eller is.Meteoroider: Fasta himlakroppar som rör sig i den interplanetariska rymden och som är mindre än planeter eller asteroider, men större än en molekyl. När de faller till en planets yta kallas de meteoriter.Kol: Ett icke-metalliskt grundämne med kemiskt tecken C, atomnummer 6 och atomvikt 12,011. Kol kan förekomma i olika allotropa former, som t ex diamant, kol och grafit.Radiometrisk dateringTandem-masspektrometriGeologiska fenomenNäringskedjaTritiumProteomikTarmabsorption: Upptag av ämnen genom tarmhinnan.Oxidation-reduktionAtmosfär: Gasskikt eller gashölje som omger en planet eller annan himlakropp.Katalys: Påskyndande av en kemisk reaktion genom medverkan av en särskild reaktorsubstans, katalysator.VulkanutbrottGeologi: Läran om jorden, en vetenskap som huvudsakligen befattar sig med litosfären (den fasta jordskorpan), dess beskaffenhet och sammansättning.Fraktionering: Stegvis separation av en blandning i dess olika beståndsdelar.Modeller, kemiska: Teoretiska framställningar som efterliknar kemiska processer eller fenomen. Simuleringarna inkluderar bruk av matematiska beräkningar, datorer och annan elektronisk utrustning.Forntidshistoria: Tiden före år 500 e. Kr.Kväve: Ett gasformigt grundämne med kemiskt tecken N, atomnummer 7 och atomvikt 14. Kvävemolekylen består av en dubbelatom, och gasen utgör ca 78 volymprocent av jordens atmosfär. Kväve är en beståndsdel av proteiner och nukleinsyror, och ingår i alla levande celler.Radioaktiva spårämnenMumier: Kroppar som bevarats med fornegyptisk teknik eller av slump genom gynnsamma klimatförhållanden.VattenKol-kollyaser: Enzymer som katalyserar klyvning av kol-kolbindningar på annat sätt än genom hydrolys eller oxidation. Till denna undergrupp hör dekarboxylaser, aldehydlyaser och oxo-syralyaser. EC 4.1.PaleontologiMetan: Det enklaste, mättade kolvätet (CH4).Oceaner och havAbsorption: Intagning eller uppsugning av gasformiga eller flytande ämnen, ljus eller värme. Metabolisk absorption av näringsämnen, kemikalier och läkemedel i mikroorganismer, vävnader och organ.Koldioxid: En färglös, luktfri gas som bildas av kroppen och som är nödvändig för andningscykeln hos djur och växter.Ekosystem: Ett funktionellt system omfattande organismerna i ett naturligt samfund och deras miljö.Fossiler: Lämningar och spår efter djur och växter från tidigare geologiska skeden som bevarats i jordskorpan.DjurförflyttningarVätejonkoncentration: Ett mått på en lösnings surhetsgrad.ProteomAminosyror: Organiska föreningar som generellt innehåller en aminogrupp (-NH2) och en karboxylgrupp (-COOH). Tjugo alfaaminosyror är de subenheter som polymeriseras till proteiner.SaltvattenArkeologi: Läran om forntiden.SolsystemetProtonerMagnetisk resonansspektroskopi: Spektroskopimetod för mätning av det magnetiska momentet hos elementärpartiklar, så som atomkärnor, protoner eller elektroner. Tekniken har kliniska tillämpningar i form av NMR-tomografi (magnetisk resonanstomografi).Kost: Människors eller djurs normala intag av föda eller dricka. Hit hör inte kostterapi, som avser speciell kost för behandling av sjukdom.Spectrometry, Mass, Electrospray IonizationBiologisk tillgänglighet: Omfattningen av den biologiska effekten av den verksamma andelen av en substans, t ex läkemedel, vid avsedd plats eller i ett biologiskt medium som motsvarar det avsedda verkningsstället. Syn. biotill gänglighet.TeknetiumRadionuklidavbildningAmmonium CompoundsDeuterium utbyte mätningStandarderKriminalteknikLösningsmedelModeller, biologiska: Teoretiska modeller som efterliknar förlopp hos biologiska processer eller sjukdomar. För sjukdomsmodeller hos levande djurHår: En trådliknande struktur, bestående av ett skaft som skjuter upp till hudens yta från en rot som är mjukare än skaftet och är belägen i en