Hästencefalitvirus, venezuelansk
En art av Alphavirus som orsakar encefalomyelit hos människor och hästdjur. Viruset är vanligast i delar av Central- och Sydamerika.
Encefalitvirus, japansk
En art av Flavivirus tillhörande gruppen japanska encefalitvirus, som ger upphov till infektionssjukdomen japansk encefalit, vilken förekommer i Asien och Indien.
Hästencefalomyelit, venezuelansk
En form av arbovirusencefalit som är endemisk för Centralamerika och de nordligaste delarna av Sydamerika. Viruset, venezuelansk hästencefalitvirus, sprids till människor och hästar via bett av myggor av flera arter. Hos människor kan infektion vara symtomfri eller påminna om en lindrig influensa. En vanligtvis mild form av hjärninflammation kan förekomma och i ett fåtal fall leda till krampanfall och koma.
Hjärninflammation, japansk
Hjärninflammation som orsakas av japansk B-encefalitvirus, som sprids med myggor i
Encefalitvirus
En grupp enkelsträngade RNA-virus med representanter bland familjerna Bunyaviridae, Flaviviridae och Togaviridae, och med den gemensamma egenskapen att kunna orsaka hjärninflammationer hos de infekterade värddjuren.
Encefalitvirus, fästingburen
En undergrupp av släktet Flavivirus som ger upphov till hjärninflammation och blödarfeber, och som finns i
Encefalitvirus, St. Louis
En art av Flavivirus tillhörande gruppen japanska encefalitvirus och orsak till infektionssjukdomen St. Louisencefalit i USA, Västindien, Central- och Sydamerika.
Hästencefalomyelit
En grupp alphavirusinfektioner som drabbar hästar och människor, genom myggbett. Sjukdomstillstånd av denna typ är endemiska för vissa områden i Syd- och Nordamerika. Hos människor varierar symtomen med typ av infektion, från lindriga influensaliknande syndrom till fulminant hjärninflammation.
Hästencefalitvirus, östlig
En art av Alphavirus som orsakar encefalomyelit hos hästdjur och människor. Viruset har sin utbredning längs den amerikanska östkusten, från Kanada till Central- och Sydamerika. Dödligheten är hos hästar ca 90 % och bland människor uppemot 80 % i samband med epidemier.
Hjärninflammation
Inflammation i hjärnan orsakad av infektion, autoimmuna förlopp, förgiftning eller andra tillstånd. Virusinfektion är en ganska vanlig orsak till hjärninflammation. Syn. encefalit.
Hästencefalitvirus, västlig
En art av Alphavirus som orsakar encefalomyelit hos människor och hästdjur i USA, södra Kanada och delar av Sydamerika.
Hjärninflammation, viral
Inlammation i hjärnans parenkymvävnad till följd av virusinfektion. Encefaliten kan uppkomma som en primär eller sekundär manifestation av infektion med Togavirus, Herpesvirus, Adenovirus, Flavivirus, Bunyavirus, Picornavirus, Paramyxovirus, Orthomyxovirus, Retrovirus och Arenavirus.
Hjärninflammation, St. Louis
En virusinfektion i hjärnan som orsakas av St. Louis-encefalitvirus, ett Flavivirus. Det överförs till människor och andra ryggradsdjur främst via myggor av släktet Culex. Framförallt vilda fåglar fungerar som vektorer, och sjukdomen är endemisk i mellanväst- och sydöststaterna i USA. Infektion kan yttra sig som influensaliknande sjukdom eller som aseptisk hjärnhinneinflammation eller hjärninflammation. De kliniska symtomen vid encefalit kan omfatta kramper, trötthet, myoklonus, fokala neurologiska tecken, koma och död.
Hjärninflammation, Arbovirus
Infektioner i hjärnan orsakade av leddjursburna virus (arbovirus: arthropod-borne viruses), främst från familjerna Togaviridae, Flaviviridae, Bunyaviridae, Reoviridae och Rhabdoviridae. Dessa virus framkallar zoonoser, med fåglar och lägre däggdjur som mellamvärdar. Till människa överförs virus genom mygg- eller fästingbett. Kliniska kännetecken är feber, huvudvärk, mentala och neurologiska symtom, och koma.
Encefalitvirus, Murray Valley
En art av Flavivirus tillhörande gruppen japanska encefalitvirus, som förekommer i Australien och Nya Guinea. Den ger en häftig viremi, påminnande om japansk encefalit.
Hjärninflammation, fästingburen
Hjärninflammation orsakad av neurotropa virus som sprids genom fästingbett. I Europa ger olika fästingburen encefalitvirus upphov till RSSE (rysk vår-sommarencefalit), CEE (centraleuropeisk virusencefalit), louping ill-encefalit och liknande sjukdomar. Powassan-encefalit förekommer i Nordamerika och Ryssland och orsakas av Powassanvirus. Aseptisk meningit och i sällsynta fall encefalit kan vara komplikationer till Colorado-fästingfeber, som är endemisk i de västra bergstrakterna i USA. Syn. TBE.
Vacciner mot Japansk hjärninflammation
Flavivirus
Myggor
Encefalitvirusgruppen, japansk
En undergrupp av släktet Flavivirus som omfattar ett antal virusarter som ger upphov till hjärninflammation hos människor i många olika geografiska områden. Till gruppen hör japansk encefalitvirus, St. Louisencefalitvirus, Murray Valley encefalitvirus och Västnilvirus.
Alfavirus
Limbisk encefalit
Ett paraneoplastiskt syndrom som kännetecknas av nedbrytning av nervceller i den mediala tinningsloben. Till de kliniska sjukdomsdragen hör beteendeförändringar, hallucinationer, förlust av korttidsminne, förlorad lukt- och smakförnimmelse, samt demens. Cirkulerande antikroppar mot nervceller (anti-Hu, även kallade ANNA 1) och småcelliga lungkarcinom är ofta förknippade med detta tillstånd.
