En embryohinna bildad av endoderm och mesoderm. Hos kräldjur och fåglar innesluter den gulan i tarmkanalen för näringtillförsel till embryot. Hos däggdjur med moderkaka har den rudimentär funktion. Den utgör dock källa för merparten av tarmslemhinnan och för könscellerna. Den benämns ibland vitellinsäcken, som inte får förväxlas med äggulehinnan hos ägg.

Cytoplasmakroppen i ett ägg som innehåller näringsförrådet för det växande embryot. Gulan är rik på polysackarider (sockerarter), lipider (fetter) och proteiner.

En ovanlig och aggressiv tumör av groddbladsursprung som reproducerar det tidiga embryots yttre strukturer. Det är den vanligaste elakartade groddcellstumören hos barn. Den har ett labyrintiskt, glandulärt mönster av platta epitelceller och rundade, vårtlika utskott med ett centralt kapillärkärl (Schiller-Duval-kropp). Tumören är sällan dubbelsidig. Innan kombinationskemoterapi kom i bruk var tumören nästan undantagslöst dödlig.

Den vitellina membranen är ett tunnt skikt som omger äggulan (vitellen) hos ägg från både däggdjur och fåglar. Det fungerar som en barriär mellan äggulan och den omgivande vätskan inne i ägget, och hjälper till att hålla äggulan sammanhållen och skyddad under utvecklingen av embryot. Den vitellina membranen är kompositionellt relaterad till den zonella membranen som också omger äggulan, men har något annorlunda egenskaper och funktioner.

En sällsynt tumörform i kvinnans fortplantningsorgan, oftast äggstockarna, som tidigare ansågs härröra från mesonefriska restbildningar. Två varianter har identifierats: 1) klarcellskarcinom, så benämnt pga den histologiska likheten med njurcellskarcinom och som anses ha sitt ursprung i den müllerska gången, och 2) en embryonal tumör (endodermal sinustumör), som huvudsakligen uppträder hos barn. Denna senare variant kan även uppkomma i testiklarna.

Blåsan vid slutet av endolymfakanalen.

Säckar eller utrymmen med tunna väggar som utgör en del av andningssystemet hos fåglar, fiskar, insekter och däggdjur.

Det innersta av embryots tre groddbladslager. Syn. entoderm.

Det tidiga, prenatala stadiet i däggdjursutvecklingen, kännetecknat av snabba morfologiska förändringar och differentiering i organismens grundläggande strukturer.

Två säckliknande körtlar hos köttätare som mynnar ut vid ändtarmsöppningen.

I en enskild mening kan 'Gestational Sac' definieras som den första embryonala strukturen som bildas under graviditeten och kan ses med hjälp av ultraljud. Den består av ett omgivande membran, kallat trofoblast, och en cavum (hålighet) fylld med flytande vätska, där den eventuella fostret kommer att utvecklas. Den gestationella sacen bildas ungefär 9-10 dagar efter befruktningen och kan ses som en cirkulär eller oval struktur på ultraljudsbilder. Om det inte finns någon graviditet kommer den gestationella sacen aldrig att bildas, och om fostret inte utvecklas korrekt kan den gestationella sacen expandera utan ett normalt foster inuti.

Bildande och utveckling av blodceller utanför benmärgen, som t ex i mjälten, levern eller lymfknutorna.

Morfologisk och fysiologisk utveckling och tillväxt av embryo eller foster hos däggdjur.

Tillståndet som följer på föreningen av en äggcell och en sädescell, då ett embryo eller foster växer i kroppen.

Alfafetoprotein (AFP) är ett protein som produceras av fostrets lever och kan påträffas hos nyfödda barn i högre nivåer, vilka med tiden sjunker till mycket lägre värden under de första levnadsåren. I vuxen ålder kan ökade AFP-nivåer i blodet vara ett tecken på vissa typer av lever- eller tarmsjukdomar, eller att en cancer har uppstått, exempelvis primitiva germcellstumörer (som testikelcancer) eller hepatocellulär carcinom ( levercancer).

Pinocytos är en form av cellåterupptagande, där en cell absorberar vätska och de lösliga ämnen som den innehåller, genom att bilda små utbuktningar (vesiklar) i sin cellyta som sedan innesluter och transporterar innehållet in i cellen. Denna process skiljer sig från fagocytos, där cellen istället fagocyterar fasta partiklar genom att omsluta dem med sin cellyta. Pinocytos är en icke-selektiv process och kan leda till att cellen absorberar diverse substanser från omgivningen, både nyttiga och skadliga.

Ett mycket blodkärlrikt foster-moderorgan hos däggdjur för tillförsel av syre och näring till fostret och transport av avfallsprodukter från fostret. Det består av en fosterdel (korionvilli), utvecklad från trofoblaster, och en moderdel (decidua), som bildats ur livmoderslemhinnan. Moderkakan producerar en mängd olika steroider, proteiner och peptidhormoner (placentahormoner).

Tunna vävnadsskikt som omger embryot eller fostret och har betydelse för näringstillgång, andning, avföring och skydd. De utgörs av gulsäcken, urinsäcken (allantois), amnion och fosterhinnan (korion).

