En stor grupp anaeroba bakterier som färgas rosa (negativ färgning) vid gramfärgning.
Ett släkte gramnegativa, anaeroba, stavformade bakterier som finns i kroppshålor hos människor och andra djur. De bildar inte endosporer. Vissa arter är patogena och kan ge variga eller nekrotiska infektioner.
'Porphyromonas' är ett släkte av gramnegativa, anaeroba bakterier som normalt förekommer i människans mun och tarm. Släktet innehåller flera arter, däribland Porphyromonas gingivalis, som är starkt kopplat till parodontit, en inflammatorisk sjukdom som kan leda till tandlossning. Bakterier i släktet 'Porphyromonas' producerar enzymer och toxiner som kan orsaka infektioner och skada vävnader i kroppen.
Bakterier som kan överleva utan närvaro av syre.
'Porphyromonas gingivalis' är en anaerob gramnegativ bakterie som är associerad med parodontit, en allvarlig form av tandköttsinflammation som kan leda till tandlossning och i värsta fall systemiska infektioner.
Encelliga, prokaryota mikroorganismer som i allmänhet har fast cellvägg, som förökar sig genom celldelning och som uppvisar i huvudsak tre former: rund, avlång eller stavliknande, och spiralform. Någr a arter har särskilda rörelseorgan, flageller.
En livsmiljö utan syrgas.
Bakterier som måste ha syre för att leva.
Peptostreptococcus är ett släkte av grampositiva, anaeroba kockobaciller som förekommer naturligt i människans och djurens mukosmembran, till exempel i munhålan och tarmen. De kan i vissa fall orsaka infektioner, särskilt hos immungomfoga individer eller vid komplikationer efter operationer. Exempel på infektioner som kan orsakas av Peptostreptococcus inkluderar abscesser, endokardit, meningit och skelettinfektioner.
Ett släkte grampositiva, stavformade bakterier som återfinns i kroppshåligheter hos människor och djur, i djur- och växtprodukter, i infekterade mjukvävnader och i jord. Några arter kan framkalla sjukdom. De producerar inte endosporer.
Peptococcus är ett släkte av grampositiva, anaeroba kockobaciller som förekommer som normal flora i människans tarm. Dessa bakterier kan under vissa förhållanden orsaka infektioner, framför allt inom urinvägs- och inälvssystemen. Peptococcusarter är vanligen motståndskraftiga mot antibiotika som penicillin och ampicillin, men kan behandlas med metronidazol eller clindamycin.
Ett släkte gramnegativa, anaeroba och stavformade bakterier. Dess medlemmar finns normalt i munhålan, luftvägarna, tarmarna och det urogenitala systemet hos människor, djur och insekter. Vissa arter k an vara patogena.
Ett släkte rörliga eller icke-rörliga, grampositiva bakterier av familjen Bacillaceae. Många arter har identifierats, varav några är patogena. De lever i vatten, jord och i tarmkanalen hos människor o ch djur.
Bakterier som bibehåller kristallviolettfärgen efter behandling enligt Grams metod.
Peptococcaceae is a family of obligately anaerobic, gram-positive cocci within the order Clostridiales. These bacteria are commonly found in the gastrointestinal tract of humans and animals and play a role in the decomposition of organic matter. They are non-motile and produce lactic acid as the primary end product of fermentation. Some species within this family can cause opportunistic infections in humans, particularly in individuals with compromised immune systems.
Gramnegativ bakterie i den lägre tarmkanalen hos människa och djur. Den är den vanligast förekommande anaeroba bakterien vid mjukdelsinfektioner hos människor.
Bakterier som tappar lilafärgning, men färgas rosa, vid gramfärgning.
En familj gramnegativa bakterier som förekommer framförallt i tarmar och slemhinnor hos varmblodiga djur. Bland dem finns patogena arter.
Infektioner orsakade av olika bakterier.
Bakteriologiska tekniker är metoder och procedurer som används för att isolera, identifiera, klassificera och studera bakterier i ett laboratoriemiljö. Detta inkluderar tekniker såsom kulturell metod, mikroskopi, biokemiska tester, genetisk analys och automatiserade identifikationssystem. Syftet med bakteriologiska tekniker är att förstå bakteriers egenskaper, beteende och roll i olika sammanhang, till exempel inom medicin, miljö och industri.
16S RNA er en typ av ribosomalt RNA (rRNA) som finnes i prokaryote ribosomer og har en viktig rolle i translasjonen av genetisk informasjon til proteinsyntese. 16S rRNA-molekylen er en del av den lille ribosomale subuniten og inneholder konserverte sekvensregioner som kan brukes til identifisering og klassifisering av forskjellige arter av bakterier og archaea.
'Veillonella' är ett släkte av gramnegativa, anaeroba bakterier som förekommer naturligt i människans mun, tarm och hud. Dessa bakterier är asaccharolytiska, vilket betyder att de inte kan använda socker till energiproduktion, utan istället metaboliserar laktat som en närings källa. De kan vara opportunistiska patogener och orsaka infektioner såsom endokardit, lunginflammation och tandköttsinflammation vid odontalgi.
Varje flytande eller fast preparat som är specifikt avsett för odling, lagring eller transport av mikroorganismer eller andra sorters celler. Olika typer av media, såsom differentierande substrat, selektiva substrat, testsubstrat och definierade substrat, tillåter odling av bestämda mikroorganismer och celltyper. Fasta medier erhålls genom tillsats av agar eller gelatin till flytande substrat.