Virusantikroppar
Hjärninflammation, herpes simplex
En akut (eller i något enstaka fall kronisk) hjärninflammation orsakad av Simplexvirusinfektion som kan vara dödlig. De flesta infektioner beror på humant herpesvirus 1 och mer sällan på humant herpesvirus 2. Kliniska tecken är feber, huvudvärk, kramper, hallucinationer, beteenderubbningar, afasi, hemipares och koma. Utmärkande patologiska drag för tillståndet är nekros med blödning i tinningslobens mellersta och nedre delar och i pannlobens orbitala områden.
Culex
Virusodling
"Viruscultivation" or "virus cultivation" refers to the process of growing and multiplying viruses in a controlled laboratory setting, typically using host cells such as tissue cultures or embryonated eggs. This is often done to study the properties and behavior of viruses, produce vaccines, or develop antiviral drugs.
West Nile-virus
West Nile-viruset är ett flavivirus som sprids framförallt genom stickmyggor och kan orsaka en influensaliknande sjukdom hos människor, som i allvarliga fall även kan innebära hjärninflammation eller polyneurit.
Hästencefalomyelit, östlig
En form av arbovirushjärninflammation (som främst drabbar hästdjur) som är endemisk för de östra delarna av Nordamerika. Viruset, östlig hästencefalomyelitvirus, kan överföras till människor genom bett av Aedes-myggor. Kliniska tecken är akut feber, huvudvärk, mental påverkan och kramper, följda av koma. Dödligheten är 50%. Efter tillfrisknandet kan neurologiska störningar och epilepsi kvarstå.
Flavivirusinfektioner
Infektioner orsakade av virus av släktet Flavivirus, familjen Flaviviridae.
Virusförökning
Hästar
Stora, uddatåiga, växtätande hovdjur av familjen Equidae (hästdjur). Det finns ett flertal olika raser av tamhäst, och de varierar mycket i storlek. Hästar har svettkörtlar över hela kroppen och svettas mycket vid ansträngning.
Getartrit-encefalitvirus
En art av Lentivirus tillhörande undersläktet får- och getlentivirus, och besläktad med Visna-Maedivirus. Den orsakar akut encefalomyelit, kronisk artrit, lunginflammation, mastit och glomerulonefrit hos getter. Viruset överförs huvudsakligen genom modersmjölk.
Arbovirus
Sindbis-virus
Sindbis virus (SINV) is an alphavirus from the Togaviridae family that is transmitted to vertebrates through mosquito vectors, primarily of the genera Culex, Aedes, and Coquillettidia. It was first isolated in 1952 from mosquitoes in the Sindbis region of Egypt and has since been found in various parts of the world, including Europe, Asia, Africa, and Australia. The virus can infect a wide range of hosts, such as birds, reptiles, and mammals, but humans are typically dead-end hosts, meaning they do not contribute to the transmission cycle.
Vero-celler
"Vero-celler" är en typ av immortaliserade celllinjer som används inom biomedicinsk forskning. De är avledda från tarmepitelceller hos det afrikanska gröna mangustemonstret (Cercopithecus aethiops) och har kapaciteten att dela sig oändligt många gånger i kultivering. Vero-celler är ett vanligt val inom cellbiologi och virologi på grund av deras stora potential till celldelning, stabilitet och deras sårbarhet för flera olika virusstammar. De används ofta som värdceller för att odla och studera virus, såsom viruset som orsakar COVID-19 (SARS-CoV-2), eftersom de tillåter effektiv replikation av dessa patogener.
RNA, viralt
"Viralt RNA" refererer til RNA-molekyler som er en del av strukturen eller funksjonen på et virus. Virus er små infektiøse partikler som består av genetisk materiale (RNA eller DNA) emballert i et proteinhylle. Viralt RNA kan være enten en del av viruset selv, som ses i positive-sense enkelstrengede RNA-viruser og negative-sense enkelstrengede RNA-viruser, eller det kan være et mellemledd i replikasjonen av retrovirus, som har RNA-genomer. Viralt RNA kan også være involvert i syntesen av proteiner for viruset.
Cricetinae
Allmän benämning på medlemmarna av en underfamilj av Muridae. Fyra vanliga släkten är Cricetus, Cricetulus, Mesocricetus och Phodopus.
Neutralisationstester
En neutraliseringstest är en laboratoriemetod för att mäta hur väl ett specifikt antikroppsrespons kan neutralisera (i princip ‘stänga ner’) en given mängd av en patogen, till exempel en virus eller bakterie. Testen utförs genom att blanda en känd koncentration av patogen med ett serum som innehåller antikroppar (från en infekterad individ eller från vaccinering) och sedan mäta hur mycket patogen som fortfarande är aktiv efter en viss tids inkubation. Resultatet uttrycks ofta som ett titernummer, vilket representerar den högsta serumdilutionen där man fortfarande kan upptäcka aktiv patogen. En högre neutralisationstitel indikerar att serumet har en bättre förmåga att skydda mot infektion av den specifika patogenen.
Replikon
I molekylærbiologi refererer et replikon til den del af DNA eller RNA, der indeholder information om og kontrollerer sin egen replikation. Det er essentielt for genetisk reproduktion og kan strække sig over flere gener eller hele et genom, alt efter organismens art og kompleksitet.
Cercopithecus aethiops
Hemagglutinationsinhibitionstester
Ochlerotatus
'Ochlerotatus' är ett släkte av stickmyggor som tillhör familjen Culicidae. Dessa insekter förekommer världen över och kan vara vektorer för olika sorters sjukdomar, såsom virusfeber och parasitiska infektioner. Släktet innehåller ett stort antal arter, däribland den invasiva art som sprider Zikavirus, Ochlerotatus aegypti.
