Inflammation av hjärnans eller ryggmärgens skyddshinnor, dvs mjuka hinnan, spindelvävshinnan och hårda hinnan. Infektioner (av virus, bakterier eller svamp) är de vanligaste orsakerna till inflammation, men även subaraknoidalblödning, kemisk retning, granulomatösa tillstånd, tumörer och andra inflammatoriska tillstånd kan ge detta syndrom.
Bakterieinfektioner i leptomeningerna och subaraknoidalrummet, omfattande hjärnbarken, hjärnnerverna, hjärnans blodkärl, ryggmärgen och nervrötterna. Typen av patogen kan variera med ålder och klinisk status (t ex postoperativt tillstånd, immundefekt eller fysisk skada). Kliniska tecken är akut feber, nackstelhet, påverkat allmäntillstånd, krampanfall och lokal nervsvikt. Tillståndet kan få ett dödligt utfall inom 24 timmar. Patologiska kännetecken är varbildning i subaraknoidalrummet och diffus inflammation i nerv- och kärlvävnader.
En akut, varbildande infektion i hjärnhinnorna och subaraknoidalrummet, orsakad av Streptococcus pneumoniae och vanligast hos barn och vuxna över 60 år. Infektionen kan vara förknippad med öroninflammation, mastoidit, bihåleinflammation, luftvägsinfektioner, sicklecellanemi, skallfrakturer eller andra tillstånd. De kliniska symtomen omfattar feber, huvudvärk, nackstelhet, sömnlöshet, och krampanfall, lokal nervsvikt (t ex hörselförlust) och koma.
Ett syndrom kännetecknat av huvudvärk, nackstelhet, svag feber och lymfocytisk pleocytos i cerebrospinalvätskan trots avsaknad av patogena bakterier. Den vanligaste orsaken är virusmeningit, men även mykoplasma- och rickettsiainfektioner, diagostiska eller terapeutiska förfaranden, tumörer, sepsishärdar eller andra tillstånd kan ge upphov till syndromet.
Virusinfektioner i leptomeningerna och subaraknoidalrummet. Togaviridae, Flaviviridae, Rubella/Bunyaviridae, Orbivirus, Picornaviridae, Orthomyxoviridae, Rhabdoviridae, Arenaviridae, Herpesviridae, Adenoviridae, JC-virus och Retroviridae kan alla ge upphov till denna typ av hjärnhinneinflammation. Till kliniska tecken hör feber, huvudvärk, nacksmärtor, kräkningar, ljuskänslighet och tecken på hjärnhinneretning.
Meningiter orsakade av svamporganismer vilka kan uppträda som opportunistiska infektioner vid immundefekttillstånd.
Bakterieinfektioner i nervsystemet, orsakade av Haemophilus-arter och kännetecknade av en markant inflammation i hjärnhinnorna. Haemophilus influenza typ B är den i sammanhanget vanligaste bakterien. Tillståndet drabbar huvudsakligen barn under 6 år, men kan även förekomma hos vuxna. Till kliniska manifestationer hör feber, nackstelhet, ljuskänslighet, krampanfall, hörselbortfall, koma och proppbildning i hjärnans blodkärl. Bakteriernas väg till det centrala nervsystemet går via angränsande strukturer, inkl. mellanörat. näshålorna och svalget.
En hastigt uppkommande infektion i hjärnhinnorna och subaraknoidalvätskan genom bakterien Neisseria meningitidis, med diffus inflammation och proppbildning i venerna kring hjärnhinnan. Kliniska tecken är feber, nackstelhet, kramper, svår huvudvärk, petekialrodnad, stelhet, lokal nervsvikt, hydrocefalus och koma. Bakterierna sprids oftast via nasofaryngealsekret och är det vanligaste orsaken till hjärnhinneinflammation hos barn och ungdomar. Serogrupperna A, B, C, Y och W-135 av Neisseria meningitidis har rapporterats ge meningit.
Hjärnhinneinflammation orsakad av Cryptococcus neoformans, en kapslad jästart som främst angriper personer med AIDS eller annan immundefekt. Organismen kommer in i kroppen via luftvägarna, men symtomatiska infektioner är oftast begränsade till lungorna och nervsystemet. Kryptokocken kan även ge upphov till parenkymatösa förändringar (torulom) i hjärnan. Sjukdomsförloppet är subakut och uppvisar kliniska tecken som huvudvärk, illamående, ljuskänslighet, lokal nervsvikt, krampanfall, neuropatier och hydrocefalus.
En form av bakteriell meningit som orsakas av Mycobacterium tuberculosis eller, i sällsynta fall, Mycobacterium bovis. Bakterierna sprider ut sig i hjärnhinnorna och bildar mikrotuberkulom som så småningom brister. Det kliniska förloppet brukar vara subakut och förvärras under loppet av flera dagar eller längre. Huvudvärk och hjärnhinneretningar följs av krampanfall, hjärnnervstörningar, lokal nervsvikt, somnolens och därefter koma. Infektionen kan drabba såväl immunkompetenta personer som uppträda som opportunistisk infektion vid AIDS och andra immundefektsyndrom.
Cerebrospinalvätska, eller LCR (latin: liquor cerebrospinalis), är en klar, steril och färglös fluid som cirkulerar kring hjärnan och ryggmärgen i subarachnoidalrummet, skyddande dem från mekanisk skada och hjälper till att reglera kraniepressuren.
Inflammation i hjärnhinnorna orsakad av Listeria monocytogenes-infektion, vilken oftast ses hos barn under tre år eller vuxna över 50 år. Sjukdomen kan uppträda i alla åldrar hos personer med immundefektsyndrom. Till kliniska drag hör feber, försämrat allmäntillstånd, huvudvärk, tecken på hjärnhinnepåverkan, lokal nervpåverkan och krampanfall.
