Ett släkte parasitära nematoder som kan förekomma hos däggdjur, inklusive människan. Människor infekteras antingen av larver som tränger genom huden eller genom förtäring av okokt fisk.

Gnathostomiasis är en parasitär infektion som orsakas av att äta rå eller halvrå matvaror som innehåller larver av arter inom släktet Gnathostoma, främst Gnathostoma spinigerum. Larven penetrerar slemhinnan i mag-tarmkanalen och migrerar därefter genom kroppsvävnaderna, vilket kan resultera i olika symptom beroende på vilka organ som infekteras. Vanliga symtom inkluderar hudskador, ögoninflammation och svullnad, mag-tarmproblem och neurologiska symtom som yrsel, huvudvärk och domningar i kroppen. I allvarliga fall kan infektionen leda till livshotande komplikationer såsom hjärnhinneinflammation eller andningssvårigheter.

Spirurida-infektioner är parasitär sjukdomar orsakade av rundmaskar av ordningen Spirurida, som infekterar djur och människor. Infektionen uppstår vanligtvis när en värd accidentally intar infektiösa larver genom att äta eller dricka kontaminerat vatten eller föda, eller genom direktkontakt med infekterade djur. Symptomen kan variera beroende på vilken art av Spirurida som orsakar infektionen och kan inkludera diarré, magont, hosta, hudutslag och andningssvårigheter. Behandlingen består vanligtvis av antiparasitiska läkemedel.

En ordning av fiskar med 26 familjer och drygt 3000 arter. Den omfattar bl a karpfiskarna (Cyprinidae).

Ett släkte parasitiska nematoder tillhörande familjen Metastrongyloidea. Två arter, A. cantonensis och A. vasorum, infekterar lungorna hos råttor (cantonensis) och hundar (vasorum). A. cantonensis kan spridas till människa och då orsaka dödlig infektion i centrala nervsystemet.

Thelazioidea är ett överfamiljssnamn inom djurriket som inkluderar parasitiska maskar, även kallade ögonmaskar, som infekterar olika däggdjursarter, inklusive människor. De lever fritt i värddjurets ögon och kan orsaka en ögoninfektion som kallas thelaziös keratokonjunktivit. Thelazioidea-maskar har ett komplext livscykel som involverar två olika värdar, en slända och ett däggdjur. De är vanligt förekommande i vissa delar av världen, särskilt i Asien och Europa.

Infektioner i hjärnan, ryggmärgen och deras hinnor förorsakade av parasiter, främst protozoer och helminter.

Infektioner orsakade av rundmasklarver som aldrig utvecklas till vuxenstadium och som förflyttar sig genom olika kroppsvävnader. De infekterar oftast hud, ögon och inälvor hos människa. Ancylostoma brasiliensis ger upphov till larva migrans i huden; Toxocara orsakar inälvsinfektion.

Lindriga till svåra infektioner i ögat eller dess angränsande vävnader förorsakade av protozo- eller metazoparasiter.

En rundmaskinfektion är en parasitär infektion orsakad av nematoder (filarier) inom släktet Ascaris, vanligtvis Ascaris lumbricoides, som lever som parasiter i människans tarm. Infektionen uppstår när mikroskopiska ägg från rundmasken sväljs och kläcks i tunntarmen, varefter larverna penetrerar tarmväggen, färdas genom blodomloppet och når lungorna. Där utvecklas de till en ytterligare stadium innan de andas sig upp genom luftvägarna, sväljs ner igen och slutligen utvecklas till vuxna rundmaskar i tunntarmen där de lägger ägg som sedan utsöndras med avföringen. Symptomen på en rundmaskinfektion kan variera från ingen eller milda symptom, såsom magont och diarré, till allvarligare komplikationer som lunginflammation, obstruktion av tarmen eller bukh

Antikroppar framkallade hos människor eller djur efter exponering för antigen från parasitmaskar. Immunglobuliner av IgE-klass är vanligast, men IgG, IgM och IgA kan också förekomma.

Maskliknande stadium efter äggstadiet i livscykeln hos insekter, maskar och andra djur som genomgår metamorfos.

Alla delar av parasitmaskar som framkallar en immunreaktion. De vanligast förekommande helmintantigener är schistosomantigener.

Ett släkte nematoder med många arter som är tarmparasiter. A. duodenale är den vanliga hakmasken hos människan. A. braziliense, A. ceylonicum och A. caninum förekommer huvudsakligen hos hund och katt, men kan också infektera människor.

Infektion hos människa och djur orsakade av hakmaskar tillhörande släktet Ancylostoma. Typiska symtom är anemi, dyspepsi, eosinofili och buksvullnad.

Ett sjukdomstillstånd hos människa som orsakas av långvarig infektion med rundmasklarver (av Toxocara canis och Toxocara cati) som vandrar runt i andra kroppsvävnader än tarmar och hud. Typiska kännetecken är ihållande hypereosinofili, hepatomegali (förstorad lever), och ofta pneumonit.

Duddingtonia är ett släkte av roundworms (nematomoderaner) som parasiterar på ryggradslösa djur, särskilt insekter och mjukmaskar. Dessa organismers sporer kan infektera värddjurens mag-tarmkanal och sedan utvecklas till vuxna maskar som producerar nya sporer som kan elimineras med avföringen och infektera andra värdar. Några arter inom släktet Duddingtonia har visat sig ha potentialen att fungera som biologiska kontrollmedel mot parasitiska rundmaskar som infekterar boskapsdjur, genom att reducera deras sporpopulationer i djurens mat.

'Strongyloides stercoralis' är en parasitisk rundmask som kan infektera människor genom huden och orsaka strongyloidias, en tropisk eller subtropisk parasitär sjukdom. Larverna i jorden penetrerar huden, vandrar till lungorna via blodomloppet, kliver upp i luftvägarna, sväljs ner och utvecklas till fullvuxna maskar i tarmen där de lägger ägg. Några av äggen kläcks till infektiösa larver inne i tarmen, vilket kan leda till en cykel av självreproducerande infektioner som kallas autoinfektion. Sjukdomen kan vara asymptomatisk eller orsaka symptom som diarré, buksmärtor och viktminskning. I immunosvaga individer kan strongyloidias leda till livshotande komplikationer såsom disseminerad strongyloidias med sepsis och lung