Vacciner, försvagade
En vaccin med försvagade antigener är en form av immunisering där individen ges en dos av ett patogen som har förändrats så att det inte orsakar sjukdom, men fortfarande är kraftfullt nog att stimulera immunsvaret och skapa en immunitet mot den specifika sjukdomen.
Virushöljets proteiner
Viral Plaque Assay
En "Viral Plaque Assay" är en laboratoriemetod för att bestämma koncentrationen av infektiösa viruspartiklar i ett prov, uttryckt som plaqueformingenheter per ml (PFU/ml). Metoden bygger på att viruset infekterar celler i en monolayer av cellkulturer, vilka därefter dödas och bildar en "plaque" eller nekroszon runt varje infekterad cell. Genom att räkna antalet plakor kan man bestämma virustitern.
West Nile-feber
RNA-virus
En RNA-virus är ett virus som använder sig av RNA (ribonukleinsyra) istället för DNA som genetiskt material för sin multiplikation inne i värddjuret.
Sjukdomsalstrande förmåga
Cellinje
I medicine refererer "cellinje" til en gruppe af celler med ensartet funktion og opbygning, der samarbejder for at udføre en specifik biologisk proces eller opgave i et levende organisme. Celliner er ofte specialiserede i deres struktur og funktion for at udføre deres rolle effektivt, og de kan findes i alle levende organismer, fra encellet bakterie til komplekse flercellede dyr og planter.
Molekylsekvensdata
Insektsvektorer
Vacciniavirus
Typarten av Orthopoxvirus, och besläktad med kokoppsvirus, men med okänt ursprung. Viruset har använts för levande vaccin mot smittkoppor. Det används också som vektor för tillförsel av främmande DNA till djur. Kaninkoppsvirus är en underart av Vacciniavirus.
Virussammansättning
Virala icke-strukturella proteiner
"Virala icke-strukturella protein" (Viral non-structural proteins, VNS) är proteiner som inte utgör en del av virions struktur och därför saknar direkta funktioner i virusets infektionscykel. Istället har de ofta regulatoriska funktioner inom värdcellen och bidrar till undertryckandet av cellens immunförsvar, modifiering av celldelningen eller inhibering av apoptos (programmerad celldöd). Dessa proteiner syntetiseras vanligen först efter att viruset infekterat värdcellen och dess genetiskt material har integrerats i cellens genetiska maskinarium.
Kalifornienencefalitvirus
Hjärninflammation, kalifornisk
Virusinfektion i hjärnan orsakad av serotyper av Kalifornienencefalitvirus, vilka överförs till människor av myggan Aedes triseriatus. De flesta fall beror på infektion med La Crosseviruset. Denna sjukdom är endemisk i den amerikanska mellanvästern och drabbar främst barn i åldrarna 5 till 10 år. Kliniska symtom är feber, kräkningar, huvudvärk och buksmärtor, följda av kramper, ändrad mental förmåga och fokala neurologiska störningar.
Virusreceptorer
Virusproteiner
"Virusproteiner" refererer til proteiner som produceres af et virus for å fullføre sin infeksjonsprosess og reproducerer seg i værtsorganismen. Disse proteinet kan ha ulike funksjoner, såsom å binde til værtscellene for å fremme infeksjonen, å beskytte virusgenomet under overføringen mellom værter eller å hjelpe med replikasjonen av viruset.
Aedes
Anti-N-Methyl-D-Aspartate Receptor Encephalitis
Anti-N-Methyl-D-Aspartate Receptor (NMDAR) Encephalitis is a type of autoimmune encephalitis, a group of disorders characterized by inflammation of the brain with varying causes and symptoms. In Anti-NMDAR Encephalitis, the body's immune system produces antibodies that attack the NMDA receptors, which are proteins found on the surface of nerve cells in the brain and play a crucial role in learning, memory, and perception of reality. This autoimmune response can lead to a range of neurological symptoms such as psychosis, seizures, memory loss, speech dysfunction, movement disorders, and autonomic instability. It is often associated with tumors, particularly ovarian teratomas, although it can also occur without an identifiable underlying cause. Treatment typically involves immunotherapy to suppress the immune system's attack on the NMDA receptors, along with symptomatic management and removal of any identified tumor.
Viremi
Viremia refererar till när viruspartiklar kan detekteras i blodet. Detta betyder att ett individuellt är infekterat av en virusinfektion och viruset har spritts systemiskt inom kroppen via blodomloppet. Nivåerna av viremi kan variera beroende på typen av virus, sjukdomens stadie och individets immunförsvar.
Hjärna
Den del av det centrala nervsystemet som befinner sig innanför kraniet och som omfattar prosencefalon (framhjärnan), mesencefalon (mitthjärnan) och rombencefalon (ruthjärnan). Den uppstår ur främre de len av embryots nervtub. Dess funktioner inkluderar muskelkontroll och koordination, mottagande och behandling av sinnesintryck, talframställning, minneslagring samt hantering av tankar och känslor.
Cytopatogen effekt, viral
Synliga, morfologiska förändringar i virusinfekterade celler. Dessa omfattar avstängning av cellulärt RNA och proteinsyntes, cellfusion, frisättning av lysosomenzymer, ändrad cellmembranpermeabilitet, diffusa förändringar i de intracellulära strukturerna, förekomst av virala inklusionskroppar och kromosomavvikelser. Hit hör inte malign (elakartad) transformation, som är "cellförändring, viral". Undersökning av virala cytopatogena effekter är en värdefull metod för att identifiera och klassificera det virus som ger upphov till infektionen.
Hästencefalomyelit, västlig
En form av arbovirusencefalit som främst drabbar hästar, och som är endemisk för de västra och centrala delarna av Nordamerika. Smittan kan överföras till människor genom myggan Culex tarsalis och andra myggarter. Kliniska tecken är bl a huvudvärk och influensaliknande symtom, med efterföljande mental påverkan, kramper och koma. I ett fåtal fall leder inflammationen till döden.