En form av gramnegativ meningit som främst förekommer hos nyfödda i samband med anatomiska avvikelser (bestående av förbindelse mellan hjärnhinnorna och hudvävnad) eller som opportunistisk infektion vid immundefekttillstånd. Hos för tidigt födda kan den kliniska bilden vara begränsad till anorexi, kräkningar, trötthet eller andnöd. Fullgångna nyfödda kan även ha symtom som feber, krampanfall och utbuktande främre fontanell.
En spinalpunktion, även känd som lumbar punktion, är ett medicinskt ingrepp där en tunn nål införs i ryggmärgens ledningssystem (subarachnoidalrummet) i ländryggan för att insamla cerebrospinalvätska (CSF) eller för att införa läkemedel.
Infektionssjukdomar som t ex meningit, diarré och luftvägsinfektioner, orsakade av echovirus.
'Streptococcus pneumoniae' är en gram-positiv, kapslad, beta-hemolytisk bakterie som förekommer naturligt i människans övre luftvägar och kan orsaka en rad olika infektionssjukdomar, framförallt hos barn, äldre och immunsupprimierade individer. Den är vanligast känd som orsak till lunginflammation (pneumoni), men kan även leda till öroninfektioner, sinusit, meningit och blodförgiftning (sepsis). Vissa stammar av Streptococcus pneumoniae är också ansvariga för pneumokockfeber.
Neisseria meningitidis, också känd som meningokocker, är en gram-negativ, aerob diplokockbakterie som normalt koloniserar de övre luftvägarna hos ungefär 10% av vuxna. Den kan dock orsaka allvarliga infektioner som meningit (hjärnhinnesjukdom) och sepsis (blodförgiftning), särskilt hos barn, äldre och personer med nedsatt immunförsvar. Infektionen kan vara livshotande och kräver omedelbar behandling. Vissa serotyper av Neisseria meningitidis kan orsaka epidemiska utbrott.
En art parasitiska nematoder med utbredning på Stillahavsöarna som infekterar lungorna hos råttor. Infektion kan spridas till människa genom konsumtion av sniglar och leder till eosinofil meningit.
Bredspektrumcefalosporin med lång halveringstid och god genomträngningsförmåga vid vanligtvis svåråtkomliga infektioner, som t ex sådana som berör hjärnhinnorna, ögonen, innerörat och urinvägarna.
Proteiner i cerebrospinalvätskan (likvor), vanligtvis albumin och globulin, i förhållandet 8:1. Förhöjda proteinvärden har diagnostisk betydelse vid nervsjukdom.
I medicinsk kontext, används termen "Niger" för att referera till ett sjukdomstillstånd som kallas Nigerhuvudet eller Nigerfeber, som orsakas av bakterien *Burkholderia pseudomallei*. Det är en sällsynt men allvarlig infektion som främst förekommer i tropiska och subtropiska områden, inklusive Sydostasien och norra Australien. Symptomen på Nigerhuvudet kan vara breda och inkluderar feber, hosta, trötthet, muskelvärk, hudutslag, diarré och neurologiska symptom som förvirring eller desorientering. Behandlingen består vanligtvis av intravenös antibiotikakur med ceftazidim eller meropenem följt av långtidstraktament med oral cotrimoxazol.
Streptococcus-infektioner är infektioner orsakade av bakterier ur streptokocker-gruppen, som kan kolonisera olika slags vävnader och leda till en rad olika sjukdomar, såsom halsfluss, öroninflammation, lunghoit, hudinfektioner och allvarliga systemiska infektioner som blodförgiftning (sepsis) och reumatisk feber.
De tre hinnor som täcker hjärnan och ryggmärgen. De är hårda hinnan, spindelvävshinnan och den mjuka hinnan.
Neisseria meningitidis serogruppe A refererer til en specifik type af bakterien Neisseria meningitidis, som kan forårsage alvorlige sygdomme som meningitis (hjernebetændelse) og sepsis (blodforgiftning). Bakterien er normalt fraværende i det sunde menneskeskøre, men kan kolonisere slimhinderne i næsen og halsen uden at forårsage sygdom. Imidlertid kan den under visse omstændigheder trænge ind i blodet og spredes til andre dele af kroppen, herunder hjerne- og rygmarvsvæsken (cerebrospinalvæske), hvor den kan forårsage livstruende infektioner.
En art av Haemophilus som fäster vid slemhinnorna hos människor och olika djurarter. Arten indelas vidare i biotyperna I till VIII.
Ett inflammatoriskt förlopp som berör hjärnan och hjärnhinnorna, och som oftast orsakas av patogena organismer som invaderar det centrala nervsystemet, eller ibland av toxiner, autoimmuna störningar och andra tillstånd.
'Streptococcus agalactiae', ofta kallat grupp B-streptokocker, är en grampositiv bakterie som normalt koloniserar huden och slemhinnor hos många vuxna, särskilt i slidan, urinblåsan och tarmen. Vid födseln kan den överföras från mor till barn, vilket kan orsaka allvarliga infektioner hos spädbarn, som sepsis, pneumoni och meningit. Äldre vuxna med nedsatt immunförsvar kan också drabbas av infektioner orsakade av 'Streptococcus agalactiae'.
Kemiska substanser som produceras av mikroorganismer och som, i utspädda lösningar, har förmåga att hämma tillväxten hos eller döda andra organismer. Antibiotika vars toxicitet tolereras av värden anv änds som kemoterapeutiska preparat för behandling av infektionssjukdomar hos människor, djur och växter.
Spädbarn som är högst 1 månad gammalt.