Kemiska substanser som produceras av mikroorganismer och som, i utspädda lösningar, har förmåga att hämma tillväxten hos eller döda andra organismer. Antibiotika vars toxicitet tolereras av värden anv änds som kemoterapeutiska preparat för behandling av infektionssjukdomar hos människor, djur och växter.
'Prevotella melaninogenica' är en gramnegativ, anaerob bakterie som förekommer naturligt i människans oral håla och tarm. Den kan också orsaka infektioner i kroppen när den sprider sig från dess normala habitat, särskilt hos personer med nedsatt immunförsvar. Infektioner som orsakas av 'Prevotella melaninogenica' innefattar ofta lunginflammation, hudinfektioner och ledinflammationer.
'Propionibacterium' är ett släkte av grampositiva, aerotoleranta stavformade bakterier som främst förekommer på huden och i människans tarm. De är normaltflora men kan under vissa förhållanden orsaka infektioner, framför allt akne på grund av produktionen av propionsyra och andra fettsyror som kan påverka hudens pH-värde och leda till inflammation.
Tester som visar den relativa effekten av olika kemoterapeutiska medel mot specifika mikroorganismer (t ex bakterier, svampar, virus).
Deoxiribonukleinsyra (arvsmassa) hos bakterier.
Ett halvsyntetiskt cefamycinantibiotikum som ges intravenöst eller intramuskulärt. Preparatet är motståndskraftigt mot många betalaktamaser och verksamt mot ett stort antal aeroba och anaeroba grampos itiva och gramnegativa mikroorganismer. Det har god effekt mot många typer av infektioner och har hittills inte visat några allvarliga bieffekter.
DNA-sekvenser som innehåller kod för ribosom-RNA och de DNA-segment som separerar enskilda ribosom-RNA-gener, och som benämns ribosomseparations-DNA (ribosomalt spacer-DNA). Syn. rDNA.
Beskrivningar av specifika sekvenser av aminosyror, kolhydrater eller nukleotider som publicerats och/eller deponerats och hålls tillgängliga i databaser som t ex Genbank, EMBL, NBRF eller andra sekvensdataarkiv.
Släktskapsförhållanden mellan grupper av organismer, baserade på deras genuppsättningar.
En enzymutlöst kemisk förändring i organiska föreningar som sker utan tillgång till syre. Vid processen bildas etanol eller mjölksyra och frigörs energi.
Ett antibiotikum som isolerades från Streptomyces venequelae i 1947, men som nu framställs syntetiskt. Det har förhållandevis enkel struktur och var det första bredspektrumpreparat som upptäcktes. Det har sin verkan genom att störa den bakteriella proteinsyntesen och är huvudsakligen bakteriostatiskt.
Uppslagsböcker med informativa artiklar inom alla kunskapsfält (allmänna uppslagsverk), oftast med alfabetiskt ordnade uppslagsord eller ämnesord, eller uppslagsverk inom ett speciellt ämnesområde. Syn. uppslagsböcker; uppslagsverk.
I medicinsk kontext, är en salvor (även känd som en topisk behandling) ett medel som appliceras på ytan av kroppen, ofta i form av en salva, kräm, gelé eller olja, för att lindra smärta, lindra irritation eller behandla olika hudtillstånd. Salvor kan innehålla en rad olika aktiva ingredienser, beroende på deras ändamål, och de kan användas för att behandla allt från torrhet och eksem till muskel- och ledsmärta.
Streptomyces är ett släkte av grampositiva, strikt aeroba bakterier som tillhör ordningen Actinomycetales. Dessa bakterier är kända för sin förmåga att producera en rad olika antibiotika och andra bioaktiva metaboliter, vilket gör dem viktiga inom biomedicinsk forskning. Streptomyces-arterna har en komplex livscykel som inkluderar sporbildande hyfer och vegetativa mycel. De förekommer naturligt i en rad olika miljöer, till exempel jord, vatten och på levande växter.
Ett enzym som katalyserar acetyleringen av kloramfenikol till kloramfenikol-3-acetat. Då kloramfenikol-3-acetat inte binder till bakterieribosomer och inte hämmar peptidyltransferas, är enzymet ansvar igt för naturligt förekommande kloramfenikolresistens hos bakterier. Enzymet, som har varianter, påträffas hos både gramnegativa och grampositiva bakterier. EC 2.3.1.28.
Okänslighet hos bakterier för verkan av kloramfenikol, en kraftfull hämmare av proteinsyntesen i 50S-ribosomunderenheten, där aminosyror kopplas till nyproducerade bakteriella polypeptider.
En vanligt förekommande organism i tarmfloran hos barn, och ibland vuxna. Den producerar ett gift som ger upphov till pseudomembranös enterokolit hos patienter som får antibiotikabehandling.
"Nässelutslag" är en hudreaktion som orsaks av kontakt med ormbunksväxter, såsom brännässlor, och kännetecknas av klåda, rodnad och svullnad i kontaktytan, ofta följt av små blåsor eller blåsbildningar.
Infektioner orsakade av bakterier av släktet Clostridium.
Akut inflammation i tunntarmens och tjocktarmens slemhinnor med åtföljande pseudomembranös plackbildning ovanpå ytliga sår. Tillståndet hänger ofta samman med antibiotikaterapi och implicerar Clostridium difficile.
Onormalt lös eller onormalt frekvent avföring.
Ett antibakteriellt medel, som utgörs av en halvsyntetisk analag till linkomycin.