Gammaglobulinbrist kännetecknad av brist på immunglobulin G.
Vitamin A-brist, även känt som hypovitaminosis A, är ett tillstånd där individen inte får tillräckligt med vitamin A för att uppfylla sina kroppsliga behov. Detta kan leda till en rad hälsoproblem, inklusive nedsatt syn, ökad infektionskänslighet och störningar i tillväxt och utveckling. Vitamin A är en fettsolubel nutrient som spelar en viktig roll i underhåll av hud, slemhinnor, skelettsystemet och immunförsvaret. Försämrade näringsintag, malabsorption eller ökad behov kan orsaka Vitamin A-brist.
Specifika molekylplatser på ytan hos olika celler, även B-lymfocyter och makrofager, som binder immunglobulin G. Det finns tre underklasser: Fc gamma RI (CD64-antigenet, en receptor med låg affinitet), Fc gamma RII (CD32-antigenet, en receptor med med hög affinitet), och Fc gamma RIII (CD16-antigenet, en receptor med låg affinitet).
Sjukdomstillstånd till följd av födoämnes- eller ämnesomsättningsbrister. Begreppet omfattar alla sjukdomar orsakade av otillräckliga förråd i kroppen av livsviktiga näringsämnen, t ex protein (eller aminosyror), vitaminer och mineral.
Alpha 1-antitrypsinbrist är ett medfött sjukdomstillstånd orsakat av ett genetiskt defekt som resulterar i minskad produktion och funktion av proteinet Alpha 1-antitrypsin, vilket leder till ökat risk för lungemboli, chronic obstructive pulmonary disease (COPD) och andra lungsjukdomar.
Vitamin B12-brist, även känt som cobalaminbrist, är ett tillstånd där kroppen saknar tillräckligt med vitamin B12 för att fungera korrekt. Vitamin B12 är en näringsämne som behövs för att hjärnan och nerverna ska fungera normalt. Det hjälper också att forma röd blodkroppar.
Gammaglobulinbrist kännetecknad av brist på immunglobulin A.
Vitamin D-brist definieras som en subnormal nivå av vitamin D (typiskt under 20 ng/mL eller 50 nmol/L) i blodet, vanligtvis orsakad av otillräcklig exponering för sol, bristfällig näringsupptag eller svårigheter med att absorbera näringsämnen. Vitamin D är en fettsolubel nutrient som har en viktig roll i kroppens hälsa, inklusive stöd för benstyrkan och immunfunktionen. Bristen på vitamin D kan leda till komplikationer som rakit (benvävnadsdeformitet hos barn) eller osteomalaci (mjukning av benen hos vuxna), samt öka risken för andra hälsoproblem som muskelsvaghet, smärta och depression.
En näringsbrist som orsakas av underskott på folsyra i födan. Många växt- och djurvävnader innehåller folsyra; särskilt rika är bladgrönsaker, jäst, lever och svamp. Lång kokning förstör folsyran, och alkohol stör dess intermediära ämnesomsättningsstadier och absorption. Folsyrabrist kan uppstå vid långvarig antikonvulsiv behandling eller i samband med bruk av p-piller. Brist leder till anemi, makrocytisk anemi och megaloblastisk anemi. I periferblodprov eller benmärgsprov kan den inte skiljas från vitamin B12-brist, men nervskador, som ses vid B12-brist, uppträder inte.
Tiaminbrist definieras som ett tillstånd av otillräcklig mängd med vitamin B1 (tiamin) i kroppen, vilket kan leda till neurologiska och kardiovaskulära symptom.
Det dominerande immunglobulinet i normalt humanserum.
Ett enzymbristtillstånd som kan yttra sig på flera sätt, bl a som nedsatt enzymaktivitet i de röda blodkropparna, vilket leder till hemolytisk anemi.