Enterovirusinfektioner är infektioner orsakade av enterovirusslaget, som innefattar över 100 olika virusstammar, däribland coxsackievirus, echo-virus och rhinovirus. Infektionerna sprids främst via fekal-oral eller respiratorisk väg och kan ge upphov till en rad symtom som varierar från milda, influensaliknande symptom till allvarligare sjukdomar såsom hjärtsjukdomar, hudutslag, meningit och paralys. Symtomen tenderar att vara mildare hos friska vuxna än barn och äldre eller personer med nedsatt immunförsvar.
En svampart tillhörande släktet Cryptococcus som ger upphov till kryptokockos. Dess teleomorf är Filobasidiella neoformans.
"Serotypning" är en metod för att klassificera mikroorganismer, såsom bakterier och vissa virus, baserat på skillnader i de antigener som visas på deras yta. Antigen är substanser som kan inducera immunresponsen hos ett värtdjur eller en människa. Genom att identifiera olika serotyper av en patogen kan forskare och kliniker förstå mer om den specifika infektionen och välja den bästa behandlingsstrategin. Serotypning är viktig inom flera områden, till exempel epidemiologi, diagnostik och utveckling av vacciner.
En typ av H. influenzae som oftast återfinns i biotyp I-isolat. Innan vaccin var tillgängligt, var denna bakterie en av de främsta orsakerna till hjärnhinneinflammation hos barn.
En art av Enterovirus som ger infektion hos människor och som omfattar 36 kända serotyper. Arten utgörs av samtliga echovirus och ett fåtal coxsackievirus, däribland alla som tidigare gick under benämningen coxsackievirus B.
En art av Enterovirus som har samband med epidemier av aseptisk meningit.
Meningeal carcinomatosis är en ovanlig komplikation till cancer, där cancerceller sprider sig från den ursprungliga tumören och invaderar hjärn- och ryggmärgssköldarna (meningerna), vilka är membranen som omger hjärnan och ryggmärgen. Detta orsakar inflammation och ödem, vilket kan leda till neurologiska symtom som huvudvärk, yrsel, minnesförlust, svårigheter att tänka klart, synproblem, muskelsvaghet, domningar och i värsta fall koma. Behandlingen innefattar vanligtvis kemoterapi och/eller radiation, men prognosen är ofta dålig.
'Streptococcus suis' är en gram-positiv, beta-hemolytisk bakterie som förekommer hos grisar och kan orsaka infektioner såsom meningit, artrit, pneumoni och sepsis hos både grisar och människor. Den är en zoonotisk patogen, vilket betyder att den kan överföras från djur till människa, ofta genom direkt kontakt med infekterade grisar eller deras produkter. Infektioner hos människor är ovanliga men kan vara allvarliga och livshotande, särskilt för personer som arbetar med grisar eller slakterier.
6-((aminofenylacetyl)amino)-3,3-dimetyl-7-oxo-4-tia-1-azabicyklo(3.2.0)heptan-2-karboxylsyra. Ett halvsyntetiskt derivat av penicillin som oralt har antibiotisk bredspektrumverkan.
Leukocytosis är ett medicinskt tillstånd där individen har en ökad andel vita blodkroppar (leukocyter) i blodet, vanligtvis över 11 000 leukocyter per Mikroliter (µL) av blod. Normalvärdet för vuxna varierar mellan länder och laboratorier, men ofta anges gränsen för leukocytos på cirka 11 000-12 000 leukocyter/µL. Leukocytos kan orsakas av olika sjukdomar eller tillstånd, såsom infektioner, inflammation, cancer och autoimmuna sjukdomar. Det är viktigt att utreda orsaken till leukocytos för att ge adekvat behandling.
Infektion förorsakad av svampar av arten Cryptococcus neoformans.
En Strongyloides infektion är en parasitär sjukdom orsakad av rundmasken Strongyloides stercoralis. Denna mask lever som vuxen i tarmen hos människor och andra däggdjur. Infektionen sprids vanligtvis genom kontakt med jord innehållande infektiös masklarver, ofta vid gång på fötterna eller genom att äta grönsaker som inte har renats väl.
Det subaraknoidala rummet är ett potentialt utrymme mellan hjärnan och de inre hårda hinningarna (dura mater) som omsluter hjärnan. Detta rum innehåller cerebrospinalvätskan (CSF), en klar, vätska som cirkulerar kring hjärnan och ryggmärgen och amorterar stötar till huvudet. Subaraknoidalt rum förser också nervcellerna i hjärnan med näringsämnen och hjälper till att reglera hjärntemperatur och pH-värde. Skador eller sjukdomar i det subaraknoidala rummet kan leda till allvarliga neurologiska skador eller död.
Onormalt stor ansamling av cerebrospinalvätska i skallen, som kan vara förenad med utvidgning av hjärnventriklarna, intrakraniellt övertryck, huvudvärk, trötthet, urininkontinens och ataxi (koordinationsrubbningar). Hos barn kan makrocefali uppträda. Tillståndet kan bero på tilltäppning av cerebrospinalvätskans kanaler, pga neurologiska störningar, blödningar i skallen, infektioner i centrala nervsystemet, hjärntumörer, skallskada eller andra tillstånd. Försämrad resorption av vätska från araknoidalfransarna leder till en kommunicerande form av hydrocefalus. Hydrocephalus ex-vacuo avser ventrikelutvidgning till följd av reducerad hjärnvävnad efter hjärninfarkt.
Infektion orsakad av en svamp av släktet Coccidioides, arten C. immitis. Den primära formen är en akut, godartad och självbegränsande luftvägsinfektion framkallad av inandning av sporer, och av varier ande svårighetsgrad. Den andra formen utgörs av en virulent, svår, kronisk och progressiv granulomatös, systemisk sjukdom.
Ett halvsyntetiskt bredspektrumcefalosporin.
