Tumörer i gemensamma gallgången: Cancer i den gemensamma gallgången, inklusive Vaters ampull och Oddis sfinkter.Gallgångstumörer: Cancersjukdom i gallgångarna.Gallgångar: En serie kanaler som börjar med ductus hepaticus och slutar med ductus choledochus, genom vilka galla förs från levern till tolvfingertarmen.Gallgång, gemensam: Den största gallgången (ductus choledochus). Den utgörs av den kanal som bildas där levergången (ductus hepaticus communis) går samman med gallblåsegången (ductus cysticus).Galla: En emulgerande substans som produceras i levern, ansamlas i gallblåsan och utsöndras i tolvfingertarmen. Vätskan innehåller gallsyror och -salter, kolesterol och elektrolyter, och underlättar spjälkni ngen av fett i tarmen.Gallgångssjukdomar: Sjukdom i någon del av gallgångssystemet.Gallsyror och gallsalter: Steroida syror och salter. Primära gallsyror fås från kolesterol i levern och sammankopplas med glycin eller taurin. Sekundära gallsyror modifieras av bakterier i tarmen. De spelar en viktig roll i sp jälkningen och absorptionen av fettämnen, och har även använts farmakologiskt för behandling av gallsten.Gallgångar utanför levern: Ductus hepaticus communis (den gemensamma levergången), ductus cysticus (gallblåsegången) och ductus choledochus (den gemensamma gallgången).Gallgångar i levern: Ductus hepaticus dexter och ductus hepaticus sinister (den högra resp. vänstra levergången).Sjukdomar i gemensamma gallgången: Sjukdomar i den gemensamma gallgången, Vaters ampull eller Oddis sfinkter.Gallstas: Varje hinder av gallflödet mellan levercell och Vaters ampull. Syn. kolestas.BukspottkörtelgångarGallstenar: Fasta, kristallina utfällningar i gallvägarna, oftast bildade i gallblåsan. De ur gallan bildade gallstenarna består huvudsakligen av kalcium, kolesterol och bilirubin.Gallgångsadenom: En godartad tumör i de intrahepatiska gallgångarna.Kolangiopankreatografi, endoskopisk retrograd: Fiberoptisk endoskopi avsedd för undersökning och kanylering av Vaters ampull via tolvfingertarmen, så att bukspottkörtel- och gallvägssystem skall kunna visualiseras genom retrograd tillförsel av kontrastmedel. Endoskopisk sfinkterotomi av Vaters papill (papillotomi) kan härvid utföras.Levergång, gemensam: En gallgång som huvudsakligen ligger utanför levern och som utgörs av förbindelsen mellan den högra och vänstra levergången, vilka ligger innanför levern och, i sin tur, förenar sig med gallblåsegången till att bilda den gemensamma gallgången.Röntgenkontrastundersökning av gallvägarna: Röntgenkontrastundersökning av gallvägarna.Kolestas, extrahepatisk: Hämmat flöde av galla genom de olika gallgångarna eller Vaters ampull. Tillståndet kallas ibland för kirurgisk gulsot.Gallblåsegång: Den förbindelse med gallblåsan genom vilken galla töms ut i den gemensamma gallgången.Kolelitiasis: Förekomst eller bildande av gallstenar i gallvägarna, vanligen i gallblåsan (kolecystolitiasis) eller den gemensamma gallgången (koledokolitiasis).Stora bröstgångenGallblåseoperation med laparoskop: Avlägsnande av gallblåsan genom snitt i bukväggen med hjälp av laparoskop.Obstruktionsikterus: Gulsot, dvs gulfärgning av hud och slemhinnor, orsakad av försämrat flöde av galla i gallvägarna, som vid intrahepatisk kolestas eller gallgångshinder utanför levern.Gallvägar: Gallblåsan och dess gångar.Gallblåseoperation: Operativt avlägsnande av gallblåsan. Syn. kolecystektomi.Gallvägskirurgiska tekniker: Någon teknik tillämpad vid kirurgiska ingrepp i gallvägarna.Gallvägsinflammation: Inflammation i gallgångarna, såväl de intrahepatiska som extrahepatiska, eller båda.Underbindning: Användning av en ligatur för att knyta till eller strypa ett kärl.Koledokolitiasis: Förekomst av gallsten i den gemensamma gallgången.Sfinkterotomi, endoskopiskGallblåsa: En lagringsblåsa för gallvätska. Gallblåsan levererar gallsyror i hög koncentration och på ett kontrollerat sätt via gallblåsegången till tolvfingertarmen, för