En tumörform som helt eller till större delen består av celler med histiocytens morfologi och vissa fibroblastkomponenter. Det finns många varianter och många benämningar. Ytligt belägna tumörer uppför sig godartat, men djupt belägna, och godartade, histiocytom kan lokalt invadera omgivande vävnad. Fibrösa histiocytom kan visa sig var som helst i kroppen. Ytliga former kan alltid avlägsnas med enkel excision, medan en större vävnadsmarginal behövs för djupa, godartade typer. Lokal återkomst är ovanlig.
En malign (ont) histiocytom, även känt som histiocytosarcom eller malignant fibröhistiocytom, är en sällsynt cancerart som karaktäriseras av onormala och oregelbundna tillväxt av histiocyter, en typ av immuncell som normalt sett hjälper till att försvara kroppen mot infektioner och främmande ämnen. Den maligna histiocytomen kan infiltrera olika vävnader i kroppen, inklusive huden, lymfknutor, lever, lungor och benmärg, och kan vara aggressiv med en tendens att metastasera eller sprida sig till andra delar av kroppen. Prognosen och behandlingsalternativ för denna cancerart varierar beroende på typ, omfattning och placering av tumören, samt patientens allmänna hälsotillstånd.
Histiocytom är en samlingsbeteckning för sjukdomar som karaktäriseras av ökat antal histiocyter, en typ av cell som deltar i immunförsvaret och hör till det mononucleära fagocytsystemet. Histiocytomer kan indelas i olika kategorier beroende på orsaken till överproduktionen av histiocyter, men de flesta fallen är idiopatiska eller har okänd orsak. De två vanligaste formerna av histiocytom är Langerhans cell histiocytos och non-Langerhans cell histiocytos. Symptomen kan variera beroende på vilken typ av histiocytom det rör sig om, men de kan inkludera hudförändringar, lymfknutor som ökar i storlek, andningssvårigheter och neurologiska symtom. Behandlingen beror också på vilken typ av histiocytos det är, men kan innebära observation, kirurgi, strålbe
Tumörer av alla typer och ursprung, som förekommer utanför skelettet i kroppens bindvävsstrukturer, inklusive rörelseorganen och deras olika delar, som t ex nerver, blodkärl, lymfsystemet osv.
Histiocytic sarcom is a rare and aggressive malignant tumor of the histiocyte cell line, which is part of the mononuclear phagocyte system. It is characterized by the proliferation of neoplastic histiocytes that have features of both macrophages and dendritic cells. The tumor can occur in various organs and tissues, including the lymph nodes, spleen, liver, skin, soft tissue, and bone. Histiocytic sarcom is different from other histiocytic disorders such as Langerhans cell histiocytosis and malignant histiocytosis, and it has a poor prognosis with a high rate of recurrence and metastasis.
En sarkom är en ovanlig typ av cancer som utvecklas i bindväv, såsom skelettmuskler, ben, sarkelemeter och blodkärl.
Skalltumörer är onormala, icke-kanterade tillväxtarter av celler eller vävnader i kraniet eller halsbenet.
En elakartad tumör som härstammar från primitiva eller embryonala lipoblastceller. Den kan bestå av väldifferentierade fettceller eller kan ha dedifferentierats: myxoidliposarkom, rundcellig eller pleomorf, oftast tillsammans med ett rikligt utvecklat nätverk av kapillärer. Tumöråterkomst är vanlig, och dedifferentierade liposarkom metastaserar till lungor och serösa ytor.
"Retroperitoneal tumors" refer to abnormal growths that develop in the retroperitoneal space, which is the area behind the peritoneum (the membrane lining the abdominal cavity) and contains structures such as the kidneys, adrenal glands, pancreas, aorta, and lymphatic vessels. These tumors can be benign or malignant and can arise from various tissues in the retroperitoneal space, including nerves, blood vessels, fat, and connective tissue. They can cause various symptoms depending on their size and location, such as abdominal pain, bloating, or constitutional symptoms like weight loss and fever. Early detection and appropriate treatment are crucial for improving outcomes.
Lårbenstumörer är abnorma tillväxter eller noduler i eller på lårbenet, som kan vara godartade ( icke cancerbildande ) eller maligna ( cancerbildande ), och kan orsakas av olika faktorer såsom bencellskancer, ledkalkulationer, sarcoma eller metastaser från andra cancersjukdomar.
Tillstånd med förekomst av kärltumörer under slemhinnorna (t ex tarmslemhinnan).
Myxosarcom är en sällsynt typ av mjuk tumör (sarcom) som vanligtvis utvecklas i vävnader som innehåller bindväv, såsom muskler och bindeväv runt blodkärl. Tumören karakteriseras av att den består av celler som producerar myxoid substans (en slags slemmig massa). Myxosarkom tenderar att växa långsamt, men kan fortfarande vara invasiv och sprida sig till andra delar av kroppen. Behandlingen innefattar ofta kirurgi för att avlägsna tumören, möjligen i kombination med strålbehandning eller kemoterapi beroende på graden och spridningen av cancern.
Piezosurgery är en minimalinvasiv teknik inom muntlig och ansiktskirurgi som använder ultraljudsfrekventa vibrationer för att skära benvävnad, medan det simultant skyddar mjukvävnader såsom nerver, blodkärl och muskler. Denna metod möjliggör en precisare, säkrare och mindre traumatisk kirurgi jämfört med traditionella kirurgiska verktyg som raspblad och roterande borrar.
Tumörer belägna i kärlvävnad eller i specifika vener. De måste särskiljas från kärlvävnadstumörer, som är tumörer bestående av kärlvävnad, som t ex angiofibrom eller hemangiom.