Plötslig ökning i en sjukdoms incidens. Hit räknas även epidemier.
Läkemedel mot svamp, deras tillväxt och reproduktion, och verksamma mot svampinfektioner. De skiljer sig från svampbekämpningsmedel genom sin användning mot svamp i människo- och djurvävnader.
Godartade eller elakartade tumörer som uppkommer i eller sprider sig till hjärnans och ryggmärgens skyddshinnor.
Pneumokockinfektioner är infektioner orsakade av bacterien Streptococcus pneumoniae, även känd som pneumokocker. Infektionerna kan variera från öroninflammation och lunginflammation till blodförgiftning (sepsis) och meningit (hjärnhinnesacksinflammation). Symptomen varierar beroende på vilken typ av infektion det rör sig om, men kan inkludera hosta, feber, trötthet, bröstsmärta vid andning och försämrad andningsförmåga. Vissa riskgrupper, som barn under 2 år, äldre vuxna över 65 år, och personer med nedsatt immunförsvar, är särskilt utsatta för allvarliga sjukdomsförlopp.
Ett släkte av familjen Picornaviridae, vars medlemmar framförallt återfinns i mag-tarmkanalen hos ett stort antal värdorganismer. Släktet innehåller många arter, och nya medlemmar får benämningen "humant enterovirus" och en löpande numrering.
Opportunistiska infektioner hos HIV-positiva patienter. De vanligaste är lunginflammation orsakad av Pneumocystis carinii, Kaposis sarkom, kryptosporidios, herpes simplex, toxoplasmos, kryptokockos och Mycobacterium avium-komplex, Microsporidiuminfektioner och Cytomegalovirusinfektioner.
I medicinsk kontext, betyder "togo" ofta "förflytta sig eller röra sig till ett annat ställe." Det kan användas för att beskriva en patients förmåga att röra sig självständigt eller för att beskriva en procedur där ett medicinskt instrument eller utrustning flyttas från en plats till en annan. Exempel: "Patienten har svårt att todo efter operationen" eller "Doktorn todo medicinsk utrustning till patientens sida."
Republik i Västafrika, gränsande mot Mali och Niger. Ytan är 274 000 km2, och folkmängden uppgår till ca 11 miljoner invånare. Huvudstaden heter Ouagadougou; officiellt språk är franska.
Sepsis är en livshotande systemisk inflammatorisk respons orsakad av infektion.
Neisseria meningitidis serogruppe W-135 är en bakterie som kan orsaka meningit (hjärnhinnesjukdom) och sepsis (blodförgiftning). Bakterien tillhör samma art som den vanligare meningokockserotypen B och C, men serogrupp W-135 är mindre vanlig i industrialiserade länder. Vaccin finns tillgängligt för att skydda mot Neisseria meningitidis serogruppe W-135.
Ett släkte mitosporsvampar (Tremellales), vars arter vanligtvis är kapselförsedda och inte bildar pseudomycel. Till teleomorferna hör Filobasidiella och Fidobasidium.
Infektioner orsakade av bakterier av arten Neisseria meningitidis.
En fluorerad cytosinanalog som används som medel mot svamp.
Läckage av cerebrospinalvätska (likvor) genom näsan. Vanliga orsaker är trauman, tumörer eller tidigare genomförda kirurgiska ingrepp. Tillståndet kan också uppkomma spontant.
Ett triazolmedel mot svamp som används för behandling av kandidos i öron och svalj och kryptokockmeningit vid AIDS.
Vacciner eller kandidatvacciner för förebyggande av infektioner med Neisseria meningitidis.
Tryck inuti skallutrymmet. Det påverkas av hjärnmassan, cirkulationssystemet, cerebrospinalvätskeflödet och skallens styvhet.
Specialiserade, icke-fönsterförsedda och tätt sammanfogade endotelceller som bildar en genomsläpplighetsspärr för vissa ämnen mellan hjärnans kapillärkärl och hjärnvävnaden.
Inflammation i spindelvävshinnan, belägen mellan den hårda och den mjuka hjärnhinnan.
Döden som resultat av en sjukdom hos en individ, redovisad i en enskild fallbeskrivning eller i ett begränsat antal patienter. Begreppet får ej förväxlas med döden som livets fysiologiska upphörande eller med mortalitet (dödlighet), som är ett epidemiologiskt eller statistiskt begrepp.
Närvaro av levande bakterier i blodet. Akuta tecken på bakteriell blodinfektion är feber, frossa, takykardi och takypne. De flesta fall förekommer hos sjukhuspatienter, som ofta har andra tillstånd el ler undergår behandling som gör deras blodcirkulationssystem mer mottagligt för infektion.
Infektioner orsakade av bakterier av släktet Haemophilus.
Cronobacter sakazakii är en art av gramnegativa, stavformade bakterier som förekommer naturligt i miljöer såsom jord, luft och vatten. Den kan också påträffas i torra livsmedel som kryddor, mjöl och näringsprodukter för spädbarn. Vissa stammar av Cronobacter sakazakii kan orsaka allvarliga infektioner, främst hos spädbarn och äldre vuxna med svaga immunförsvar. Särskilt riskfyllda är infektioner hos nyfödda och försmåttade spädbarn, där den kan leda till meningit, sepsis och nekrotiserande enterokolit (inflammation i tarmen som orsakar död celler i tarmväggen). Symptomen på en Cronobacter-infektion kan inkludera feber, illamående, kräkningar, diarré och irritabilitet. I
Antalet nya fall av en given sjukdom under en given tidsperiod i en viss population. Begreppet används även för ökningstakten av nya fall i en given population. Det måste särskiljas från prevalens, som avser samtliga sjukdomsfall, gamla och nya, hos en population vid en given tidpunkt.
