Klotformade bakterier som förblir lila (positiv färgning) efter gramfärgning.

Peptostreptococcus är ett släkte av grampositiva, anaeroba kockobaciller som förekommer naturligt i människans och djurens mukosmembran, till exempel i munhålan och tarmen. De kan i vissa fall orsaka infektioner, särskilt hos immungomfoga individer eller vid komplikationer efter operationer. Exempel på infektioner som kan orsakas av Peptostreptococcus inkluderar abscesser, endokardit, meningit och skelettinfektioner.

Peptococcus är ett släkte av grampositiva, anaeroba kockobaciller som förekommer som normal flora i människans tarm. Dessa bakterier kan under vissa förhållanden orsaka infektioner, framför allt inom urinvägs- och inälvssystemen. Peptococcusarter är vanligen motståndskraftiga mot antibiotika som penicillin och ampicillin, men kan behandlas med metronidazol eller clindamycin.

Infektioner orsakade av bakterier som behåller sin lila färg (positiv färgning) efter gramfärgning.

En stafylokock är en typ av grampositiv, sfärisk bakterie som tillhör släktet Staphylococcus och kan orsaka en rad olika infektioner hos människor, från milda hudinfektioner till allvarliga livshotande sjukdomar som blodförgiftning, endokardit (hjärtsacksinflammation) och nekros (död vävnad). Den mest vanliga patogena stafylokocken är Staphylococcus aureus, men det finns också andra kliniskt betydelsefulla arter som S. epidermidis och S. saprophyticus.

Bakterier som bibehåller kristallviolettfärgen efter behandling enligt Grams metod.

Streptococcaceae är en familj av grampositiva, kokoida bakterier inom ordningen Lactobacillales. Bakterier inom denna familj förekommer vanligen i par eller kedjor och kan orsaka en rad olika infektioner hos människor, däribland streptokockinfektioner som halsfluss, lunghoit, skinninfektioner och blodförgiftning. Vissa arter av Streptococcaceae kan även orsaka sjukdomar hos djur.

'Streptococcus' är ett släkte av grampositiva, kokkalformade bakterier som ofta förekommer naturligt i människans och djurens övre luftvägar samt hud. Vissa arter av Streptococcus kan orsaka infektionssjukdomar hos människor, till exempel streptokockangin, strupledvärksinflammation och reumatisk feber. Dessa bakterier är vanligen lättläkta med antibiotika, men kan i vissa fall leda till komplikationer om de inte behandlas korrekt eller i tid.

Staphylococcaceae är en familj av grampositiva, kokoida bakterier inom ordningen Bacillales. Familjen innehåller ett stort antal släkten, däribland det medicinskt viktiga släktet Staphylococcus, som omfattar flera patogena arter såsom S. aureus och S. epidermidis. Dessa bakterier är vanligen normofila (livsviktiga temperatur mellan 20-45°C) och aeroba eller fakultativt anaeroba, vilket betyder att de kan gro under både syrerika och syrefattiga förhållanden. Staphylococcaceae förekommer naturligt på huden och i slemhinnor hos människor och djur, men vissa arter kan orsaka infektioner såsom hud- och sårinfektioner, sepsis, endokardit, och födoämnesförgiftning.

Kemiska substanser som produceras av mikroorganismer och som, i utspädda lösningar, har förmåga att hämma tillväxten hos eller döda andra organismer. Antibiotika vars toxicitet tolereras av värden anv änds som kemoterapeutiska preparat för behandling av infektionssjukdomar hos människor, djur och växter.

Bakterier som kan överleva utan närvaro av syre.

Tester som visar den relativa effekten av olika kemoterapeutiska medel mot specifika mikroorganismer (t ex bakterier, svampar, virus).

Ett släkte gramnegativa kulbakterier (kockoida bakterier), bestående av organismer som ingår i tarmkanalens normalflora, och som kan ge upphov till varierande grader av hemolys. Dessa räknades tidigare till Streptococcus, men har nu fått status som eget släkte.