nedbrytning av lipider i födan.BukspottkörteltumörerGallvägssjukdomar: Sjukdomar i någon del av gallvägssystemet, inklusive gallgångarna och gallblåsan.SpottkörtelsgångarLever: Stort organ i bukhålan med flera viktiga ämnesomsättningsfunktioner.Kolangiopankreatografi, magnetisk resonans: Icke-invasiv diagnosmetod för åskådliggörande av bukspottkörtelgångarna och gallgångarna. Tekniken uppvisar god känslighet vad gäller utvidgningar, förträngningar och avvikelser i gångarna.Gallpigment: Färgämnen i gallan. Dessa är bilirubin, biliverdin, bilifuscin, biliprasin, koleprasin, bilihumin, bilicyanin och urobilin.Vaters ampullGallkapillärer: Fina intracellulära kanaler i levern som leder galla till leverlobernas gallgångar. Syn. canaliculi biliares.Kolangiokarcinom: En elakartad tumör som utgår från levergallgångens epitelvävnad. Den består av kanaler, klädda med kub- eller pelarceller utan innehåll av galla, och rikligt med bindväv.Gallgångsfistel: Onormal förbindelse någonstans i gallvägarna.Wollfska gångarOddis sfinkterTumörerKolestas, intrahepatisk: Hindrat gallflöde i levern. Det beror oftast på skadade leverceller, men kan också bero på tilltäppta gallgångar i levern. Tillståndet kallas även hepatocellulär gulsot eller medicinsk gulsot.Mullers gångar: Ett par kanaler nära de wolffska gångarna i ett växande embryo. I hanembryot tillbakabildas de i samband med uppkomsten av testikelspecifikt anti-Mullerhormon. Utan anti-Mullerhormon utvecklar sig Mullers gångar till det honliga fortplantningssystemet, med äggledare, livmoder, livmoderhals och slida.Gallblåsetumörer: Tumörer eller cancer i gallblåsan.Gallreflux: Bakåtflöde av galla till framförallt den övre matsmältningskanalen, men även till bukspottskörteln.Koledokuscysta: Medfödd cystisk utvidgning av den gemensamma gallgången. Tillståndet kan vara asymtomatiskt eller orsaka kräkning, feber, gulsot eller smärta i den övre, högra kvadranten.Levercirros, biliär: Fibros i leverparenkymet till följd av hinder i gallflödet (kolestas) i de inre och yttre gallgångarna. Vid primär biliär cirros ses förstörelse av små, inre gallgångar och försämrad gallutsöndring. Sekundär biliär cirros uppstår pga långvarig obstruktion av de större inre och yttre gallgångarna, av olika orsaker.Gallgångsatresi: Frånvaro av öppning i gallgångarna, vanligen i gallgångarna utanför levern.TaurocholsyraTumörer, cystiska, mucinösa och serösaKoledokostomi: Kirurgiskt anlagd öppning (stoma) i den gemensamma gallgången för dränering eller för direktförbindelse med något område i tunntarmen, främst tolvfingertarmen eller jejunum.Dränage: Systematisk tömning av vätska eller var från sår, böld eller hålighet.BukspottkörtelinflammationGallvägstumörer: Cancersjukdom i gallvägarna, inklusive gallgångarna och gallblåsan.UrsodeoxycholsyraBilirubin: Ett rött färgämne i galla, bildat genom nedbrytning av hem från hemoglobin eller cytokromer. Tumörer, multipla primäraImmunhistokemi: Histokemiskt påvisande av immunreaktiva ämnen med hjälp av märkta antikroppar.Kolangit, skleroserande: Kronisk, icke-bakteriell, inflammatorisk tilltäppning av gallvägarna. Ungefär hälften av fall är associerade med ulcerös kolit. Tillståndet avhjälps med ballongutvidgning eller genom operation.Adenokarcinom, papillärt: Ett adenokarcinom som bildar fingerliknande utskott av vaskulärt bindväv, täckt med neoplastiskt epitel, som skjuter in i cystor eller kaviteter i körtlar eller folliklar. Det uppträder oftast i äggst ock och sköldkörtel.Cholsyror: En familj inom gallsyrorna hos människan, omfattande 3-alfa,7-alfa,12-alfa-trihydroxi-5-beta-kolansyrorna och vanligen bundna till glycin eller taurin. De verkar som lösningsmedel för fetter, så att d esa kan absorberas i tarmen. Cholsyrorna återabsorberas i tunntarmen, och de används som gallstimulerande medel.Kenodeoxicholsyra: En gallsyra som vanligen är konjugerad med glycin eller taurin. Det verkar som lösningsmedel på