En makrolid (ett antibiotikum) mot svamp som erhålls ur Streptomyces nodosus.
Infektioner i nervsystemet, orsakade av fästingburna spiroketer i gruppen Borrelia burgdorferi. Sjukdomen kan påverka delar av både det centrala och det perifera nervsystemet tillsammans eller var för sig. Vanliga kliniska tecken är lymfocytisk meningit, skallneuropati (oftast i ansiktet), polyradikulopati, samt lindriga störningar av minnet och andra kognitiva funktioner. Mer sällan kan en mer omfattande inflammation av det centrala nervsystemet (encefalomyelit) tillstöta. I det perifera nervsystemet är B. burgdorferi-infektion förknippad med mononeuritis multiplex och polyradikuloneurit.
Medfödd eller förvärvad utbuktning av hjärnhinnorna, utan angränsande nervvävnad, genom benvävnadsdefekter i skallbenet eller kotpelaren.
Penicillinresistens är ett tillstånd hos bakterier som har utvecklat förmågan att motstå verkan av penicillin, ett antibiotikum som vanligen används för att behandla infektioner orsakade av sådana mikroorganismer. Detta uppstår på grund av genetiska mutationer eller horisontell generöverföring av resistensgener, vilket leder till produktionen av enzym som bryter ned penicillinet eller förändringar i cellväggen som förhindrar penetration av antibiotikumet. Penicillinresistens är ett allvarligt offentligt hälsohot eftersom det komplicerar behandlingen av infektioner och kan leda till spridning av resistanta bakteriestammar.
Begränsad ansamling var i hjärnan, till följd av bakteriella eller andra infektioner. I de flesta fall beror varbildningen på spridning från annan plats i kroppen, som t ex näshålorna, mellanörat, hjä rtat eller lungorna. Genomträngande skallskada och neurokirurgiska ingrepp kan också ha samband med detta tillstånd. Kliniska manifestationer omfattar huvudvärk, krampanfall, fokala bortfallssymtom oc h förändrat medvetande.
Vacciner eller vaccinkandidater med antigena polysackarider från Haemophilus influenzae, framställda för att förebygga infektionssjukdom. Vaccinet kan innehålla isolerade polysackarider eller polysackarider bundna till bärarmolekyler. Det kan även ingå i kombinationsvaccin tillsammans med difteri-, stelkramp- och påssjukevaccinkomponenter.
Djurarten Oryctolagus cuniculus, av familjen Leporidae och ordningen Lagomorpha. Kaniner föds i hålor, utan päls, och med slutna ögon och öron. Kaniner har 22 kromosompar, medan harar har 24.
"Retrospective studies" are observational research designs that involve analyzing existing data or medical records to draw conclusions about prior events or exposures and their associated health outcomes.
"Miliär tuberkulose" refererer til en sjeldn, alvorlig og dissemineret form for tuberkulose, hvor små knølformede infektionsfokus spredes over hele kroppen, inklusive lungerne, men også andre organer kan være involveret. Dette skaber et radiografisk billede, der ligner hirsekorn (milium er latin for "hirse").
Tester som visar den relativa effekten av olika kemoterapeutiska medel mot specifika mikroorganismer (t ex bakterier, svampar, virus).
"Pneumokockvaccin är ett slags vaccin som ger immunitet mot olika typer av bakterien Streptococcus pneumoniae, även känd som pneumokocker. Dessa bakterier kan orsaka allvarliga infektioner som lunginflammation, blodförgiftning och meningit. Vaccinet fungerar genom att stimulera kroppens immunförsvar att producera antikroppar mot de specifika sockerstrukturerna (polysackarider) som finns på bakteriens yta. Detta gör att kroppen blir resistent mot infektioner orsakade av dessa bakterier."
Inflammation i hjärnan orsakad av infektion, autoimmuna förlopp, förgiftning eller andra tillstånd. Virusinfektion är en ganska vanlig orsak till hjärninflammation. Syn. encefalit.
Störningar hos någon av de tolv hjärnnerverna. Med undantag för syn- och luktnerverna omfattas även sjukdomstillstånd i de hjärnstamskärnor, där hjärnnerverna börjar eller slutar.
Inflammation i kilbenshålan. Tillståndet åtföljs vanligen av pansinuit (allmän bihåleinflammation) och kan uppträda i akut eller kronisk form.
Penicillin är ett beta-laktamantibiotikum som verkar bakteriedödande genom att inhibitera syntesen av bakteriens cellvägg. Det produceras naturligt av olika arter av svampen Penicillium och har varit en av de mest använda antibiotika sedan sin upptäckt på 1920-talet. Penicillin är verksamt mot grampositiva bakterier samt vissa gramnegativa bakterier och används för behandling av en rad infektioner, till exempel halsfluss, lunginflammation och hudinfektioner.
Behandling med två eller flera läkemedel var för sig för deras sammanlagda effekt.
Den del av det centrala nervsystemet som befinner sig innanför kraniet och som omfattar prosencefalon (framhjärnan), mesencefalon (mitthjärnan) och rombencefalon (ruthjärnan). Den uppstår ur främre de len av embryots nervtub. Dess funktioner inkluderar muskelkontroll och koordination, mottagande och behandling av sinnesintryck, talframställning, minneslagring samt hantering av tankar och känslor.
Immunelektroforesmetod, med vilken precipitering åstadkoms genom att antigen i ett elektriskt fält och genom ett lämpligt diffusionsmedium tvingas förflytta sig från katoden mot en ström av antikroppar som vandrar från anoden i ett endosmotiskt flöde.
Smärta i huvudet som kan uppträda som ett enstaka godartat symtom, eller som ett tecken på en rad olika tillstånd, som hjärnblödning, skallskada, infektioner i det centrala nervsystemet, högt, intrakraniellt blodtryck eller andra sjukdomstillstånd.