Sydamerika
I en medicinsk kontext kan Sydamerika referera till den del av kontinenten Amerika som ligger söder om den fiktiva linjen mellan Panamatunneln och Karibiska sjön, och inkluderar 12 länder: Argentina, Bolivia, Brasilien, Chile, Colombia, Ecuador, Guyana, Paraguay, Peru, Surinam, Uruguay och Venezuela, samt de franska utomeuropeiska departementen Franska Guyana.
Virussjukdomar
En virussjukdom är en infektionssjukdom som orsakas av ett virus, vilket är en mycket liten obligat parasitisk partikel som består av genetiskt material (DNA eller RNA) inneslutet i en proteinhölja. Virus kan inte reproducera sig själva utan behöver invadera en värdcell för att kunna föröka sig, vilket ofta orsakar skada på värdorganismen. Symptomen på en virussjukdom varierar beroende på vilken typ av virus som orsakar sjukdomen och kan inkludera feber, hosta, diarré, sår i munhörnen eller utslag. Exempel på vanliga virussjukdomar är influensa, förkylning, vattkoppor och HIV/AIDS.
Defekta virus
Virus, som pga att de saknar ett komplett genom inte kan replikera fullständigt eller bilda proteinhölje. Vissa är värdberoende, i den mening att de kan föröka sig endast i sådana cellsystem som tillhandahåller den genetiska funktion de själva saknar. Andra, så kallade satellitvirus, kan endast föröka sig när deras genetiska defekt kompenseras av hjälparvirus.
Fågelsjukdomar
Sjukdomar hos fåglar som inte räknas som fjäderfä för livsmedelsproduktion.
Getter
Virala strukturella proteiner
"Virala structurproteiner" är proteiner som utgör den strukturella skal eller kapsiden runt ett virus. Dessa proteiner är nödvändiga för att virus ska kunna invadera och infektera värdkällen, och de hjälper till att skydda virala genetiska material under överföring och infektion. Virala structurproteiner kan variera mycket mellan olika virusstammar och kan ha en rad olika funktioner, inklusive bindning till värdceller, penetrering av cellmembran och sammansättning av den virala partikeln.
Virus Shedding
"Virus shedding" refererer til når en inficeret individ udskiller viruspartikler fra sin krop, enten gennem respirationssystemet (f.eks. hoste og nys), afføring eller andre kropsvæsker, afhængigt af hvilken type virus der er tale om. Dette kan ske før individet viser tegn på sygdom, under sygdomsforløbet eller efter symptomerne er forsvundet. Virus shedding er en vigtig overvejelse i smittebekæmpelse og forebyggelse af overførsel af infektioner fra menneske til menneske.
Lentivirusinfektioner
Vacciner, syntetiska
Virion
Ett virion är den infectiva delen av ett virus, bestående av genetiskt material (DNA eller RNA) inneslutet i ett proteinhölje som kan skydda och hjälpa till vid infektion av en värdcell.
Tjeckoslovakien
Republiken Tjeckoslovakien bildades 1918 av de tjeckiska och slovakiska folk som tidigare ingick i det
Aminosyrasekvens
Enzymkopplad immunadsorberande analys
En immunanalysmetod som utnyttjar en antikropp med enzymmarkör, t ex pepparrotsperoxidas. Då antingen enzymet eller antikroppen binds till ett adsorberande substrat behåller båda sin biologiska aktivitet. Förändringen i enzymaktivitet till följd av enzym-antikropp-antigenreaktionen är proportionell mot mängden antigen och kan mätas med spektrofotometri eller med blotta ögat. Det har utvecklats många varianter av metoden. Syn. ELISA.
Gnagarsjukdomar
"Rodent-borne diseases" refer to illnesses that can be transmitted to humans through exposure to infected rodents, such as rats and mice, or their urine and feces. Examples of such diseases include leptospirosis, hantavirus pulmonary syndrome, salmonellosis, and rat-bite fever. It is essential to maintain good hygiene practices and proper pest control to prevent the spread of these diseases.
DNA-sekvensanalys
Antivirala medel
Medel för förebyggande eller behandling av virussjukdomar. De kan ha olika verkningsmekanismer. Vissa hindrar virusreplikation genom att hämma DNA-polymeras; andra binder till specifika cellyterecepto rer och hindrar penetration eller höljeförlust; ytterligare andra hindrar viral proteinsyntes eller blockerar virussammansättningen.
Mässlingvirus
Simianvirus 40
Vaccination
Vaccination, även känt som immunisering, är ett preventivt sjukvårdsåtgärd som utförs genom att ge en individ ett preparat som innehåller en eller flera antigen från en patogen (en mikroorganism som orsakar sjukdom). Detta preparat stimulerar immunsystemet att producera en immunrespons, vilket leder till att immuniteten utvecklas mot den specifika patogenen. Denna immunitet ger skydd mot framtida infektioner med samma patogen och hjälper därmed att förhindra spridning av sjukdomar inom populationen. Vaccination är en av de mest effektiva metoderna för att kontrollera och eliminera infektiösa sjukdomar och har räddat miljoner liv världen över.
Genetiska vektorer
DNA-molekyler med förmåga till autonom replikation i en värdcell, och i vilka andra DNA-sekvenser kan infogas och därmed mångfaldigas. Många erhålls ur plasmider, bakteriofager eller virus. De används för att föra in främmande gener i mottagarceller. Genetiska vektorer har ett funktionsdugligt replikationsställe och innehåller genetiska markörer, som underlättar deras identifiering.
Växtvirus
"En växtvirus definieras som ett smittagent som består av en encapsidering av genetisk material, vanligtvis RNA eller DNA, och är specialiserade till att infektera och replikera inom växtceller, orsakande diverse skadegörelse och sjukdomar."