hårsäck. Hår finns på de flesta kroppsytor.AvföringSulfiderMatematik: Vetenskap inriktad på problemlösning i abstrakt och allmängiltig form.LivsmedelsanalysZinkJord: Det lösa ytmaterialet på jorden som utgör grogrunden för växter.Guldisotoper: Stabila guldatomer med samma atomnummer som grundämnet guld, men med varierande atomvikter. Au-197 är en stabil isotop.Blyradioisotoper: Instabila isotoper av bly (Pb) som sönderfaller under avgivande av strålning. Blyatomer med atomvikt 194-203, 205 och 209-214 är radioaktiva blyisotoper.Högtrycksvätskekromatografi: Vätskekromatografimetoder som har högt ingångstryck, hög känslighet och hög hastighet.Jorden (Planeten): Den tredje planeten i ordningen i vårt planetsystem, från solen räknat. Syn. Tellus.Molekylstruktur: Den inbördes placeringen av atomer, atomgrupper eller joner i en molekyl, samt antal, typ av och plats för kovalenta bindningar.UranVattenförorenande ämnen, radioaktivaMetoderGeografi: Geografi är läran och vetenskapen om jorden och dess liv, och beskriver i synnerhet land, hav, luft och växt- och djurlivets utbredning, inkl. människans liv och verksamhet, samt det inbördes förhållandet mellan alla dessa naturformer och -fenomen.Leucin: En essentiell, grenad aminosyra som är viktig för hemoglobinbildning.MammothsKroppsvattenKalibrering: Fastställande av korrekta mätvärden på ett mätinstrument genom jämförelse med standardvärden, eller inställningar av kontrollapparatursom motsvarar vissa givna värden för spänning, ström, frekvens osv .SulfaterVäxttranspirationEvolution, kemisk: Kemisk och fysikalisk omvandling av de biogena grundämnena från deras kärnsyntes i stjärnor till deras upptagande och följande modifiering i himlakroppar och jordklotets biokemiska miljö. Hit hör även mekanismerna för upptagande av biogena element i komplexa molekyler och molekylsystem, i utvecklingen mot livets uppkomst.Kaliumisotoper: Stabila kaliumatomer med samma atomnummer som grundämnet kalium, men med annan atomvikt. K-41 är en stabil kaliumisotop.Kaliumradioisotoper: Instabila isotoper av kalium som sönderfaller och avger strålning. K-atomer med atomvikterna 37-38, 40, 42-45 är radioaktiva kaliumisotoper.Karbonater: Salter eller joner av kolsyra, med radikalen CO2(3-). Karbonater bryts lätt ned av syror. Alkalimetallkarbonater är vattenlösliga. Kalciumkarbonat och magnesiumkarbonat är naturligt förekommande, berg artsbildande mineral.PneumoencefalografiResultats reproducerbarhetLever: Stort organ i bukhålan med flera viktiga ämnesomsättningsfunktioner.Hydroxybenzoate EthersSubstratspecificitetTidsfaktorerAcetater: Salt eller estrar av ättiksyra, där den yttersta väteatomen ersatts av en metall, som t ex kopparacetat Cu(CH3COO)2, eller en radikal, som t ex etylacetat CH3COOC2H5.SelenradiosotoperGeologiska processerBiokatalysTidSvavelSyrgasTemperaturVäxtbladStilla havetJodisotoper: Stabila jodatomer med samma atomnummer som grundämnet jod, men med avvikande atomvikt. Den enda naturligt förekommande jodisotopen är I-127.Galliumisotoper: Stabila galliumatomer med samma atomnummer som grundämnet gallium (Ga), men med annan atommassa. Ga-69 och Ga-71 är de två vanligaste galliumisotoperna.Ekologi: Läran om förhållandet mellan organismer och deras omgivning, särskilt som det yttrar sig i naturliga kretslopp och rytmer, samhällsutveckling och -struktur, samspel mellan olika typer av organismer, geografisk fördelning och populationsförändringar.Fotosyntes: Produktion av kolhydrater, med frigörande av molekylärt syre, utifrån koldioxid och vatten i klorofyllvävnad hos växter och blågröna alger under inverkan av ljus. Vid fotosyntes hos bakterier förbrukas svavelväte, molekylärt väte och andra reducerade föreningar i stället för vatten, varvid molekylärt syre inte