"Påssjuka" är ett vanligt barnsjukdomstillstånd orsakat av human parainfluensavirus, adenovirus eller enterovirus, kännetecknad av feber, irritabilitet, sömnsjuka, halsont och en utslagssvullnad runt munnen och näsbihanget.
En grupp bredspektrumantibiotika som först isolerades från Cephalosporium acremonium, en svamp i medelhavsområdet. De innehåller en betalaktamdel, tia-azabicyklo-oktenkarboxylsyra, även kallad 7-amino cefalosporansyra.
Pneumocefalus är ett medicinskt tillstånd där gas eller luft har accumulerat inom hårda skallens kompartment, vanligtvis som ett resultat av trauma, operation eller sjukdom. Den kan orsaka symptom som huvudvärk, yrsel och förvirring, men i mildare fall kan den vara asymptomatisk. I allvarliga fall kan pneumocefalus leda till andningssvårigheter och försämrad medvetandenivå. Behandlingen beror på svårighetsgraden av tillståndet, men i allvarliga fall kan ytterligare behandling vara nödvändig, såsom återväxande luftuttag eller kirurgiskt ingrepp.
I am not aware of a medical term or condition called "Vietnam." The term "Vietnam" usually refers to a country in Southeast Asia, and it may also refer to the Vietnam War, which was a significant conflict that took place in the mid-20th century. If you have any further context or information about what you are looking for, I would be happy to try to help you with a more specific answer.
Ett geleartat hölje runt en bakteriecell som är av betydelse för patogena bakteriers virulens. En del kapslar är väl avgränsade, medan andra kan utgöras av oregelbundna slemskikt, som kan flyta ut. Ka pslarna består som regel av enkla polysaccharider, men vissa bakterier har kapslar av polypeptider.
Onormal ökning av antalet eosinofila celler i blod, vävnader och organ.
En antiinflammatorisk 9-fluoroglukokortikoid (se antiinflammatoriska medel, steroida).
Sjukdomar som uppträder vid födseln (medfödda) eller under den första levnadsmånaden. Hit räknas inte ärftliga sjukdomar som inte visar sig vid födseln eller inom de 30 första dagarna efter födseln, och heller inte medfödda ämnesomsättningssjukdomar. För dessa finns de särskilda termerna "ärftliga sjukdomar" och "medfödda ämnesomsättningsrubbningar".
En "spinal injection" är en medicinsk procedur där en substans injiceras in i den lumbala ryggraden i närheten av den ryggmärgsvätska som omger ryggradsnervroten, även känd som subarachnoidalutrymmet. Detta görs vanligtvis med hjälp av en nål och fluoroskopi för att guida injektionen till den korrekta platsen. Spinal injektioner används ofta för smärtlindring eller diagnostisk syfte, såsom att avgöra om smärtan härstammar från en specifik nervrot.
Djursjukdommar vars kliniska mekanismer är tillräckligt lika dem hos annan sjukdom hos människor för att de skall kunna tjäna som modell. Sjukdomen hos djuret kan antingen vara framkallad eller naturlig.
Infektionssjukdomar orsakade av bakteriearten Escherichia coli (E. coli).
'Nervsystemets sjukdomar' är en samlingsbeteckning för en mängd olika tillstånd som påverkar hjärnan, ryggmärgen och nerverna, vilket kan leda till problem med rörelse, sensorisk perception, kognition, emotion och beteende.
"Sensitivitet och specificitet är två viktiga begrepp inom diagnostisk medicin, där sensitivitet definieras som sannolikheten för ett positivt testresultat bland de individer som har sjukdomen, medan specificitet definieras som sannolikheten för ett negativt testresultat bland de individer som inte har sjukdomen."
Halvsyntetiska vacciner bestående av polysackaridantigener från mikroorganismer fästa vid bärarproteinmolekyler. Bärarproteinet känns igen av makrofager och T-celler och förstärker därmed immunsvaret. Konjugatvacciner framkallar antikroppsbildning hos individer som inte reagerar på enbart polysackariden, höjer antikroppsnivåerna, och ger booster-svar vid förnyad vaccination.
Läckage av cerebrospinalvätska genom den yttre hörselgången eller örontrumpeten till nasofarynx. Detta hänger ofta samman med skallskada (t ex tinningsbenfraktur), neurokirurgiska ingrepp eller har an dra orsaker. Läckaget kan även uppkomma spontant.
"Prospektiva studier" är en typ av forskningsdesign inom epidemiologi och klinisk forskning där data insamlas prospektivt, det vill säga före ett visst utfall eller händelse har inträffat. Detta innebär att forskaren följer en grupp individer under en längre tidsperiod och samlar information om dem över tid. Syftet är ofta att undersöka samband mellan olika riskfaktorer och sjukdomar, eller behandlingens effekter på hälsoutgångar. Prospektiva studier anses vanligen ge starkare evidens än retrospektiva studier, eftersom de är mindre känsliga för minnesförvrängning och andra systematiska felkällor.
Tuberkulose (TB) eller mer specifikt, ett tuberkulom, är en infektionssjukdom som orsakas av bakterien Mycobacterium tuberculosis. Tuberkulosen kan angripa olika delar av kroppen, men oftast drabbar lungorna.
Ett befolkningsstudie är en epidemiologisk undersökning som följer en stor grupp människor, ofta tusentals eller hundratusentals, under en längre period av tid för att undersöka samband och orsakssamband mellan olika faktorer och hälsotillstånd. Dessa studier kan vara observationella, där forskaren bara observerar och samlar in data om deltagarnas livsstil, miljö och hälsostatus, eller interventionella, där en viss behandling eller förändring av levnadsvanor jämförs mellan två grupper. Befolkningsstudier ger ofta värdefull information om sjukdomsförekomst, riskfaktorer och naturlig historia hos olika sjukdomar i en population.