Encelliga, prokaryota mikroorganismer som i allmänhet har fast cellvägg, som förökar sig genom celldelning och som uppvisar i huvudsak tre former: rund, avlång eller stavliknande, och spiralform. Någr a arter har särskilda rörelseorgan, flageller.

En familj bakterier som omfattar allt från fritt levande och saprofytiska organismer till parasitära och sjukdomsalstrande.

Staphylococcus aureus är en grampositiv, sfärisk (koagulasnegativ) bakterie som förekommer hos många däggdjur, inklusive människor. Den kan kolonisera olika kroppsregioner, särskilt hud och slemhukar, utan att orsaka sjukdom. Men S. aureus kan även vara patogen och orsaka en rad infektionssjukdomar, från lokala infektioner som impetigo, abscesser och celullit till systemiska infektioner som blodförgiftning (sepsis), endokardit, lunginflammation (pneumonia) och osteomyelit. Vissa S. aureus-stammar är multiresistenta mot antibiotika, vilket gör dem svåra att behandla.

Komplex, cirkulerande kroppsvätska, vars uppgift är att transportera syre, näringsämnen och avfallsprodukter. Blodet har två huvudbeståndsdelar: celler och plasma.

Bakteriologiska tekniker är metoder och procedurer som används för att isolera, identifiera, klassificera och studera bakterier i ett laboratoriemiljö. Detta inkluderar tekniker såsom kulturell metod, mikroskopi, biokemiska tester, genetisk analys och automatiserade identifikationssystem. Syftet med bakteriologiska tekniker är att förstå bakteriers egenskaper, beteende och roll i olika sammanhang, till exempel inom medicin, miljö och industri.

Bakterier som tappar lilafärgning, men färgas rosa, vid gramfärgning.

En bakteriell produkt som orsakar koagulering i plasma innehållande någon antikoagulant, som t ex citrat, heparin eller oxalat. Koagulaser produceras av vissa stafylokocker och av Yersinia pestis. Sta fylokocker producerar två typer av koagulas: stafylokoagulas, ett fritt koagulas som framkallar verklig plasmakoagulation, och stafylokockklumpningsfaktor, ett bundet koagulas i cellväggen, som får ce ller att klumpa ihop sig i närvaro av fibrinogen.

Närvaro av levande bakterier i blodet. Akuta tecken på bakteriell blodinfektion är feber, frossa, takykardi och takypne. De flesta fall förekommer hos sjukhuspatienter, som ofta har andra tillstånd el ler undergår behandling som gör deras blodcirkulationssystem mer mottagligt för infektion.

Oxazolidinoner är en grupp av syntetiska antibiotika som är aktiva mot flertal stammar av grampositiva bakterier, inklusive meticillinresistenta Staphylococcus aureus (MRSA). De har en unik mekanism av verkan genom att hämma proteinsyntesen i bakterierna. Linazolid och tedizolid är två exempel på antibiotika som tillhör oxazolidinongruppen.

En art av grampositiva, kockoida bakterier som ofta ses vid klinisk provtagning och i tarmkanalen hos människor. De flesta stammar är icke-hemolytiska.

Bakterier som måste ha syre för att leva.

Derivat av acetamid som används som lösningsmedel, som milda irritanter och i organisk syntes.

Streptograminer är en klass av antibiotika som består av två komponenter, typiskt benämnd A och B, som tillsammans har synergistisk bakteriedödande verkan mot många grampositiva bakterier, inklusive stafylokocker och enterokocker. Streptograminer är reserv antibiotika reserverade för behandling av svåra infektioner orsakade av multiresistenta bakterier.

Ett släkte grampositiva, runda bakterier som förekommer i jord och sötvatten, och ofta på huden hos människor och djur.

Mikroorganismers förmåga att motstå eller utveckla tolerans för kemoterapeutiska medel eller antibiotika. Denna resistens kan förvärvas genom genmutationer eller främmande DNA vid plasmidöverföring (R-faktorer).

Preparat med förmåga att döda infektiösa agens eller hindra dem från att orsaka infektion.

