Hjärtstimulerande medelPyridazinerAmrinon: Ett hjärtstimulerande, positivt inotropt preparat med kärlvidgande egenskaper, fosfodiesterashämmande aktivitet och förmåga att stimulera kalciumjonflödet till hjärtats celler. Dess terapeutiska värde ligger i avsevärt ökat hjärtindex och minskat kärlmotstånd, med liten eller ingen förändring i artärtrycket. En allvarlig bieffekt är dock trombocytopeni hos vissa patienter.HjärtglykosiderBufanolider: Steroider från olika Bufoarter (paddor) med hjärtstimulerande egenskaper.Hjärtmuskelsammandragning: Hjärtmuskelmassans sammandragande funktion.Hundar: Här avses tamhund, Canis familiaris, med omkring 400 raser och tillhörande rovdjursfamiljen Canidae. De finns överallt i världen och lever tillsammans med människor.Hjärtmuskel: Hjärtats muskelvävnad. Den består av strimmiga, icke viljestyrda muskelceller, sammankopplade till att bilda den sammandragande pump som genererar blodflödet.OuabainKardenolider: C(23)-steroider med metylgrupper vid C-10 och C-13, samt ett femledat lakton vid C-17. De är aglykondelar (icke-kolhydratdelar) av hjärtglykosider och måste ha åtminstone en dubbelbindning i molekylen . I klassen ingår kardadienolider och kardatrienolider. Hit hör digitoxin och digoxin med derivat, samt strofantinerna.Na-K-ATPasDigoxin: En hjärtstimulerande glykosid som huvudsakligen erhålls från fingerborgsblomman Digitalis lanata. Den består av tre sockerdelar och aglykonet digoxigenin. Digoxin har positivt inotrop och negativt kronotrop effekt, och används för att reglera kammarrytmen vid förmaksflimmer och för behandling av kronisk hjärtinsufficiens med förmaksflimmer. Däremot är effekten vid kronisk hjärtinsufficiens och sinusrytm osäker. Marginalen mellan toxisk och terapeutisk dos är liten.Digitoxin: En hjärtstimulerande glykosid som ibland används istället för digoxin. Den har längre halveringstid än digoxin, och de toxiska effekterna, vilka liknar digoxinets, varar längre.Digitalisglykosider: Glykosider från växter tillhörande släktet Digitalis (fingerborgsblomma). Några av dessa har användning som hjärtstimulerande och antiarytmimedel. Hit hör också halvsyntetiska derivat av de naturligt förekommande glykosiderna.Amfibiegifter: Gifter från grodor, paddor, salamandrar osv. Giftkörtlarna är oftast belägna i huden på ryggen och innehåller bl a kardiotoxiska glykosider. Gifterna har använts som pilgift och omfattar bufogenin, bu fotoxin, bufagin, bufotalin, histrionikotoxiner och pumiliotoxin.TiadiazinerStrofantin: 3-[(2,6-dideoxi-3-O-metyl-b-D-ribo-hexopyranosyl)oxi]-5,14-dihydroxi-19-oxo-, (3b,5b)-cymarin. En hjärtglykosid som isolerats från arter av växtsläktet Strophantus (S. sarmentosa; S. gratus), Apocynum cannabinum m fl. Syn. cymarin.Kardanolider: Aglykon(icke-kolhydrat)delar av hjärtglykosider. Ringstrukturen är en cyklopentanoperhydrofenantrenkärna förbunden med en laktonring vid position C-17.Digitoxigenin: 3-beta,14-dihydroxi-5-beta-kard-20(22)enolid. En kardenolid som är aglykonen av digitoxin. Syn. cerberigenin; echujetin; evonogenin; thevetigenin.AntiarisStrofantidinCesiumisotoper: Stabila cesiumatomer med samma atomnummer som Cs-133, men med olika atomvikter.Milrinon: Ett medel med positiv inotrop effekt på hjärtat och kärlvidgande egenskaper. Det hämmar cAMP-fosfodiesterasverkan i hjärtmuskeln och i kärlens glatta muskulatur. Milrinon är ett derivat av amrinon och har 20-30 gånger så hög jonotropisk kraft som amrinon.DipterocarpaceaeHydrazoner: Föreningar med den allmänna formeln R:N.NR2, erhållna genom reaktion mellan hydraziner och aldehyder eller ketoner.Salvia miltiorhizaPyridonerPapillarmusklerSaponinerMarsvin: Allmän benämning på medlemmar av familjen Caviidae. Den vanligaste arten är Cavia porcellus, som är det tammarsvin som används som husdjur och i biomedicinsk forskning.SjöanemonTroponin CNatriumHjärta: Det ihåliga, muskulära organ som upprätthåller blodcirkulationen.Kinoliner