Hjärttumörer är ovanliga, abnormala tillväxtor av cellsamlingar i hjärtmuskulaturen eller hjärtklaffarna, som kan vara godartade (benigne) eller elakartade (maligna), och potentiellt livshotande beroende på deras storlek, placering och omfattning av invasiv växt in i omgivande strukturer.
Tumörer eller cancer i benvävnad eller i specifika ben.
Tumörsjukdomar i mannens fortplantningsorgan.
Trakeobronchomegali (TBM) är ett sällsynt medfött tillstånd där det förekommer en abnormt förgrovning av luftvägarna, nämligen luftröret (trachea) och de stora bronkerna. Den vanligaste definitionen av TBM är när diameteren på luftröret överstiger 3 cm hos vuxna eller när dess diameter är mer än 1,5 gånger stor jämfört med den normativa diametern för kön och ålder. Tillståndet kan vara associerat med andra genetiska syndrom eller förekomma ensamt, och det kan leda till andningssvårigheter, upprepade lunginfektioner och annan lungskada.
Döden som resultat av en sjukdom hos en individ, redovisad i en enskild fallbeskrivning eller i ett begränsat antal patienter. Begreppet får ej förväxlas med döden som livets fysiologiska upphörande eller med mortalitet (dödlighet), som är ett epidemiologiskt eller statistiskt begrepp.
Sjukdomar hos tamhund (Canis familiaris). Hit hör inte sjukdomar hos vilda hundar, vargar, rävar eller andra Canidae, för vilka indexeringstermen Carnivora används.
Spontaneous tumor regression (tumörtillbakagång) är en mycket sällsynt och ofta oväntad händelse då cancerleveransen minskar eller försvinner utan någon tydlig orsak eller behandling.
'Lår' är inom anatomin benet under knäna, det vill säga den del av undre extremiteten som sträcker sig från knäled till vristen.
Benvävstumörer eller tumörer i ledernas vävnader eller mjukdelsvävnad, kännetecknade av jätteceller. De vanligaste är jättecellstumörer i senskidorna eller i skelettet.
Godartad tumör bestående av fibrös vävnad eller bindväv.
En typ av fagocyter som finns i bindväv.
Cancer eller tumörer i käkhålan. De flesta tumörer i bihålorna uppkommer här. De utvecklas obemärkt i hålrummen och ger symtom när de tränger genom väggarna.
Histokemiskt påvisande av immunreaktiva ämnen med hjälp av märkta antikroppar.
Orbital neoplasms refer to abnormal growths or tumors within the orbit, which is the bony cavity that contains the eye and its associated muscles, nerves, fat, and connective tissue. These neoplasms can be benign (non-cancerous) or malignant (cancerous) and can originate from various types of cells within the orbit. Common types of orbital neoplasms include optic nerve gliomas, meningiomas, lacrimal gland tumors, and lymphomas. Symptoms may include protrusion or displacement of the eye, double vision, limited eye movement, pain, or visual changes. Treatment options depend on the type, location, and extent of the neoplasm and may include surgery, radiation therapy, or chemotherapy.
Cancer i huden.
En typ av fibrosarkom i huden, som oftast börjar som en förhårdnad knöl som växer långsamt och därför ofta förbises tills den blivit stor. Dermatofibrosarkom visar en extremt aggressiv benägenhet att invadera omgivande vävnad. Tumörerna bildar dock ej metastaser, inte ens efter upprepade återkomster. Ca 50% återkommer efter enkelt kirurgiskt insnitt; därför bör en omfattande excision (utskärning) göras. omfattande.
Tomografimetod som utnyttjar datorberäkning för framställning och återgivande av röntgenbilder.
Osteosarcoma är en malign tumör som utgår från benets broskceller och karakteriseras av att tumörcellerna producerar osteoid, ett tidigt stadium av benbildning. Det är den vanligaste primära benmaligniteten hos barn och unga vuxna och tenderar att drabba lårbenet nära knäet eller överarmsbenet nära axeln. Symptomen kan inkludera smärta, tumörväxt och systemiska symptom som feber och trötthet vid ett senare stadium. Behandlingen består vanligtvis av kirurgi, strålbehandling och/eller kemoterapi beroende på graden och spridningen av cancern.
En elakartad tumörform som uppstår i körtelepitelvävnad, i vilken bildas ansamlingar av cystsekret. De neoplastiska cellerna visar olika grader av anaplasi och invasivt förlopp, och lokal utbredning och metastaser förekommer. Cystadenokarcinom utvecklas ofta i äggstockarna, där man känner igen pseudomucinösa och serösa typer.
Sarkom med stora spindelceller av glatt muskelvävnad. Trots att det sällan uppträder i mjukdelar är det vanligt i inälvorna. Tumören är det vanligaste mjukdelssarkomet i mag-termkanalen och livmodern. Medelåldern hos patienter är 60 år.
'Multipla primära tumörer' refererar till en situation där flera primära cancerer utvecklas oberoende av varandra, simultant eller sequentielt, i en och samma individ. Detta skiljer sig från metastaser, där cancerceller sprider sig från en primär tumör till andra delar av kroppen och bildar sekundära tumörer. Ibland kan multipela primära tumörer förekomma som en del av ärftliga syndrom eller i association med vissa genetiska mutationer, exponering för miljögifter eller åldrande.
En långsamt växande elakartad tumörform med ursprung i broskceller, vanligast i bäckenets ben eller nära ändarna på långa benpipor, hos medelålders eller äldre människor. De flesta kondrosarkom uppkommer "de novo" (utan föregående förändringar), men några kan uppstå i en befintlig, godartad broskvävsförändring eller hos patienter med enkondromatos.
Tumörbildning i mediastinum (bindvävsutrymmet mellan lungorna).