Virginiamycin är ett antibiotiskt medel som tillhör gruppen av streptograminer. Det består av två komponenter, virginiamycin M och virginiamycin S, som tillsammans verkar bakteriedödande eller bakteriestatiska på grampositiva bakterier. Virginiamycin används främst inom veterinärmedicinen för att behandla infektioner orsakade av känsliga bakteriestammar hos djur, till exempel mastitis hos kor och lunginflammation hos grisar. Det är inte vanligt förekommande inom humanmedicinen på grund av begränsad användning hos människor och möjliga biverkningar som allergiska reaktioner och störningar i leverfunktionen.

Infektioner orsakade av olika bakterier.

En livsmiljö utan syrgas.

Varje flytande eller fast preparat som är specifikt avsett för odling, lagring eller transport av mikroorganismer eller andra sorters celler. Olika typer av media, såsom differentierande substrat, selektiva substrat, testsubstrat och definierade substrat, tillåter odling av bestämda mikroorganismer och celltyper. Fasta medier erhålls genom tillsats av agar eller gelatin till flytande substrat.

Peptococcaceae is a family of obligately anaerobic, gram-positive cocci within the order Clostridiales. These bacteria are commonly found in the gastrointestinal tract of humans and animals and play a role in the decomposition of organic matter. They are non-motile and produce lactic acid as the primary end product of fermentation. Some species within this family can cause opportunistic infections in humans, particularly in individuals with compromised immune systems.

En grupp gramnegativa, klotformade bakterier som färgas rosa (negativ färgning) vid gramfärgning.

En grupp kinoloner med åtminstone en fluoratom och en piperazinylgrupp i molekylen.

'Staphylococcus epidermidis' är en grampositiv, koagulase-negativ kockbacill som naturligt förekommer på huden och slemhinnor hos människor och djur. Den är en vanlig orsak till opportunistiska infektioner, särskilt vid medfödda eller skadegjorda hjärtklaffar, intratekala katetrar och andra medicinska enheter som är placerade inuti kroppen.

'Nasturtium' är ett medicinskt term som vanligtvis refererar till arten *Eutaquelia suaveolens*, också känd som gul nasturtium eller kaplöksblomma. Denna växt är ursprunglig i Nord- och Sydamerika och har traditionellt använts inom medicinen för att behandla infektioner, särskilt urinvägsinfektioner, på grund av dess antibakteriella egenskaper. Extrakt från växtens blad och stjälkar kan appliceras topisk eller tas som ett tekniskt preparat för att utvinna dess aktiva ämnen, främst allylsenepaler. Det är viktigt att notera att denna artikel inte bör användas som en substitut till professionell medicinsk rådgivning, diagnos eller behandling.

Ett färgmedel bestående av en blandning av rosaniliner med antibakteriella egenskaper och verkan mot svamp och maskar.

Stafylokockinfektioner är infektioner orsakade av stafylokocker, en typ av bakterier som normalt förekommer på hud och slemhinnor hos många människor utan att orsaka några symptom. Dock kan vissa stafylokockstammar vara patogena och orsaka en rad olika infektioner, som hudinfektioner (exempelvis impetigo och fibrom), luftvägsinfektioner, blodförgiftning (sepsis) och infektioner i djupare vävnader eller kirurgiska sår. Den vanligaste patogena stafylokockarten är Staphylococcus aureus, inklusive meticillinresistenta S. aureus (MRSA).

Teicoplanin är ett antibiotikum som tillhör gruppen glykopeptider och används främst för behandling av allvarliga infektioner orsakade av grampositiva bakterier, såsom stafylokocker och enterokocker. Teicoplanin verkar genom att hämma bildningen av bakteriens cellvägg.

Ett släkte gramnegativa, anaeroba, stavformade bakterier som finns i kroppshålor hos människor och andra djur. De bildar inte endosporer. Vissa arter är patogena och kan ge variga eller nekrotiska infektioner.