Getsjukdomar
Sjukdomar hos tamgetter eller vilda getter tillhörande släktet Capra.
Gula febernvirus
Typarten hos släktet Flavivirus. Det överförs till människa av olika arter av framförallt myggsläktet Aedes.
Alfavirusinfektioner
Korsreaktioner
Virusgener
Antibodies, Neutralizing
Neutralizing antibodies are a type of antibody that defends against pathogens such as viruses and bacteria by neutralizing their ability to infect human cells. They do this by binding to specific regions on the surface proteins of the pathogen, preventing it from attaching to and entering host cells. This renders the pathogen ineffective and helps to prevent or reduce the severity of infection. Neutralizing antibodies can be produced naturally in response to an infection or vaccination, or they can be generated artificially for therapeutic purposes.
Denguevirus
En art av släktet Flavivirus som hos människor ger upphov till akut febersjukdom, som ibland är blödande. Dengue överförs med myggor och har fyra kända serotyper.
Influensa A-virus, subtyp H1N1
Influenza A-virus med subtyp H1N1 är ett specifikt subtyp inom influensavirus typ A, som orsakar influensa (gräsfångetyp). Detta subtyp har en yttre proteinkapsel bestående av två huvudproteiner, hemagglutinin (H) och neuraminidase (N), där H1N1 specificerar just denna undergrupp. Viruset är känt för att orsaka både säsongsbundna influensautbrott samt pandemier, såsom den globala pandemin 2009 som orsakades av en ny variant av H1N1-viruset.
Fåglar
I en medicinsk kontext kan 'fåglar' (birds) definieras som en klass (Aves) av terapeutiskt värdelösa, kosmopolitiska, warmbloda djur med lättp paperformade kroppar, fjäderdräkt, ben med klorna och tripedala (tre-tåiga) framfötter, som huvudsakligen är flygande men där vissa grupper har förlorat flygförmågan. Fåglar är ättlingar till dinosaurier och spelar en viktig roll i ekosystemen genom sin födointag och spridning av frön, vilket gör dem till viktiga indikatorer för miljöförändringar.
Sjukdomsreservoarer
Levande eller ickelevande reservoarer för sjukdomsframkallande organismer som utgör potentiella källor för sjukdomsutbrott. Reservoarer måste särskiljas från vektorer och bärare, som är ansvariga för överföringen av sjukdom.
Dengue
En smittsam, häftig, akut febersjukdom som orsakas av fyra antigent närbesläktade, men distinkta serotyper av denguevirus. Den överförs genom bett av infekterade Aedesmyggor, särskilt Aedes aegypti. Klassisk denguefeber är självbegränsande och kännetecknas av feber, muskelsmärta, huvudvärk och utslag. Dengue-blödarfeber är en mer virulent, och separat klinisk, form av denguevirusinfektion.
Möss, inavlade BALB C
Colombia
Stat i nordvästra Sydamerika, gränsande mot Stilla havet i väster, Karibiska havet i nordväst, Venezuela och Brasilien i nordost och öster, Peru och Ecuador i söder. Landets yta är 1,14 miljoner km2, och folkmängden uppgår till ca 38 miljoner invånare. Huvudstaden heter Bogota.
Odlingsmetoder
Metoder för bevarande eller odling av biologiskt material under kontrollerade förhållanden i laboratorium. Hit hör odling av celler, vävnader, organ eller embryon in vitro. Såväl djur- som växtvävnader kan odlas på ett flertal sätt. Kulturerna kan härröra från normal eller onormal vävnad, och utgöras av en enda celltyp eller en blandning av celltyper.
Panama
I medicinsk kontext, er "Panama" ikke en definert term. Det kan henvise til landet Panama i Centralamerika, men der er ingen specifik medicinsk betydning, der er alment accepteret eller anvendt.
Influensa A-virus, subtyp H5N1
Influenza A virus, subtype H5N1 refers to a specific subtype of the Influenza A virus that has the surface protein hemagglutinin (H) type 5 and neuraminidase (N) type 1. It is also commonly known as avian influenza or bird flu because it mainly affects birds, but can occasionally infect humans and other animals. The H5N1 subtype has caused several outbreaks in poultry populations around the world and has been associated with a high mortality rate in humans who have become infected, although human-to-human transmission is rare.
RNA-helikaser
Artsspecificitet
"Artsspecificitet" refererer til de unikke aspekter, karakteristika og kontekster, der er forbundet med kunstformer som teater, musik, maleri, litteratur osv. Det understreger, at hver kunstform har sine egne regler, historie, teoretiske perspektiver, teknikker og udtryksformer, som bør respekteres og forstås for at opnå en dybere forståelse af det pågældende værk eller frembringelse.
Omvänt transkriptaspolymeraskedjereaktion
Sjukdomsvektorer
Sjukdomsmodeller, djur
Kapsid
Kycklingembryo
En medicinsk definition av "kycklingembryo" är ett befruktat hönsägg som har börjat utvecklas, vanligtvis efter 5-6 dagar, då den primitiva hjärtaktiviteten kan ses. Detta stadium kallas också för gastrula-stadiet. Kycklingembryot fortsätter att utvecklas och blir allt mer differentierat över tiden, med bildning av olika organ och system.
Viruisinaktivering
"Viriusinaktivering" refererar till processen där ett virus desinerat för att vara ofarligt görs, vanligtvis genom att inaktivera dess förmåga att replikera och infektera levande celler. Detta kan uppnås genom olika metoder såsom behandling med värme, kemiska substanser eller radiation. Viriusinaktivering används ofta för att producera vacciner och andra medicinska produkter som innehåller viruspartiklar.