fetter, så att dessa kan absorberas av tarmarna, och tas upp igen i tunntarmen. Det används som gallstim ulerande medel, som koleretiskt laxermedel och till att förebygga eller lösa upp gallstenar.Jejunostomi: Kirurgiskt anlagd öppning genom bukväggen till jejunum (tunntarmens övre del), vanligen för enteral näringstillförsel.Gulsot: En klinisk yttring av hyperbilirubinemi, bestående av lagring av gallpigment i huden, vilket ger hud och slemhinnor en gulaktig färgton.Levertumörer: Tumörsjukdom eller cancer i levern.Njurkanaler, samlande: Raka tuber som utgår från njurbarkens stråliga del, där de möter de krökta ändarna av de distala, kapslade kanalerna. I njurmärgen löper pyramidernas samlingskanaler samman och förenas med ett centralt rör (Bellinis kanal; ductus Bellini), som mynnar på pyramidtoppen.Gallstimulerande medel: Gastrointestinala preparat som stimulerar gallflödet till tolvfingertarmen (kolagogum) eller stimulerar levern att producera galla (koleretikum).Leversjukdomar: Sjukliga förändringar i levern.PankreatikoduodenektomiNästårgångCystadenom: En godartad tumör som uppstår ur körtelepitelvävnad, i vilken ansamlingar av cystisk vätska bildas. I vissa fall kan stora delar av, eller till och med hela, tumören bestå av cystisk massa.Hepatektomi: Kirurgiskt avlägsnande av hela eller delar av levern.Hudtumörer: Cancer i huden.Gallblåseinflammation: Syn. kolecystit.Stensjukdom: Ett tillstånd som kännetecknas av att det bildas stenar och konkretioner i hålrum och kanaler i kroppens organ. Oftast sker det i gallblåsan, njurarna och de nedre urinvägarna.Rouxanastomos: Y-formad kirurgisk anastomos i någon del av matsmältningsapparaten, med dränering till tunntarmen.Adenokarcinom, mucinös: Ett adenokarcinom som producerar avsevärda mängder mucin.Sädesvätskans utförsgångarStenkrossning: Förstörelse av stenar i njure, urinledare, urinblåsa eller gallblåsa med fysisk kraft, inklusive krossning med litotriptorkateter. Riktat perkutant ultraljud och riktad hydraulisk chockvåg kan användas utan kirurgiska ingrepp. Till litotripsi hör inte upplösning av stenar med syror eller litolys. En speciell form av litotripsi är laserlitotripsi.Utvidgning, patologisk: Tillstånd hos en anatomisk struktur, kännetecknat av onormal utvidgning.Retrospektiva studier1-naftylisotiocyanat: 1-isotiocyanatonaftalen. Ett hjälpmedel för att studera leverskada som orsakar akut gallstopp och hyperbilirubinemi samt kronisk gallgångshyperplasi och gallcirros, med förändrad hepatocytfunktion. De t kan orsaka hud- och njurskada.Cholsyra: En primär gallsyra, producerad i levern och vanligtvis bunden till glycin eller taurin. Den möjliggör absorption av fett och utsöndring av kolesterol.Deoxicholsyra: En gallsyra som bildas av cholat genom bakteriell verkan. Det konjugeras vanligtvis med glycin eller taurin. Deoxicholsyra har detergens- eller emulgeringsverkan så att fetter kan lösas för absorption i tarmen, återabsorberas själv och används som choleretiskt eller detergensmedel.Endoskopi: Procedurer för användande av endoskop i samband med diagnos och behandling av sjukdomar. Vid endoskopi förs ett optiskt instrument antingen in via naturliga kanaler, som t ex matsmältningssystemet, eller genom små, kirurgiskt anlagda snitt (titthål) för undersökning av inre kroppsdelar. Tack vare framsteg i bildbehandling, endoskopteknik och utrustning av allt mindre format kan kirurgiska ingrepp göras under endoskopering.Intraoperativa komplikationer: Komplikationer som drabbar patienten under operation. De kan vara, men behöver inte vara, förknippade med det sjukdomstillstånd för vilket operationen utförs eller med det kirurgiska ingreppet i sig.Sjukdom orsakad av läkares åtgärder: Varje negativt tillstånd hos en patient till följd av behandling av läkare, kirurg eller annan sjukvårdspersonal, särskilt infektioner som patienten fått i samband med behandling.Datortomografi: Tomografimetod som utnyttjar