Vancomycin är ett starkt antibiotikum som används för behandling av allvarliga infektioner orsakade av grampositiva bakterier, särskilt sådana som är resistenta mot andra typer av antibiotika. Det är vanligtvis administrerat intravenöst och agerar genom att inhibera bildningen av bakteriens cellvägg. Vancomycin används ofta för behandling av infektioner orsakade av methicillin-resistenta Staphylococcus aureus (MRSA) och vancomycin-resistanta enterokocker (VRE).

En grupp derivat av naftyridinkarboxylsyra, kinolinkarboxylsyra eller nalidixinsyra.

16S RNA er en typ av ribosomalt RNA (rRNA) som finnes i prokaryote ribosomer og har en viktig rolle i translasjonen av genetisk informasjon til proteinsyntese. 16S rRNA-molekylen er en del av den lille ribosomale subuniten og inneholder konserverte sekvensregioner som kan brukes til identifisering og klassifisering av forskjellige arter av bakterier og archaea.

En art gramnegativa, aeroba bakterier av släktet Legionella som först isolerades i Long Beach, Kalifornien. Smitta har samband med användning av blomjord.

En periapikal abscess är en samling av pios (fromma vätska) i tandens rothinna som orsakas av en infektion. Den uppstår när bakterier tränger in genom kaviteten i en cariös eller skadad tand och når pulpan, det levande vävnadsområdet inne i tanden. När pulpan dör orsakar infektionen en inflammation i området runt tanden, vilket leder till abscessbildning. Periapikala abscesser kan vara små och lokala eller sprida sig till mjukdelarna i ansiktet och käken. Symptomen inkluderar smärta, svullnad, rodnad, sårbildning och ibland feber. Behandlingen av en periapikal abscess består vanligtvis av att töja ut abscessen för att släppa ut pus, tandsanering eller eventuellt tandutvinning om tanden inte kan räddas. Antibiotika kan o

Bakteriell Endokardit är en infektion som orsakas av bakterier som penetrerar hjärtklaffarnas och/eller hjärtkammarens endokardium, det inre skiktet av hjärtats muskulatur. Den kan leda till allvarliga komplikationer såsom hjärtsvikt, stroke eller död om den inte behandlas adekvat med antibiotika och i vissa fall kirurgi.

En grupp bredspektrumantibiotika som först isolerades från Cephalosporium acremonium, en svamp i medelhavsområdet. De innehåller en betalaktamdel, tia-azabicyklo-oktenkarboxylsyra, även kallad 7-amino cefalosporansyra.

DNA-sekvenser som innehåller kod för ribosom-RNA och de DNA-segment som separerar enskilda ribosom-RNA-gener, och som benämns ribosomseparations-DNA (ribosomalt spacer-DNA). Syn. rDNA.

Ett släkte grampositiva, fakultativt anaeroba bakterier som är beroende av jäsningsbara kolhydrater för sin tillväxt. Organismerna är inte patogena för växter eller djur, människor inräknade.

En familj gramnegativa, fakultativt anaeroba, icke sporbildande stavbakterier. Bakterierna finns överallt. Några är saprofyter, andra växt- eller djurparasiter. Många arter är av stor ekonomisk betydelse pga sina sjukdomsalstrande effekter inom jordbruk och djurhållning.

'Streptococcus pyogenes' är en gram-positiv, beta-hemolytisk bakteriestam som orsakar diverse infektionssjukdomar hos människor, till exempel halsfluss, impetigo, cellulitis och rheumatisk feber. Den kan också vara involverad i allvarligare komplikationer som sepsis, toxic shock-syndrom och akuta reumatiska febersjukdomar. Särskilt känd är bakterien för att producera en toxin som kan orsaka skinn- och blodförgiftning samt Scarlet Fever.

"Fenaziner" är ett samlingsnamn för en grupp syntetiska föreningar med en speciell kemisk struktur, bestående av två benzenringar som är fästade vid varandra genom en nitrogenatom. Fenaziner har potentialen att agera som elektrontransportörer och har därför studerats inom områdena medicin och biologi för möjliga användningsområden, till exempel som läkemedel mot infektioner orsakade av mikroorganismer respektive som antioxidanter. Det bör dock poängteras att fenaziner ännu inte har blivit etablerade som kliniskt använda substanser inom medicinen.