Virusbindning
"Virusbinding" refererar till den initiala fasen av en virusinfektion, under vilken viruset binder sig till specifika receptorer på värddjurets celler med hjälp av sina yttre proteiner. Detta möjliggör för viruset att tränga in i cellen och använda dess mekanismer för att replikera sin egen genetiska information, vilket kan leda till sjukdom eller skada på värddjuret.
Toxoplasmos, cerebral
Cerebral toxoplasmosis refers to a severe central nervous system infection caused by the Toxoplasma gondii parasite, which typically occurs in individuals with weakened immune systems, such as those with HIV/AIDS or receiving immunosuppressive therapy. The infection can lead to brain inflammation, resulting in symptoms like headaches, confusion, seizures, and in severe cases, coma or even death if left untreated.
Virusaktivering
Influensa A-virus, subtyp H3N2
Influensa A-virus, subtyp H3N2, är ett subtyp av influensavirus typ A, som orsakar säsongsbundna epidemier och också kan vara ansvarigt för pandemier. Viruset har två proteiner på ytan, hemagglutinin (H) och neuraminidase (N), där H3 och N2 är de specifika typerna för detta subtyp. H3N2-viruset kan ge upphov till allvarliga sjukdomsfall, särskilt hos äldre och personer med underliggande hälsoproblem. Vaccinering rekommenderas varje år för att skydda mot de senaste cirkulerande influensavirusstammarna, inklusive H3N2.
Hepatit B-virus
Virologi
Virologi är en biomedicinsk specialitet som handlar om studiet av virus, inklusive deras struktur, klassificering, genetik, förekomst, patogenesi, diagnostik, prevention och behandling. Virus är små infektiösa partiklar som består av genetiskt material (DNA eller RNA) inneslutet i en proteinhölja. De kan orsaka sjukdom hos både djur och växter, och deras studie är viktig för att förstå och möta utmaningarna kopplade till infektionssjukdomar.
Seroepidemiologiska studier
"Seroepidemiologiska studier" är en typ av epidemiologisk undersökning där man mäter förekomsten av antikroppar (serologi) i en population för att uppskatta hur vanligt ett visst sjukdomsförlopp eller en exponering är. Dessa studier ger information om prevalensen och incidensen av en specifik infektion eller immunitet inom en given population vid en viss tidpunkt.
Insektätare
Ixodes
Det största släktet fästingar inom familjen Ixodidae, med fler än 200 arter. Många angriper människor och andra däggdjur, och ett flertal överför sjukdomar som borrelios, TBE och Kyasanurskogssjukan (endemisk, fästingöverförd flavivirusinfektion i Kyasanurskogen i Indien).
Polymeraskedjereaktion
En polymerase chain reaction (PCR) är en laboratorieteknik som verkar genom att kopiera en specifik DNA-sekvens i ett exponentiellt tempo, vilket möjliggör detaljerad analys av mycket små mängder av ursprungligt DNA. PCR utförs genom att upprepade gånger höja temperaturen och sänka den igen, vilket låter enzymet polymeras skapa kopior av DNA-sekvensen med hjälp av två specifika primers. Detta möjliggör identifiering och analys av specifika DNA-sekvenser i forskning, diagnostik och forensiska tillämpningar.
Immunisering
Avsiktlig stimulering av värdens immunsvar. Aktiv immunisering innebär tillförsel av antigen eller immunologiska adjuvantia. Passiv immunisering innebär tillförsel av immunsera eller lymfocyter eller deras produkter (t ex transferfaktor, immun-RNA) eller transplantation av immuncellproducerande vävnad (tymus eller benmärg).
Respiratoriska syncytialvirus
Respiratory Syncytial Virus (RSV) is a highly contagious virus that primarily affects the respiratory system, causing inflammation and swelling of the airways, leading to symptoms such as coughing, wheezing, and difficulty breathing, and can be particularly severe in young children, older adults, and individuals with compromised immune systems.
Immunglobulin M
Smittsamma sjukdomar, nyuppkomna
Fästingar
En fästing är ett små, blodsugande ektoparasit som tillhör klassen Arachnida och ordningen Ixodida, och som lever som parasit på däggdjur, fåglar och reptiler, inklusive människor.
Monoklonala antikroppar
Komplementfixeringstest
Serologiska test baserade på inaktivering av komplement med antigen-antikroppkomplex (steg 1). Bindning av fritt komplement kan synliggöras genom tillförsel av ett andra antigen-antikroppsystem, såsom röda blodkroppar och någon lämplig erytrocytantikropp (hemolysin), som kräver komplement för att kunna bildas (steg 2). Om de röda cellerna inte lyseras (löses upp) tyder detta på att en specifik antigen-antikroppsreaktion har skett i steg 1. Om, däremot, de röda blodkropparna löses upp, så betyder det att det finns fritt komplement, vilket visar att ingen antigen-antikroppsreaktion ägt rum i steg 1.
Immunbristvirus, apa
An "immunodeficiency virus" is a type of virus that can weaken the immune system, making an individual more susceptible to infections and diseases. A well-known example is the human immunodeficiency virus (HIV), which causes AIDS (Acquired Immunodeficiency Syndrome) by infecting and destroying CD4+ T cells, key components of the immune system. This leaves the body vulnerable to various opportunistic infections and cancers. It is important to note that not all immunodeficiency viruses lead to AIDS; however, they all have the potential to significantly impact an individual's overall health and well-being.
La Crossevirus
En serotyp av kaliforniskt encefalitvirus, inom släktet Orthobunyavirus, som orsakar meningoencefalit hos människor. Detta virus är den främsta orsaken till Kaliforniaencefalit, den vanligaste myggburna infektionssjukdomen i USA.
