Hexametoniumföreningar: Föreningar som innehåller en hexametylen-bis(trimetylammonium)katjon. Dessa har blodtryckssänkande verkan och verkar även som selektiva ganglieblockerare.Hexametonium: En kolinerg nikotinreceptorantagonist som ibland kallas ganglieblockerarprototypen. Den tas med svårighet upp i mag-tarmkanalen och passerar inte blod-hjärnbarriären. Ganglieblockerande medel: Medel som främst verkar genom att stoppa nervsignalöverföringen via nikotinreceptorer på autonoma postganglienervceller. Eftersom de har så bred verkan, omfattande blockering av både sympatiska och parasympatiska system, har de i terapeutiskt bruk till stor del ersatts av mer specifika läkemedel. De används dock fortfarande för blodtrycksreglering hos patienter med dissekerande aortaaneurysm och för att sänka blodtrycket under operationer.Atropin: En giftig alkaloid, ursprungligen isolerad från Atropa belladonna, men också påträffad i andra växter, huvudsakligen av Solanaceae.PempidinDimetylfenylpiperaziniumjodid: En selektiv nikotinagonist som används för forskningsändamål. DMPP aktiverar nikotinreceptorer i autonoma ganglior, men har liten effekt på nerv-muskelkontakten.Autonoma medel: Medel som antingen påverkar det autonoma nervsystemet eller efterliknar dess effekt på funktioner som andning, blodcirkulation, matsmältning, reglering av kroppstemperatur, produktion av vissa endokri na substanser osv.NikotinblockerareTubokurarinParasympatomimetikaMekamylamin: En nikotinantagonist som absorberas lätt från tarmen och passerar blod-hjärnbarriären. Mekamylamin har använts som ganglieblockerare vid behandling av högt blodtryck, men används, som de flesta ganglieblockerare, oftast som forskningsverktyg.NikotinAcetylkolin: En neurotransmittor. Acetylkolin är hos vertebrater den viktigaste signalsubstansen vid den neuromuskulära förbindelsen, de autonoma gangliorna, de parasympatiska effektorkopplingarna, en undergrupp a v de sympatiska effektorkopplingarna och vid många ställen i det centrala nervsystemet. Det tillförs vanligtvis inte som läkemedel, eftersom det snabbt bryts ned av kolinesteraser, men det är användba rt i vissa oftalmologiska tillämpningar.Guanetidin: Ett blodtryckssänkande medel som verkar genom att selektivt blockera överföring i adrenerga postganglionnerver. Dess huvudsakliga verkan antas bestå i att det hindrar att norepinefrin frigörs vid nervändarna och att det ger underskott av norepinefrin såväl i perifera, sympatiska nervslut som i vävnader.ParasympatikusblockerareGallamintrietiodid: Ett syntetiskt, icke-polariserande blockerande medel. Verkningsmekanismerna liknar dem hos tubokurarin, men gallamintrietiodid blockerar hjärtvagusnerven och kan ge sinustakykardi och ibland högt blodtryck och ökad pumpvolym. Det bör ges med försiktighet till patienter med risk för hög hjärtfrekvens, men kan med fördel ges till patienter med bradykardi.Fysostigmin: En kolinesterashämmare som snabbt tas upp genom membran. Den kan användas lokalt på bindhinnan. Ganglier, autonoma: Anhopningar av nervceller och deras utskott i det autonoma nervsystemet. I de autonoma nervknutorna bildar pregangliefibrer från centrala nervsystemet synapser till de nervceller vars axoner utgör de postgangliefibrer som leder till målorganen. Ganglierna innehåller även interna nervceller och stödceller, och preganglietrådar som passerar igenom till andra ganglier.Bretyliumföreningar: Preparat som används bl a som adrenerga blockerare.Marsvin: Allmän benämning på medlemmar av familjen Caviidae. Den vanligaste arten är Cavia porcellus, som är det tammarsvin som används som husdjur och i biomedicinsk forskning.ElektrostimuleringIleum: Den nedersta och smalaste delen av tunntarmen, mellan jejunum (tunntarmens övre del) och ileocekalklaffen överst i tjocktarmen.VagusnervGangliestimulerande medel: Medel som härmar nervsignalöverföring genom att stimulera nikotinreceptorerna på autonoma postganglienervceller. Hit hör