Genetisk omfördelning av B-lymfocyten som medför en substitution i den typ av fast område för tunga kedjor som uttrycks. Detta möjliggör ett ändrat effektorsvar, medan den specifika antigenbindningen (det variabla området) förblir oförändrad. De flesta klassbyten sker genom DNA-omkastning, men sådana kan även inträffa på RNA-nivå.
Glykoproteiner som förekommer i blod (antikroppar) och andra vävnader. De klassificeras utifrån struktur och verkan i fem klasser (IgA, IgD, IgE, IgG och IgM).
IgA utgör 15-20% av människans serumimmunglobuliner, huvudsakligen i form av polymerer med 4 kedjor. Hos andra däggdjur dominerar dimerer. Sekretoriskt immunglobulin A är det vanligaste immunglobulinet i sekret.
En immunglobulinklass med mykedjor. IgM kan fixera komplement. Beteckningen har givits pga den höga molekylvikten; ursprungligen benämndes proteinet makroglobulin.
Ett område på ett segment av genen för immunglobulinets tunga kedja hos B-cellen, där rekombination (omfördelning) kan äga rum, och som deltar i isotyp- eller allotypväxling och immunsvarets mognadsprocess. Ig-klassbytesområden förekommer på gener för kodning av de tunga kedjorna hos samtliga fem immunglobuliner.
Viktiga beståndsdelar av immunglobulinmolekyler. De utgör de större av de två typerna av polypeptidkedjor som svarar för de olika immunglobulinernas biologiska och immunologiska egenskaper. De skiljer sig åt, beroende på vilken Ig-klass de kommer från, innehåller mellan 450 och 600 aminosyrarester per kedja, och har molekylvikter mellan 51 och 72 kD. Varje immunglobulinmolekyl har två tunga och två lätta kedjor.
Ett släkte av familjen Chlamydiaceae vars arter ger upphov till en rad sjukdomar hos ryggradsdjur, inkl. människor, möss och svin. Chlamydiaarter är gramnegativa och producerar glykogen. Typarten är Chlamydia trachomatis.
"Benigne slemhinnspemfigoid" är en autoimmun dermatologisk sjukdom som kännetecknas av blåsor och sår på huden eller slemhinnor, ofta i munnen eller i genitalområdet. Skillnaden mellan det benigne varieteten och den mer allvarliga formen, bullös pemfigoid, är att det bildas mindre antal blåsor och sår hos patienter med den benigna varianten. Lesionerna orsakas av autoantikroppar som attackerar proteiner i basalmembranet, vilket leder till en separering mellan epidermis och dermis. Skillnaden i allvarlighetsgrad mellan de två formerna av pemfigoid beror på vilka proteiner autoantikropparna riktar sig mot. Vid benig slemhinnspemfigoid är det vanligtvis BP230 som attackeras, medan det vid bullös pemfigoid ofta är BP180. Även om sjukdom
Infektionssjukdomar orsakade av bakterier av släktet Chlamydia.
Typarten för Chlamydia och orsaken till en rad ögoninfektioner, urinvägsinfektioner och sexuellt överförda sjukdomar.
Nacksmärta är ett vanligt sjukdomstillstånd definierat som obehagliga eller smärtsensationer i nacken, ofta förknippat med muskuloskeletala problem som spänningar, skador eller artrit.
En art av Chlamydophila som orsakar akut luftvägsinfektion, särskilt atypisk pneumoni, hos människor, hästar och koalor.
Kemiska substanser som produceras av mikroorganismer och som, i utspädda lösningar, har förmåga att hämma tillväxten hos eller döda andra organismer. Antibiotika vars toxicitet tolereras av värden anv änds som kemoterapeutiska preparat för behandling av infektionssjukdomar hos människor, djur och växter.
Ett kliniskt syndrom som oftast börjar i barndomen med kronisk, utbredd kandidos i hud, naglar och slemhinnor. Det kan uppträda sekundärt i fall av någon immunbristsjukdom, ärftligt som en autosomal recessiv åkomma, eller i samband med brister i den cellförmedlade immuniteten, med endokrina rubbningar, dental stomatit eller malignitet.