Povidon, även känt som Povidone eller Polyvinylpyrrolidon (PVP), är ett syntetiskt polymer som används som ett bindemedel och viskositetsökande medel i läkemedelsformuleringar. Det har också antibakteriella egenskaper när det kombineras med jod, under varumärken som Betadine, och används som desinfektionsmedel för hud och slemhinnor.

En elakartad äggstockstumör som tros uppstå ur ursprungliga könsceller från den sexuellt odifferentierade, embryonala könskörteln. Den motsvarar klassiskt seminom i testiklarna, med vilket den är identisk såväl till det yttre som histologiskt. Dysgerminom utgör 16% av alla könscellstumörer. De är sällsynta före 10 års ålder, men 50% av dem uppträder före 20 års ålder. De anses allmänt ha en låg grad av malignitet, men kan sprida sig om tumören utvidgar sig genom sin kapsel och infiltrerar lymfkörtlar eller blodkärl.

Alla proteiner som finns i ägg från alla djurarter.

Ursprungscellerna för alla typer av blodceller.

"Fosterålder, eller gestasional ålder, är den tidsperiod från den första dagens graviditet till fostrets födelse." (Medicinska terminologier och definitioner kan variera något mellan olika länder och kulturer.)

De processer genom vilka cellkärnors, cytoplasmatiska eller intercellulära faktorer inverkar på differentieringsstyrningen av genaktiviteten under en organisms utvecklingsstadier.

Den ofödda avkomman hos däggdjur som föder levande ungar. Fostertiden sträcker sig från embryonalstadiet, då de huvudsakliga organen tagit form, till födseln. Hos människan motsvaras det av tiden från och med den 9 graviditetsveckan. Foster skall särskiljas från embryo.

Den tid av graviditeten som sträcker sig från första dagen av den senaste normala menstruationsperioden t o m vecka 14 av havandeskapet (98 dagar).

Det tunna, sega extraembyonala membran som hos kräldjur, fåglar och däggdjur omger fosterhinnan och innehåller foster och fostervatten. Hos däggdjur utvecklas det ur trofoblasten.

Graviditetsmissfall under det embryonala utvecklingsstadiet, som hos människor utgörs av perioden mellan den andra och åttonde veckan efter befruktning.

Alla rörformiga, blodförande kärl, som t ex artärer, vener, kapillärer.

Utveckling och bildande av olika typer av blodceller. Blodbildningen (hematopoesen) kan ske i benmärgen (medullär) eller utanför benmärgen (extramedullär).

En teratom är en typ av tumör som innehåller celler från alla tre germämningslagen, vilket betyder att den kan innehålla vävnad från olika typer av kroppstisslar, till exempel hud, hår, tänder och ben. Teratom är vanligtvis onkologiskt malignt (cancerartat) och uppstår ofta i äggstocken eller testikeln, men kan också förekomma på andra ställen i kroppen.

En av ett par utsöndrande organ som utvecklas kaudalt till de första njurarna (förnjurar; pronephri) under fosterutvecklingen. Urnjurarna (mesonephri) förblir de permanenta njurarna hos vuxna groddjur och fiskar. Hos högre ryggradsdjur tillbakabildas förnjurarna och urnjurarna medan de permanenta njurarna bildas. De återstående kanalerna blir till de wollfska gångarna.

Produktionen av röda blodkroppar (erytrocyter). Hos människor bildas de röda blodkropparna i gulsäcken under den första trimestern, i levern under den andra och i benmärgen under den tredje och efter födseln. I normala fall håller sig erytrocytantalet i perifert blod ganska konstant, vilket tyder på att det finns en balans mellan produktion och destruktion av röda blodkroppar.

Morfologisk och fysiologisk utveckling hos embryon.

En testikel tumör är en neoplasi som utvecklas i testikeln och kan vara maligna eller godartade, med olika histologiska typer och potential till spridning till andra kroppsdelar beroende på typen av tumör.

En medicinsk definition av "kycklingembryo" är ett befruktat hönsägg som har börjat utvecklas, vanligtvis efter 5-6 dagar, då den primitiva hjärtaktiviteten kan ses. Detta stadium kallas också för gastrula-stadiet. Kycklingembryot fortsätter att utvecklas och blir allt mer differentierat över tiden, med bildning av olika organ och system.

'Tumörer, germinalcells- och embryonala' refererar till neoplastiska tillväxtsprocesser som utgår från de tidiga undifferensierade cellerna i det reproduktiva systemet (germinala celler) eller från embrionala stamceller. Dessa tumörer kan vara benigna eller maligna och kan uppstå i alla delar av kroppen, men är vanligast i gonaderna (testiklar och äggstockar). Germinalcellstumörer kan innefatta olika subtyper som seminom, non-seminom, dysgerminom, yolk sac tumör med mera. Embryonala tumörer är sällsyntare än germinalcellstumörer och inkluderar exempelvis teratom, yolk sac tumör och choriocarcinom.

Kroppens blodbildande organ.

Omogna, kärnförsedda erytrocyter som utgör erytropoesstadiet efter bildandet av erytroida stamceller och före bildandet av retikulocyter. De kallas även normoblaster.

Fortskridande begränsning av utvecklingsförmågan och tilltagande specialisering av funktioner som sker under embryots utveckling och som leder till bildandet av specialiserade celler, vävnader och org an.