Gallkapillärer: Fina intracellulära kanaler i levern som leder galla till leverlobernas gallgångar. Syn. canaliculi biliares.Galla: En emulgerande substans som produceras i levern, ansamlas i gallblåsan och utsöndras i tolvfingertarmen. Vätskan innehåller gallsyror och -salter, kolesterol och elektrolyter, och underlättar spjälkni ngen av fett i tarmen.Lever: Stort organ i bukhålan med flera viktiga ämnesomsättningsfunktioner.Gallsyror och gallsalter: Steroida syror och salter. Primära gallsyror fås från kolesterol i levern och sammankopplas med glycin eller taurin. Sekundära gallsyror modifieras av bakterier i tarmen. De spelar en viktig roll i sp jälkningen och absorptionen av fettämnen, och har även använts farmakologiskt för behandling av gallsten.Gallgångar i levern: Ductus hepaticus dexter och ductus hepaticus sinister (den högra resp. vänstra levergången).Elektronmikroskopi: Visuell eller fotografisk mikroskopi, där elektronstrålar (med våglängder tusentals gånger kortare än synligt ljus) används i stället för ljus, vilket ger avsevärt större förstoring. Elektronernas interaktion med preparaten ger upplysning om preparatens finstruktur. Vid transmissionselektronmikroskopi ger elektronernas reaktioner under passage genom ett mycket tunt preparat upphov till en bild. Vid svepelektronmikroskopi faller en elektronstråle snett mot preparatytan, och av reaktionerna ovan ytan alstras en bild. Elektronmikroskopi förkortas ofta EM.Leverceller: Den huvudsakliga strukturella enheten i levern. Levercellerna (hepatocyterna) utgörs av specialiserade epitelceller som är ordnade i sinsemellan förbundna skivor, kallade lobuli (smålober).TaurocholsyraGallstas: Varje hinder av gallflödet mellan levercell och Vaters ampull. Syn. kolestas.Cytokalasin BGallgångar: En serie kanaler som börjar med ductus hepaticus och slutar med ductus choledochus, genom vilka galla förs från levern till tolvfingertarmen.Svepelektronmikroskopi: Mikroskopi där preparatet undersöks genom att en elektronstråle läser av det punkt för punkt. Bilden skapas genom registrering av spridningen av bakåtstrålningen från preparatytan. Vid svepelektronmikroskopi spelar preparatets tjocklek ingen roll. Tekniken, och även instrumentet, förkortas ofta SEM.Parietalceller, gastriskaCellmembran: Det fett- och proteinhaltiga, och selektivt genomsläppliga, membran som omger cytoplasman i prokaryota och eukaryota celler. Hos de flesta typer av mikrobiella celler gränsar den utåt till cellväggen.Aklorhydri: Brist eller avsaknad av saltsyra i magsaften trots stimulering till vätskeproduktion i magsäcken.Tårkanalhinder: Störning av utsöndringen från tårkörtlarna. Hinder för flödet från tårsäcken eller i tårkanalen, vilka kan leda till akut eller kronisk inflammation i tårsäcken (dakryocystit). Förträngning kan även uppträda hos småbarn pga att tårkanalen inte leder ut i nedre näshålan, och ses omkring den tredje levnadsveckan. Hos vuxna kan tilltäppning ske spontant eller efter skada eller sjukdom i näsan.Intubering: Införande av en tub i ett ihåligt organ för att återupprätta eller upprätthålla öppenheten. Intubering skall hållas isär från kateterisering, som är en teknik för att tillföra kroppen vätskor eller avlägsna vätskor.OsteocyterSjukdomar i tårapparaten: Sjukdomar i det tårbildande systemet.Celler, odlade: Celler som drivs fram in vitro i odlingsmedia som främjar deras tillväxt. Odlade celler används bl a för studier av utveckling, morfologi, metaboliska, fysiologiska och genetiska processer.Gallvägar: Gallblåsan och dess gångar.Dakryocystorinostomi: Kirurgiskt anlagd öppning från tårsäcken för yttre dränering av igensatt näs-tårkanal.H(+)-K(+)-Exchanging ATPaseGallstimulerande medel: Gastrointestinala preparat som stimulerar gallflödet till tolvfingertarmen (kolagogum) eller stimulerar levern att producera galla (koleretikum).Gallgång, gemensam: Den största gallgången (ductus choledochus). Den utgörs av den kanal som bildas där levergången (ductus hepaticus communis) går samman med gallblåsegången (ductus cysticus).