Job Syndrome, også kendt som Hyper-IgE syndrom, er en meget sjælden genetisk sygdom karakteriseret ved høje niveauer af immunglobulin E (IgE) i blodet, gentagne infektioner, specielt af huden og luftvejene, og abnormiteter i knogler og tænder. Symptomerne optræder typisk i barndommen. Job Syndrome er en livslang sygdom, men behandling kan hjælpe med at kontrollere infektioner og forebygge komplikationer.
Eksemliknande Candidainfektion i huden mellan fingrarna och tårna, runt munnen (perleche), eller i form av paronyki.
Hyper-IgM syndrome type 1 (HIGM1) is a rare primary immunodeficiency disorder characterized by normal or elevated levels of IgM but significantly reduced levels of IgG, IgA, and IgE. It is caused by mutations in the CD40 ligand gene (CD40L), which is essential for the activation and differentiation of B cells into plasma cells that produce IgG, IgA, and IgE. The lack of functional CD40L results in an impaired immune response to infections, particularly those caused by encapsulated bacteria and certain intracellular pathogens. Individuals with HIGM1 are also at increased risk for developing autoimmune disorders and malignancies.
Uppslagsböcker med informativa artiklar inom alla kunskapsfält (allmänna uppslagsverk), oftast med alfabetiskt ordnade uppslagsord eller ämnesord, eller uppslagsverk inom ett speciellt ämnesområde. Syn. uppslagsböcker; uppslagsverk.
Hereditary angioedema (HAE) is a rare genetic disorder characterized by recurrent episodes of swelling (angioedema) in various parts of the body, including the hands, feet, limbs, face, lips, tongue, larynx (voicebox), and gastrointestinal tract. The swelling can be painful and disfiguring, and in severe cases, it can obstruct the airways and become life-threatening.
Varje prov utfört på utandningsluft.
'Nedkylning' (engelska: cooling) är inom medicinen ett läkarvetenskapligt ingrepp där kroppstemperaturen sänks med avsikt, ofta för att skydda hjärnceller från skada efter en hjärtstopp eller annan allvarlig händelse som orsakat syrebrist. Det kan också användas för smärtlindring och att minska kroppens energiförbrukning under vissa sjukdomstillstånd.
Läkemedelsförvaring är den praktik och de metoder som används för att säkerställa att läkemedel lagras under appropriate, skyddade och kontrollerade förhållanden av temperatur, fuktighet och ljus, med syfte att bevara deras kvalitet, effektivitet och säkerhet från skada eller förändring, så att de är säkra och effektiva vid användning.
I en enskild medicinsk betydelse kan "Food Storage" referera till säkerhetsmått och praoaker för att förhindra föroreningar eller skada på livsmedel som förvaras, transporteras eller distribueras inom en medicinsk kontext. Detta kan inkludera regler för lagringstemperatur, fuktighet, och skydd mot kontaminering från smitta eller kemikalier. Syftet är att säkerställa att livsmedel som används inom sjukvården är säkra och lämpliga för konsumtion av patienter och personal.
Olika former av halogenerat metan, med en eller flera klor- och fluoratomer i molekylen. De vanligaste är Freon 11, Freon 12 och Freon 22.
Beskrivningar av specifika sekvenser av aminosyror, kolhydrater eller nukleotider som publicerats och/eller deponerats och hålls tillgängliga i databaser som t ex Genbank, EMBL, NBRF eller andra sekvensdataarkiv.
16S RNA er en typ av ribosomalt RNA (rRNA) som finnes i prokaryote ribosomer og har en viktig rolle i translasjonen av genetisk informasjon til proteinsyntese. 16S rRNA-molekylen er en del av den lille ribosomale subuniten og inneholder konserverte sekvensregioner som kan brukes til identifisering og klassifisering av forskjellige arter av bakterier og archaea.