Bassekvens
Celler, odlade
Vesikulär stomatit-Indianavirus
Zoonoser
Zoonoser definieras som infektionssjukdomar som kan spridas naturligt mellan djur och människor. Detta innebär att djur är en naturlig källa till smittämnet, men att sjukdomen också kan överföras till och orsaka sjukdom hos människor. Zoonoser utgör en betydande andel av allmänna infektionssjukdomar och kan ha allvarliga konsekvenser för individens hälsa, men också påverka populationer och ekosystem. Exempel på zoonoser är bakterieinfektionerna salmonellas och listerios, virussjukdomarna influensa A H1N1 (svinpest) och ebolavirusinfektion samt parasiterna toxoplasmos och giardiasis.
Viral latens
"Viral latency" refers to a state of viral infection where the virus becomes dormant within the host cell, often integrating its genetic material into the host's DNA, without producing new viruses or causing immediate harm to the host. The virus can remain in this latent state for an extended period, sometimes for the lifetime of the host, and may reactivate later under certain conditions, leading to the production of new viruses and potential illness. A common example of a virally latent infection is varicella-zoster virus (VZV), which causes chickenpox in children and can reactivate later in life as shingles.
Mesocricetus
Svin
Tidsfaktorer
"Tidsfaktorer" refererar inom medicinen till de aspekter av tiden som kan spela in på en persons hälsa, sjukdomsutveckling eller svar på behandling. Detta kan omfatta sådant som tidpunkt för exponering för en skada eller en infektion, tid som har gått sedan symtom uppstod, eller den tid det tar för en behandling att verka. Tidsfaktorer kan vara av avgörande betydelse för att ställa diagnoser, planera behandlingar och förutse prognoser.
Sibirien
I medicinsk kontext refererer "Sibirien" ofta till ett geografiskt område i Ryssland som är känt för sina extrema klimatförhållanden, framförallt de mycket låga temperaturerna under vintern. Dessa extrema temperaturer kan ha en betydande inverkan på människors hälsa och livskvalitet, och har potential att orsaka hypothermi, frostskador och andra relaterade hälsoproblem.
Cerebrospinalvätska
Immunfluorescensteknik
Värd-patogenförhållanden
'Värd-patogenförhållanden' refererar till det komplexa interaktionsmönstret mellan en patogen (en mikroorganism som kan orsaka sjukdom) och dess värd (vanligtvis ett djur, inklusive människor), inbegripet värdens immunrespons, patogens infektionsstrategier och sjukdomsmekanismer, samt eventuella påverkan av värden på patogenens virulens och överlevnad.
DNA-primrar
Glykoproteiner
Konjugerade protein-kolväteföreningar, omfattande bl a muciner, mukoida och amyloida glykoproteiner.
Hemagglutininglykoproteiner hos influensavirus
Rekombination, genetisk
"Genetisk rekombination är ett naturligt fenomen där gener kombineras och omordnas på något sätt för att bilda ny DNA-sekvens. Detta kan ske genom olika mekanismer, till exempel crossing over under meios eller via specifika enzymer som kan klippa och klistra ihop DNA-strängar på nya sätt. Genetisk rekombination är viktig för genetisk variation och evolution."
Påssjukevirus
Venezuela
Venezuela är ett land i Sydamerika som är känt för sina omfattande oljeresurser, men som under de senaste åren har drabbats hårt av en ekonomisk och politisk kris.
Reglering av genuttryck, virus
Antikroppsbildning
Semliki forestvirus
Semliki Forest Virus (SFV) är ett så kallat arbovirus, vilket betyder att det sprids via artrópoder, oftast insekter som stickande eller sugande arter, till exempel myggor och fästingar. SFV tillhör familjen Togaviridae och släktet Alphavirus. Viruset är negativt ensträngat RNA-virus och orsakar en mild febril syndrom hos människor. SFV förekommer naturligt hos myggor av arten Culex och smittar ofta apor i Afrika, men kan även spridas till andra djur och människor via myggstick. Viruset är inte särskilt allvarligt för människor, men kan orsaka en kortvarig feber och ibland ledvärk eller huvudvärk.
Amöbainfektion
Isospora
Ett släkte protozoparasiter som finns i tarmarna hos fåglar, groddjur, kräldjur och däggdjur, även människor. Oocystorna producerar två sporocystor, var och en med fyra sporozoiter. Många arter utgör parasiter hos både vilda djur och tamdjur.
Djur, vilda
Endemiska sjukdomar
Den ständiga närvaron av sjukdomar eller smittämnen inom ett givet geografiskt område eller en befolkningsgrupp. Hit kan hänföras även den normala prevalensen av en viss sjukdom i sådant område eller sådan grupp. Såväl holoendemiska som hyperendemiska sjukdomar räknas hit. En holoendemisk sjukdom kännetecknas av att det föreligger en hög infektionsprevalensnivå tidigt i livet och att den omfattar större delen av barnpopulationen, vilket leder till ett jämviktsförhållande, så att den vuxna befolkningen visar tecken på sjukdomen i mycket mindre omfattning än barngrupperna. I många områden är malaria en holoendeimsk sjukdom. En hyperendemisk sjukdom har en konstant hög incidens- och/eller prevalensnivå och är jämnt spridd inom hela befolkningsgruppen.
Seriepassage
En seriepassage är inom medicinen ett tillstånd där ett kontrastmedel successivt passerar genom kroppsvävnader under en undersökning, exempelvis under en kontrast-enhanced computed tomography (CECT) eller magnetisk resonans (MRI).
Onkogenvirus
Ett onkogenvirus är ett virus som kan integrera sitt genmaterial i värddjurets DNA och därmed påverka cellcykeln och leda till oreglerad celldelning och cancerutveckling. Exempel på onkogenvirus inkluderar human papillomavirus (HPV), hepatitis B-virus (HBV) och humant T-lymphotropiskt virus 1 (HTLV-1).