datorberäkning för framställning och återgivande av röntgenbilder.Sfinkterotomi, transhepatiskAnastomos, kirurgisk: Kirurgiskt anlagd förbindelse eller shunt mellan kanaler, rör eller kärl. Den kan göras ända mot ända, ända mot sida, sida mot ända, eller sida mot sida.Litocholsyra: En sekundär gallsyra som bildas ur kenodeoxicholat genom bakteriell verkan och som vanligtvis är konjugerad med glycin eller taurin. Den har förmåga att lösa fetter för absorption och absorberas själv. Syran används som kolagogum och koleretikum.BehandlingsresultatBukspottkörtelNjurtumörer: Cancer i njuren.Postoperativa komplikationerEndosonografi: Ultraljudsundersökning av inre organ med en ultraljudstransduktor, som t ex kan vara kopplad till ett fiberoptiskt endoskop. I endosonografi omvandlar transduktorn elektroniska signaler till ljudpulser eller kontinuerliga vågor och fungerar även som mottagare för reflekterade ljudvågor inifrån organet. I ett audiovisuellt-elektroniskt gränssnitt omvandlas de inkommande ekosignalerna till en form som teknikerna kan tolka. Förfarandet får inte förväxlas med endoskopi, där ett särskilt instrument, endoskop, används. "Endo-"Levercirros, experimentell: Experimentellt framkallade kroniska skador på leverns parenkymceller i syfte att erhålla en modell av levercirros (skrumplever).TolvfingertarmstumörerCystor: Slutna håligheter eller blåsliknande svullnader, normala eller onormala, klädda med epitelvävnad och oftast med innehåll av någon flytande eller halvflytande substans.Duodenoskopi: Undersökning eller behandling med hjälp av endoskop av tolvfingertarmens inre ytor.Endoskop: Instrument för visuell undersökning av inre kroppsdelar. Det finns såväl stela endoskop som böjliga, fiberoptiska endoskop för olika slag av endoskopi.Tolvfingertarm: Tunntarmens översta del.Cystadenom, mucinöst: En multilokulär tumör med mucinutsöndrande epitel. Typen återfinns oftast i äggstockarna, men förekommer även i bukspottkörteln, blindtarmen och, sällan, retroperitonealt samt i urinblåsan. Den anses ha låg malignitet.Tumörer, sekundära primäraLeverartär: En gren av bukaortan som försörjer magen, bukspottkörteln, tolvfingertarmen, levern, gallan och det större bukhinnenätet.BukspottkörtelsjukdomarTaurodeoxicholsyraTaurochenodeoxicholsyraGallblåsesjukdomar: Sjukdomar i gallblåsan. Dessa är ofta förknippade med försämrat flöde, gallstensbildning, infektioner, tumörer eller andra sjukdomar.Cystadenokarcinom: En elakartad tumörform som uppstår i körtelepitelvävnad, i vilken bildas ansamlingar av cystsekret. De neoplastiska cellerna visar olika grader av anaplasi och invasivt förlopp, och lokal utbredning och metastaser förekommer. Cystadenokarcinom utvecklas ofta i äggstockarna, där man känner igen pseudomucinösa och serösa typer.IminosyrorTarm-leverkretsloppetSammandragning, patologisk: Onormal hopsnörning av en anatomisk struktur.Leverceller: Den huvudsakliga strukturella enheten i levern. Levercellerna (hepatocyterna) utgörs av specialiserade epitelceller som är ordnade i sinsemellan förbundna skivor, kallade lobuli (smålober).Kateterisering: Införande av en rörformig anordning i någon kanal, blodkärl, ihåligt organ eller kroppshåla för tillförsel eller tömning av vätskor för diagnostiska eller terapeutiska ändamål. Förfarandet skiljer sig från intubation, vars syfte är att upprätthålla en öppen förbindelse i tilltäppta kanaler eller kärl.SköldkörteltumörerEndoskopi, matsmältningssystem: Endoskopisk undersökning av, behandling av eller operation i matsmältningsapparaten.Adenokarcinom: Ett karcinom härrörande från körtelvävnad eller vars celler bildar tydliga körtelliknande strukturer. Adenokarcinom kan klassificeras i enlighet med de mönster cellerna bildar.Klatskins tumör: Adenokarcinom i den gemensamma levergångsförgreningen. Dessa tumörer är i regel ganska små, skarpt avgränsade och bildar sällan metastaser. G. Klatskins originalrapport av 13 fall publicerades 