frigörs.ToluenFosforisotoper: Stabila fosforatomer med samma atomnummer som grundämnet fosfor, men med annan atomvikt.Molekylsekvensdata: Beskrivningar av specifika sekvenser av aminosyror, kolhydrater eller nukleotider som publicerats och/eller deponerats och hålls tillgängliga i databaser som t ex Genbank, EMBL, NBRF eller andra sekvensdataarkiv.Dysprosium: Grundämne, tillhörande de sällsynta jordartsmetallerna, med kemiskt tecken Dy, atomnummer 66 och atomvikt 162.50. Det är en silvervit metall som ffa används i saltform.Klimat: Alla de olika väderelementen sammantagna.NeutronaktiveringsanalysNukleär magnetisk resonans, biomolekularTandGlukos: Druvsocker. En primär energikälla för levande organismer. Sockret förekommer naturligt i frukter och växter, och används terapeutiskt i vätska och för näringstillförsel.Metabolic Flux AnalysisStereoisomerismBiologisk nedbrytning: En kedja av processer genom vilka levande organismer bryter ned miljöföroreningar, organiskt avfall, bekämpningsmedel samt implanterade material.Sötvatten: Vatten med obetydliga salthalter, t ex åar och insjöar.Järn: Ett i jordskorpan allmänt utbrett metalliskt grundämne. Kemiskt tecken är Fe, atomnummer 26 och atomvikt 55,85. Järn är en väsentlig beståndsdel i hemoglobin, cytokrom och andra komponenter i respiratoriska enzymsystem. Dess främsta funktioner är att transportera syre till vävnader (hemoglobin) och att ingå i cellulära oxidationsförlopp. Uttömning av järnförråden kan leda till järnbristanemi. Järn används för att återuppbygga blodet vid anemi.ProteinerBly: Metalliskt grundämne med kemiskt tecken Pb, atomnummer 82 och atomvikt 204. Bly är en mjuk och mattgrå metall som bildar giftiga salter. Av grundämnets fyra naturliga isotoper har tre bildats genom radioaktivt sönderfall: Pb206, 207 och 208.Indium: Metalliskt grundämne med kemiskt tecken In. Atomnumret är 49, och atomvikten 114,82. Det har fått sitt namn för sin blå spektrumlinje. Naturligt förekommer två isotoper, 113 och 115. Indium är en viktig komponent i halvledare.MetabolomikBakterier: Encelliga, prokaryota mikroorganismer som i allmänhet har fast cellvägg, som förökar sig genom celldelning och som uppvisar i huvudsak tre former: rund, avlång eller stavliknande, och spiralform. Någr a arter har särskilda rörelseorgan, flageller.Fytinsyra: Aggregeringsmedel för eliminering av spårmängder av tungmetalljoner. Det verkar även som hypokalcemimedel.Feeding Behavior: Olika beteenden förknippade med ätande, som t ex sätt att äta, ätrytm och tidsintervall.YttriumisotoperKolibakterie: En art gramnegativa, fakultativt anaeroba och stavformade bakterier som normalt förekommer i den nedre delen av tarmkanalen hos varmblodiga djur. Vanligtvis är den inte patogen, men vissa stammar kan ge upphov till diarré och variga infektioner. Syn. E. coli.VäxterJodradioisotoper: Instabila isotoper av jod som sönderfaller och avger strålning. Jodatomer med atomvikter mellan 117 och 139, med undantag av I-127, är radioaktiva jodisotoper.Aktinium: Ett trevärdigt radioaktivt grundämne och prototypen i aktinidfamiljen. Den kemiska symbolen är Ac; det har atomnummer 89 och atomvikt 227.0278. Den vanligaste isotopen är 227 och den sönderfaller främ st genom betastrålning.Fenylalanin: En essentiell, aromatisk aminosyra som är prekursor (förstadium, förelöpare) till melanin, dopamin, noradrenalin och tyroxin.StrontiumradioisotoperKromradioisotoper: Instabila isotoper av krom som sönderfaller under avgivande av radioaktiv strålning. Kromatomer med atomvikterna 46-49, 51, 55 och 56 är radioaktiva kromisotoper.PlutoniumMars: Den fjärde planeten från solen räknat i vårt solsystem. Den har två naturliga månar, Deimos och Phobos, och utgör en av de fyra inre eller terrestriella planeterna.CanavaliaPeptiderSelenKoprofagi