Ett släkte gramnegativa, anaeroba och stavformade bakterier. Dess medlemmar finns normalt i munhålan, luftvägarna, tarmarna och det urogenitala systemet hos människor, djur och insekter. Vissa arter k an vara patogena.

Ett antibakteriellt medel, som utgörs av en halvsyntetisk analag till linkomycin.

'Pediococcus' är ett släkte av grampositiva, icke-rörliga, fakultativt anaeroba kocker som förekommer naturligt i vissa livsmedel och på växter. Dessa bakterier är vanligen fyrkantiga eller ovala och bildar par eller tetrader (grupp av 4) när de delar sig. De kan orsaka förruttnelse av livsmedel, men vissa arter används också inom livsmedelsindustrin som starterkulturer för tillverkning av fermenterade livsmedel som ost och sauerkraut. I medicinskt hänseende kan Pediococcus orsaka infektioner, särskilt hos immunförsvagna individer, men detta är ovanligt.

En grupp makrocykliska föreningar som bildas genom kedjeförlängning av flera propionater och cykliseras till en stor, (vanligen 12-, 14-, 16-) ledad laktonmolekyl. De är ofta glykosylerade. Många av dem är antibiotiska.

Infektioner orsakade av bakterier som färgas rosa (negativ färgning) vid gramfärgning.

Streptococcus-infektioner är infektioner orsakade av bakterier ur streptokocker-gruppen, som kan kolonisera olika slags vävnader och leda till en rad olika sjukdomar, såsom halsfluss, öroninflammation, lunghoit, hudinfektioner och allvarliga systemiska infektioner som blodförgiftning (sepsis) och reumatisk feber.

Penicillin är ett beta-laktamantibiotikum som verkar bakteriedödande genom att inhibitera syntesen av bakteriens cellvägg. Det produceras naturligt av olika arter av svampen Penicillium och har varit en av de mest använda antibiotika sedan sin upptäckt på 1920-talet. Penicillin är verksamt mot grampositiva bakterier samt vissa gramnegativa bakterier och används för behandling av en rad infektioner, till exempel halsfluss, lunginflammation och hudinfektioner.

Bakteriers förmåga att motstå eller utveckla tolerans för kemoterapeutiska preparat och antibiotika. Denna resistens kan förvärvas genom genmutationer eller främmande DNA vid plasmidöverföring (R-faktorer).

Ett antibiotiskt preparat av karboxifluorkinolintyp med verkan mot ett stort antal olika mikroorganismer. Medlet har använts med framgång och med god säkerhet för behandling av resistenta luftvägs-, h ud-, skelett-, led-, mag/tarm- och urogenitala infektioner.

'Streptococcus pneumoniae' är en gram-positiv, kapslad, beta-hemolytisk bakterie som förekommer naturligt i människans övre luftvägar och kan orsaka en rad olika infektionssjukdomar, framförallt hos barn, äldre och immunsupprimierade individer. Den är vanligast känd som orsak till lunginflammation (pneumoni), men kan även leda till öroninfektioner, sinusit, meningit och blodförgiftning (sepsis). Vissa stammar av Streptococcus pneumoniae är också ansvariga för pneumokockfeber.

Deoxiribonukleinsyra (arvsmassa) hos bakterier.

Studier för mätning av effektiviteten hos en process, personal och utrustning, eller material om genomförandet av sådana studier. När det gäller läkemedel och medicinska hjälpmedel finns termerna kliniska prövningar och läkemedelsprövning.

Ett släkte grampositiva, rundade bakterier som huvudsakligen isoleras ur mjölk och mjölkprodukter. Bakterierna påträffas även i växter och osteriliserade, djupfrysta eller torkade livsmedel. De ansågs tidigare tillhöra släktet Streptococcus (grupp N), men har nu förts till ett separat släkte.