Ett tillstånd av nackstelhet, huvudvärk och andra symtom som tyder på hjärnhinneirritation, men utan egentlig inflammation i hjärnhinnorna. Vätsketrycket i ryggmärgen kan vara förhöjt, men ryggmärgsvätskan är normal.
En polymerase chain reaction (PCR) är en laboratorieteknik som verkar genom att kopiera en specifik DNA-sekvens i ett exponentiellt tempo, vilket möjliggör detaljerad analys av mycket små mängder av ursprungligt DNA. PCR utförs genom att upprepade gånger höja temperaturen och sänka den igen, vilket låter enzymet polymeras skapa kopior av DNA-sekvensen med hjälp av två specifika primers. Detta möjliggör identifiering och analys av specifika DNA-sekvenser i forskning, diagnostik och forensiska tillämpningar.
'Sandflugefeber', eller Leishmaniasis, är en infektionssjukdom orsakad av parasiter från Leishmania-släktet och överförs vanligtvis genom bett från sandmyggor. Symptomen kan variera från milda hudinfektioner till allvarliga systemiska sjukdomar, beroende på typen av parasit och individens immunstatus.
Passiva agglutinationstester, i vilka antigen adsorberas på latexpartiklar som klumpar ihop sig i närvaro av mot antigenet specifika antikroppar.
Intrakraniel Tuberkulom (ICT) är en sällsynt form av tuberkulos som orsakas av infektion med Mycobacterium tuberculosis och drabbar centralnervsystemet, inklusive hjärnan och/eller meningerna. ICT kan leda till allvarliga neurologiska komplikationer och har hög dödlighet om den inte behandlas korrekt och i tid.
Republik i södra Afrika, gränsande till Zambia i väster, Tanzania i nordost och Mozambique i öster, söder och sydväst. Landets yta är 118 480 km2, och folkmängden 13,6 miljoner invånare (2007). Huvudstad är Lilongwe.
'Streptococcus bovis' är en gram-positiv, fakultativt anaerob bakterie som kan orsaka infektioner hos både djur och människor. Den är normalt förekommande i tarmfloran hos nötkreatur, men hos människor kan den kolonisera urinvägar, slemhinnor och hjärtklaffar, vilket kan leda till infektioner som endokardit, meningit och pyelonefrit. Bakterien är också associerad med kolorektal cancer, så förekomsten av 'Streptococcus bovis' i kroppen kan vara ett tecken på en underliggande malignitet.
Infektionssjukdomar i hjärnan, ryggmärgen och hjärnhinnorna. DNA-virusinfektioner, RNA-virusinfektioner, bakterieinfektioner, mykoplasmainfektioner, spiroketinfektioner, svampinfektioner, protozoinfek tioner, maskinfektioner och prioninfektioner kan drabba centrala nervsystemet primärt eller som en sekundär process.
En subduralvätskeutgjutning, även känd som subduralhygrom eller subduralakumulering, är en abnormal ansamling av cerebrospinalvätska (CSF) i det subdurale utrymmet mellan hjärnbarken och den hårda hjärnhinnan (dura mater).
Förmåga hos en organism att motstå verkan av cefalosporin.
Utbuktning av hjärnvävnad genom en medfödd eller förvärvad skalldefekt. De flesta medfödda hjärnbråck uppträder i skallens bakre eller främre delar. Till de kliniska särdragen hör en utbuktande massa som kan vara pulserande. Mängden och platsen för den framträngande nervvävnaden är avgörande för typen och graden av nervskada. Synstörningar, dålig psykomotorisk utveckling och ihållande motoriska störningar förekommer ofta.
Preparat med förmåga att döda infektiösa agens eller hindra dem från att orsaka infektion.
En allmän term för fullständig eller partiell förlust av hörseln på det ena eller båda öronen.
Ett antibiotikum som isolerades från Streptomyces venequelae i 1947, men som nu framställs syntetiskt. Det har förhållandevis enkel struktur och var det första bredspektrumpreparat som upptäcktes. Det har sin verkan genom att störa den bakteriella proteinsyntesen och är huvudsakligen bakteriostatiskt.
"Behandlingsresultat" refererer til den ændring eller effekt, en given behandling har på en patients sygdom, symptomer, funktion, kvalitet af liv eller overlevelse.
Inlammation i hjärnans parenkymvävnad till följd av virusinfektion. Encefaliten kan uppkomma som en primär eller sekundär manifestation av infektion med Togavirus, Herpesvirus, Adenovirus, Flavivirus, Bunyavirus, Picornavirus, Paramyxovirus, Orthomyxovirus, Retrovirus och Arenavirus.
Ryggmärgsinflammation, eller meningit i ryggmärgen, är en entzündning av den membran som omsluter och skyddar ryggmärgen (den del av centrala nervsystemet som löper genom ryggraden), ofta orsakad av infektion med bakterier eller virus.
Bakteriella antigener definieras som molekyler på eller från bakterier som kan identifieras och stimulera ett immunsvar hos värden. Dessa antigener kan vara proteiner, polysackarider eller andra strukturer som är unika för en specifik bakteriestam eller gemensamma för en hel grupp av bakterier. När bakteriella antigener introduceras i kroppen aktiveras immunförsvaret och producerar specifika antikroppar för att bekämpa infektionen.
Vancomycin är ett starkt antibiotikum som används för behandling av allvarliga infektioner orsakade av grampositiva bakterier, särskilt sådana som är resistenta mot andra typer av antibiotika. Det är vanligtvis administrerat intravenöst och agerar genom att inhibera bildningen av bakteriens cellvägg. Vancomycin används ofta för behandling av infektioner orsakade av methicillin-resistenta Staphylococcus aureus (MRSA) och vancomycin-resistanta enterokocker (VRE).