Hemagglutininer, virala
Hemagglutininer, virala, refererar till proteiner på ytan av vissa virus, särskilt influensavirus, som orsakar agglutination (sammanflockning) av röda blodkroppar. Dessa proteinmolekyler fungerar genom att binda sig till specifika sockerstrukturer på ytan av röda blodkroppar, vilket orsakar deras sammanflockning och kan leda till komplikationer som influensa. Hemagglutininer är viktiga mål för utvecklingen av influensavaccin, eftersom de hjälper till att stimulera immunförsvaret att producera antikroppar mot viruset.
Möss, inavlade ICR
Simplexvirus
Simplexvirus är ett släkte inom herpesvirussläktet, som orsakar humana herpes simplexinfektioner (HHS). Det finns två typer av humant simplexvirus: HSV-1 och HSV-2. HSV-1 tenderar att orsaka små sår i ansiktet, medan HSV-2 oftare orsakar genitala sår. Båda typerna kan dock orsaka infektioner på vilken kroppsdel som helst. Simplexvirus är ett DNA- virus och efter första smittotillfället etablerar sig viruset i nervceller där det kan ligga latent och ge upphov till återfall av infektionen under resten av individens liv.
Immunsera
Texas
Hjärninflammation, varicella zoster
Inflammation i hjärnvävnad orsakad av infektion med varicella-zostervirus (humant herpesvirus 3). Sjukdomen hör ofta samman med tillstånd av nedsatt immunitet, inkl. AIDS. Virusets patologiska verkan tycks bestå i att framkalla kärlskada och infektera oligodendrocyter och ependymceller, vilket leder till hjärninfarkt, demyelinisering i spridda områden och periventrikulär nekros. Varicella-encefalit manifesterar sig vanligtvis 5-7 dagar efter herpes zoster-utbrott i form av huvudvärk, kräkningar, trötthet, fokala neurologiska störningar, feber och koma.
Ryggradsdjurens proteiner
'Ryggradsdjursproteiner' refererar till proteiner som är unika för eller starkt associerade med djur med ryggrad (vertebrater), inklusive däggdjur, fåglar, reptiler, amfibier och fiskar. Dessa proteiner kan vara involverade i en rad olika cellulära processer, såsom strukturella funktioner, signaltransduktion, immunresponser och kataboliska processer.
Sekvensinpassning
I medicinen, refererar "sekvensinpassning" till processen av matchning eller korrelerande en genetisk sekvens, vanligtvis en DNA- eller RNA-sekvens, med en specifik referenssekvens, för att fastställa dess position, orientering och eventuella variationer i förhållande till den referenssekvensen. Detta används ofta inom genetisk forskning och klinisk diagnostik för att identifiera gener, mutationer eller polymorfismer som kan vara associerade med sjukdomar eller andra hälsotillstånd.
Parainfluensavirus 1, humant
Parainfluensavirus 1, humant, är ett virus som tillhör paramyxovirusfamiljen och är en vanlig orsak till respiratoriska sjukdomar hos människor, särskilt barn. Viruset infekterar ofta de övre luftvägarna och kan orsaka symptom som snuva, hosta, feber och irritation i halsen. I allvarligare fall kan viruset leda till lunginflammation eller bronkit. Parainfluensavirus 1 är ett av fyra serotyper av parainfluensavirus som infekterar människor (typ 1, 2, 3 och 4).
Herpesvirus 1, humant
Typarten av Simplexvirus som orsakar de flesta former av icke-genital herpes simplex hos människor. Primär infektion förekommer huvudsakligen hos små barn, varefter viruset blir latent i dorsalrotsnervknutan. Viruset kan därefter från och till under livet aktiveras och ger då för det mesta godartade åkommor.
Visna-maedivirus
Visna-Maedi virus är ett retrovirus som orsakar en slowly progressive, degenerativ lungdisease hos får, även känd som ovine progressive pneumonia (OPP). Det är ett subtyp av lentivirus och relaterat till människans HIV. Visna-Maedi virus infekterar främst monocyter/makrofager i lungorna och centrala nervsystemet, orsakande inflammation och skada på vävnaden över tid.
Centrala nervsystemets infektioner
Infektionssjukdomar i hjärnan, ryggmärgen och hjärnhinnorna. DNA-virusinfektioner, RNA-virusinfektioner, bakterieinfektioner, mykoplasmainfektioner, spiroketinfektioner, svampinfektioner, protozoinfek tioner, maskinfektioner och prioninfektioner kan drabba centrala nervsystemet primärt eller som en sekundär process.
Hemagglutinationstester
Hepatit A-virus
En art inom släktet Hepatovirus med en serotyp och två stammar: humant hepatit A-virus och aphepatit A-virus.
Vacciner, avdödade
Mexiko
Hemorragisk feber, Amerikansk
Fågelsarkomvirus
Fågelsarkomvirus, även känt som Avian Sarcoma Virus (ASV), är ett retrovirus som orsakar sarcomtumörer hos fåglar, framförallt hönsfåglar, och har använts som ett viktigt forskningsverktyg för att undersöka onkogenesis och cellulär signalering.
Möss, inavlade C57BL
"C57BL mice" är en specifik stam av möss som används inom forskning. De är så kallade inbredda möss, vilket betyder att de har en mycket konsekvent genetisk bakgrund eftersom de härstammar från en enda individ och har förökat sig genom systerskötsel under många generationer. Detta gör att deras egenskaper är väldigt repeterbara, vilket är användbart inom experimentell forskning. C57BL-stammen är känd för sin robusta hälsa och långa livslängd jämfört med andra mössstammar. De används ofta inom olika områden av biomedicinsk forskning, till exempel cancer-, neurologi- och immunologiforskning.
Kycklingar
Meningoencefalit
Sekvenshomologi
"Sekvenshomologi" refererar till den grad av likhet mellan två eller flera DNA-, RNA- eller proteinsekvenser som indikerar ett evolutionärt relaterat ursprung. Högre sekvenshomologi antyder närmare evolutionär släktskap mellan de jämförda biomolekylerna.