Metoder för bestämning av olika typer och stammar av bakterier. De mest använda typningssytemen är bakteriofagtypning och serotypning jämte bakteriocintypning och biotypning.

Oxacillin är ett antibiotikum som tillhör penicillinfamiljen och är aktivt mot grampositiva bakterier, inklusive stafylokocker som är resistenta mot meticillin (MRSA). Oxacillin ges vanligen intravenöst för behandling av allvarliga infektioner.

Proteiner innehållande kolvätegrupper som är kovalent bundna till polypeptidkedjan. Proteindelen är den dominerande gruppen i molekylen, medan kolvätedelen endast utgör några få procent av den totala vikten.

Ett bakteriostatiskt, antibiotiskt ämne som produceras av Streptomyces erythreus. Erytromycin A anses vara den beståndsdel som har störst verkan. Hos känsliga organismer hämmar det proteinsyntesen genom att binda till 50S-ribosomala underenheter. Denna bindning blockerar peptidyltransferasaktiviteten och stör överflyttning av aminosyror under translationsprocessen och proteinsammansättningen.

Smitta som sprids inom en sjukvårdsinrättning. Syn. sjukhusinfektion; nosokomial infektion.

Liv eller metaboliska reaktioner i närvaro av molekylärt syre.

Varbildning, varansamling.

Diagnostisk testutrustning refererer til de medisinske instrumenter, apparater og teknologier, der anvendes til at udføre tests og undersøgelser af patienters krop og sundhedstilstand for at etablere en præcis diagnose af sygdomme, skader eller fysiologiske anomalier. Disse værktøjer omfatter bl.a. laboratorieudstyr, billeddiagnostisk udstyr som røntgenmaskiner, ultralydsapparater, MRI-scannere og CT-scannere, endoskopiske kameraer, EKG/EGG-maskiner m.fl., der hjælper sundhedspersonale med at opdage, overvåge og forstå patienternes tilstand, så de kan udforme en effektiv behandlingsplan.

6-((aminofenylacetyl)amino)-3,3-dimetyl-7-oxo-4-tia-1-azabicyklo(3.2.0)heptan-2-karboxylsyra. Ett halvsyntetiskt derivat av penicillin som oralt har antibiotisk bredspektrumverkan.

Okänslighet hos bakterier för verkan av meticillin, ett halvsyntetiskt penicillinderivat.

Förekomst av bakterier, virus och svampar i luften.

Föreningar baserade på erytromycin, med keton istället för 3-kladinos. De binder till 23S-delen av 70S-bakterieribosomer.

Räkning av antalet livsdugliga, isolerade bakterier, arkeceller eller svampceller eller -sporer på ett fast odlingsmedium. Varje koloni (dvs kolonibildande enhet) representerar avkomman av en enda inympad cell. Metoden används rutinmässigt av miljömikrobiologer för att bestämma antalet organismer i luft, föda och vatten, av kliniker för att mäta den mikrobiella belastningen på patienter, och vid antibiotikatestning.

Gener i såväl prokaryoter som eukaryoter som transkriberas till det RNA som inlemmas i ribosomer. Prokaryota rRNA-gener finns i operoner spridda över genomet, medan eukaryota rRNA-gener är transkriptionsenheter av anhopningar av flera cistroner.

En art grampositiva kulbakterier som ingår i tarmkanalens normalflora. Till skillnad från Enterococcus faecalis kan denna art framkalla en alfa-hemolytisk reaction på blodagar och saknar förmåga att utnyttja pyrodruvsyra som energikälla.

"Vankomycinresistens" refererer til bakteriers evne til at modstå virkningen af antibiotikumet vancomycin, som normalt er aktivt mod grampositive bakterier. Dette kan opstå på grund af genetiske mutationer eller aquisitionen af resistensgener, der resulterer i ændringer i bakteriens cellevæg, hvilket reducerer vancomycins evne til at binde sig til og inaktivere bakterien. Vankomycinresistens er en besværlig medicinsk udfordring, da det begrænser effektiviteten af en vigtig antibiotisk behandling mod alvorlige infektioner, herunder hudinfektioner, lungebetændelse og blodforgiftning.