'Sjukdomsalstrande förmåga' refererar till en individuals predisposition att utveckla en viss sjukdom, orsakad av en kombination av genetiska, epigenetiska och miljömässiga faktorer, som ökar risken jämfört med den genomsnittliga populationen.
I medicinsk kontext, "seasons" refererer ofte til sæsonelle variationer i forekomsten eller alvorligheden af bestemte sygdomme eller helbredsproblemer. For eksempel kan man have en højere forekomst af influenza og andre respiratoriske infektioner i vintermånederne, mens allergier ofte er værre om foråret og sommeren på grund af øget eksponering for pollen og andre allergener. Sæsonvariationer kan også ses i mental sundhed, hvor sæsoner med mindre dagslys (som i efteråret og vinteren) kan være forbundet med en øget risiko for depression og andre affektive lidelser.
Tienamycin är ett antibiotiskt läkemedel som verkar genom att hämma bakteriens proteinsyntes, vilket stör dess tillväxt och reproduktion. Det används för behandling av allvarliga infektioner orsakade av känsliga bakteriestammar, ofta vid behandling av komplicerad sepsis, meningit och lunginflammation. Tienamycin ges vanligen intravenöst på grund av dess dåliga oral absorption.
Infektioner orsakade av olika bakterier.
Komplex, cirkulerande kroppsvätska, vars uppgift är att transportera syre, näringsämnen och avfallsprodukter. Blodet har två huvudbeståndsdelar: celler och plasma.
Antalet vita blodceller per enhetsvolym i venblod. Med differentialräkning mäts det relativa antalet av olika typer av vita celler.
Hastigt påkommen och relativt kortvarig sjukdom.
Streptolysiner är ett samlingsnamn för toxiner som produceras av bakterien Streptococcus pyogenes, också känd som grupp A-streptokocker. Det finns två typer av streptolysiner: streptolysin S (SLS) och streptolysin O (SLO).
"Sandfly fever Naples virus" refers to a single-stranded RNA virus in the genus Phlebovirus, part of the Bunyaviridae family, which is transmitted to humans through the bite of infected sandflies (Phlebotomus spp.). It causes a self-limiting febrile illness known as sandfly fever or phlebotomus fever, characterized by sudden onset of high fever, chills, headache, myalgia, and other flu-like symptoms. The virus is endemic in the Mediterranean region, particularly around the Naples area in Italy, hence its name.
En febersjukdom orsakad av Streptococcus pneumoniae. Tillståndet kännetecknas av inflammation i en eller fler lunglober, och till symtomen hör frossa, feber, snabb andhämtning och hosta.
Typarten av Rubulavirus, som orsakar en akut infektionssjukdom hos människor, huvudsakligen barn.
Ett betalaktam-antibiotikum av bredspektrumtyp som strukturellt liknar cefalosporiner, med undantag för substitutionen av en oxaazabicyklo-del för tiaazabicyklo-delen i vissa cefalosporiner. Det rekommenderas särskilt för meningiter, eftersom det passerar blod-hjärnbarriären, och för anaeroba infektioner.
Förekomst av parasiter i mat och livsmedelsprodukter. För bakterier, virus och svampar används termen livsmedelsmikrobiologi.
Afrika är en kontinent söder om Medelhavet och väster om Asien. Det är den näst största kontinenten i världen, med en area på ungefär 30,3 millioner kvadratkilometer och en befolkning på över 1,2 miljarder människor. Afrika består av 54 oberoende stater och är känd för sin rika biologiska mångfald, kultur- och språkdiversitet samt sina historiskt betydelsefulla civilisationer.
'Mycobacterium tuberculosis' är en speciell sorts bakterie som orsakar sjukdomen tuberkulos (TB). Detta är en långsam växande infektion som främst angriper lungorna, men kan även spridas till andra delar av kroppen. Bakterien har en speciell cellvägg som gör den resistent mot vanliga desinfektionsmedel och antibiotika, vilket gör sjukdomen svår att behandla ifall den inte upptäcks och behandlas i tid.
En medicinsk definition av 'anfall' är ett plötsligt och ofta oväntat symtom eller en rad symtom som orsakas av en kortvarig, abnormal funktion i en del av kroppen eller system. Anfall kan variera i intensitet, varaktighet och frekvens beroende på underliggande orsak, exempelvis epilepsi, migrän, astma eller krampsjuka.
Vaskulit som berör centrala nervsystemet (CNS) är ett samlingsbegrepp för olika entiteter som alla innebär inflammation i kärlväggarna i hjärnan eller ryggmärgen, vilket kan orsaka neurologiska symtom och skador.
Sjukdom i någon del av hjärnan eller ryggmärgen.
Infektioner orsakade av bakterier tillhörande familjen Enterobacteriaceae.
Ett släkte mitosporsvampar som orsakar koccidioidomykos.
Barn inlagda på sjukhus för korttidsvård.
Ett tillstånd av djup medvetslöshet med nedsatt hjärnaktivitet, ur vilken personen inte kan väckas. Koma inträffar vanligen när båda hjärnhalvorna eller hjärnstammens retikulära system drabbas av skada eller funktionsstörningar. Orsaker till koma kan vara syrebrist i hjärnan, skallskada, slaganfall, metabolisk sjukdom, infektioner i centrala nervsystemet, förgiftning, hypotermi, förhöjt intrakraniellt tryck eller andra förhållanden.
Infektioner som förvärvats ute i samhället, i motsats till sådana som förvärvats inom en vårdinrättning (sjukhusinfektion) eller via någon annan person som nyligen varit på sjukhus.