inte läkemedel som indirekt förstärker ganglieöverföringen genom att öka frisättandet eller bromsa nedbrytningen av acetylkolin eller genom icke-nikotineffekter på postganglienervceller, och heller inte ospecifika kolinerga agonister.PentoliniumtartratDekametoniumföreningar: Föreningar som innehåller en dekametylenbis(trimetyl)ammoniumradikal. Dessa föreningar är ofta verksamma som neuromuskulära depolariseringsmedel.Parasympatiska nervsystemetGastrointestinal motilitet: Mag-tarmkanalens rörelser.Fentolamin: En icke-selektiv alfaadrenerg antagonist (alfablockerare). Den används vid behandling av högt blodtryck och i akuta fall av högt blodtryck, vid feokromocytom, mot kärlkramp vid Raynauds sjukdom, frostskada, vid klonidinutsättande, impotens och perifera kärlsjukdomar.TetrodotoxinKlorisondamin: En nikotinantagonist som huvudsakligen används som ganglieblockerare i djurstudier. Den har använts som medel mot högt blodtryck, men har i de flesta kliniska sammanhang ersatts av mer specifika prepa rat.Autonoma postganglionära fibrer: Nervtrådar som går från cellknippen i de autonoma ganglierna till synapser på olika målorgan.Scopolamine HydrobromideGlatt muskulatur: Icke-tvärstrimmiga muskler, som utgör den icke viljestyrda muskelvävnaden till de inre organen, blodkärlen, hårsäckarna osv. De sammandragbara elementen är avlånga, oftast spindelformade celler med central kärna. Glatta muskeltrådar hålls ihop i skikt eller buntar av nätbildande fibrer, och ofta är även elastiska nät rikligt förekommande.Plexus myentericusBis-trimetylammoniakmföreningarMuskelsammandragning: Ett förlopp som leder till sammandragning och/eller spänning i muskelvävnad. Muskelsammandragning åstadkoms via en glidmekanism, där aktintrådar glider in bland myosintrådarna.ReticulumNikotinreceptorerBlinkmembranMagsäck, idisslareVagotomiFarmakologi: Läran om läkemedels ursprung, natur, egenskaper och verkningsmekanismer, samt deras effekter på levande organismer.SympatolytikaMuskarinblockerare: Preparat som binds till, men inte aktiverar, kolinerga muskarinreceptorer, och därmed blockerar verkan av endogent acetylkolin eller exogena stimulanter. Muskarinantagonister har utbredd verkan, bl a på iris och ögats ciliarmuskel, hjärta och blodkärl, andningsvägarnas sekretion, spottkörtlarna, mag-tarmsystemet, tarmrörligheten, urinblåsespänningen och det centrala nervsystemet. Antagonister med förmåga att särskilja mellan olika muskarinreceptortyper och tillåta bättre kontroll av perifera och centrala verkningar håller på att utvecklas.Dos-responskurva, läkemedel: Förhållandet mellan läkemedelsdos och kroppens/organismens gensvar på medlet.NeostigminMolekylstruktur: Den inbördes placeringen av atomer, atomgrupper eller joner i en molekyl, samt antal, typ av och plats för kovalenta bindningar.Receptorer, kolinergaInälvsnerver: De viktigaste nerverna som försörjer buken med sympatiska nervimpulser. De större, mindre och minsta inälvsnerverna utgörs av pregangliontrådar från ryggmärgskanalen som passerar de paravertebrala ganglierna och löper vidare till bukganglierna och nervnäten. Ländnerverna för nervtrådar som passerar igenom ländryggens paravertebrala ganglier till de mesenteriala och hypogastriska ganglierna.Karbakol: En kolinerg agonist som hydrolyseras långsamt och som har verkan vid både muskarin- och nikotinreceptorer. Medlet används för att sänka det intraokulära trycket.Kurare: Extrakt från ett flertal växter, bl a Strychnos toxifera, S. castelnaei, S. crevauxii och Chondodendron tomentosum, som orsakar förlamning av skelettmuskulatur och som används tillsammans med allmän narkos. Dessa växtextrakt är giftiga och får endast användas i samband med konstgjord andning.SvavelföreningarTrimetafanDiaminer: Organiska ämnen med två aminogrupper i en alifatisk kedja.Ganglier: Anhopningar (nervknutor) av flerpolära nervceller, omgivna av svagt strukturerat bindväv, placerade utanför det centrala nervsystemet.