Släktskapsförhållanden mellan grupper av organismer, baserade på deras genuppsättningar.

Ett halvsyntetiskt bredspektrumcefalosporin.

Sepsis är en livshotande systemisk inflammatorisk respons orsakad av infektion.

Azaföringar är en typ av organiska föreningar som innehåller en azidgrupp (-N3) som är substituerad vid ett kolatom i en aromatisk ring, vanligtvis i en fenylring. Dessa föreningar är kända för sin reaktivitet och används ofta inom organisk syntes som diazoövergångsmetaller eller för att generera andra reaktiva intermediärer som karbenoider.

Ett oxidoreduktas som katalyserar omvandlingen av väteperoxid till vatten och syre. Det finns i många djurceller. Brist på enzymet leder till akatalasemi. EC 1.11.1.6.

"Artsspecificitet" refererer til de unikke aspekter, karakteristika og kontekster, der er forbundet med kunstformer som teater, musik, maleri, litteratur osv. Det understreger, at hver kunstform har sine egne regler, historie, teoretiske perspektiver, teknikker og udtryksformer, som bør respekteres og forstås for at opnå en dybere forståelse af det pågældende værk eller frembringelse.

Kvinolineringar (kinoliner) är en grupp antibiotika som är verksamma mot både gram-positiva och gram-negativa bakterier, inklusive många som är resistenta mot andra typer av antibiotika. De fungerar genom att hämma bakteriens förmåga att producera viktiga proteiner, vilket stoppar dess tillväxt och reproduktion. Kvinolineringar används vanligen för behandling av infektioner i andningssystemet, urinvägsinfektioner och hud- och webbinfektioner. Exempel på kvinolineringar inkluderar ciprofloxacin, ofloxacin och levofloxacin.

En grupp bredspektrumantibiotika som framställs ur strålsvampar.

En komplex, sulfaterad polymer av galaktosenheter som utvinns ur Gelidium cartilagineum, Gracilaria confervoides och närstående rödalger. Den används som gel i fasta odlingsmedier för mikroorganismer, i laxativ, i emulsioner och som substrat vid immundiffusion och immunelektrofores.

Penicillinresistens är ett tillstånd hos bakterier som har utvecklat förmågan att motstå verkan av penicillin, ett antibiotikum som vanligen används för att behandla infektioner orsakade av sådana mikroorganismer. Detta uppstår på grund av genetiska mutationer eller horisontell generöverföring av resistensgener, vilket leder till produktionen av enzym som bryter ned penicillinet eller förändringar i cellväggen som förhindrar penetration av antibiotikumet. Penicillinresistens är ett allvarligt offentligt hälsohot eftersom det komplicerar behandlingen av infektioner och kan leda till spridning av resistanta bakteriestammar.

Tetracyklinresistens är ett tillstånd där mikroorganismer, såsom bakterier, har utvecklat förmågan att motstå antibiotika av typen tetracykliner. Detta beror på förändringar i bakteriens genetiska material som gör att de kan överleva behandling med dessa läkemedel. Tetracyklinresistens är ett alltmer vanligt problem inom medicinen och en betydande utmaning inom global hälsa, eftersom det begränsar möjligheterna att behandla infektioner som orsakas av resistenta bakterier.

Betalaktamasresistent, halvsyntetiskt cefamycinantibiotikum.

Ett släkte rörliga eller icke-rörliga, grampositiva bakterier av familjen Bacillaceae. Många arter har identifierats, varav några är patogena. De lever i vatten, jord och i tarmkanalen hos människor o ch djur.

Beskrivningar av specifika sekvenser av aminosyror, kolhydrater eller nukleotider som publicerats och/eller deponerats och hålls tillgängliga i databaser som t ex Genbank, EMBL, NBRF eller andra sekvensdataarkiv.

Den relativa mängden purin och pyrimidin i en nukleinsyra.