1965. Från att till en början ha ansetts som ovanliga, tycks tumörer i gallgångsförgreningen nu utgöra mer än hälften av alla gallgångstumörer.LevertransplantationPortåderKarcinom, papillärt: En elakartad cancerform kännetecknad av bildande av talrika, oregelbundna, fingerliknande utskott av fibröst stroma, täckta av ett lager neoplastiska epitelceller.Stenar: Onormalt konkrement mestadels i urin- och gallvägarna, vanligtvis bestående av mineralsalter. Syn. calculi (sing. calculus).Myeloproliferativa sjukdomarTumör-DNA: DNA som finns i tumörvävnad.Skrumplever: Leversjukdom som präglas av att den normala mikrocirkulationen, den väsentliga kärlanatomin och leverns arkitektur genomgått olika grader av förstörelse och förändringar, med fibrösa hinnor som omger nybildade parenkymknutor.Organiska anjontransportörer, natriumberoendeLeverfunktionstesterClonorchiasis: Infektion i gallgångarna, orsakad av levermasken Clonorchis sinensis, även kallad Opisthorchis sinensis. Infektionen kan leda till inflammation i gallvägarna, tillväxt av gallvägsepitel, fortskridande portal fibros och ibland gallgångskarcinom. Spridning till levern kan ge fettvävnad och cirros (skrumplever).Stenkrossning, laser: Fragmentering av ffa njurstenar och gallstenar med laser. Litotripsin utförs oftast med en endoskopstyrd, pulserande färgämneslaser. Metoden är både säker och effektiv och används när utvändig chockvågslitotripsi inte är möjlig.Carolis sjukdom: Medfödd cystisk utvidgning av leverns gallgångar. Den består av två typer: enkel, med enbart gallgångsutvidgning eller ektasi, och komplex, med tillhörande utbredd fibros och portahypertension. Godart ad njurkanalsektasi hör samman med båda typer.Parotid NeoplasmsPankreaskarcinom, duktaltVitelline DuctGlykocholsyra: Glycinkonjugatet av cholsyra. Dess verkan är att lösa fetter för absorption, varvid även syran själv absorberas.Keratin-7Råttor, inavlade F344TidsfaktorerEpitel: Ett eller flera skikt av epitelceller, uppburna av basalmembranet, som täcker kroppens inre och yttre ytor.Lungtumörer: Cancersjukdom i lungorna.Kolecystostomi: Anläggande av en öppning in i gallblåsan, antingen för dränering eller för kirurgisk förbindelse med annan del av matsmältningskanalen, vanligtvis tolvfingertarmen eller jejunum.Tårkanalhinder: Störning av utsöndringen från tårkörtlarna. Hinder för flödet från tårsäcken eller i tårkanalen, vilka kan leda till akut eller kronisk inflammation i tårsäcken (dakryocystit). Förträngning kan även uppträda hos småbarn pga att tårkanalen inte leder ut i nedre näshålan, och ses omkring den tredje levnadsveckan. Hos vuxna kan tilltäppning ske spontant eller efter skada eller sjukdom i näsan.Kolesterol: Den huvudsakliga sterolen hos alla högre djur, med utbredning i kroppsvävnaderna, särskilt i hjärnan och ryggmärgen, samt i animaliska fettarter och oljor.Kolecystografi: Röntgenundersökning av gallblåsan efter intagande av kontrastmedel.Tumörer, experimentellaMag-tarmtumörer: Cancersjukdomar i mag-tarmsystemet, från munnen till ändtarmsmynningen.Labyrintvätskegång: En kanal som förbinder endolymfasäcken med hinnlabyrinten.Tumörer, bindväv och mjukdelarRåttor, Sprague-DawleyPlasmacellsneoplasmerTumörinvasivitetSpottkörteltumörerTumörer, komplexa och blandadeTumörer i blindtarmsbihangTeknetium Tc 99m-disofeninTumörstadieindelningIntraoperativ vård: Vårdinsatser under pågående kirurgiskt ingrepp. Häri ingår övervakning, vätsketerapi, medicinering, transfusioner, narkos, röntgen och laboratorietester.Vävnadsprov: Avlägsnande och undersökning av små prov från levande vävnad.Ovarian NeoplasmsPankreatektomiHormonkörteltumörer: Ospecifiserade tumörer eller cancer i de endokrina körtlarna.Tumörmarkörer, biologiskaOddis sfinkterdysfunktionMatsmältningssystemets tumörer: Tumörer eller cancer i matspjälkningssystemet.Gallblåseinflammation, akut: Akut inflammation i gallblåsans vägg. Den kännetecknas av buksmärta, feber och leukocytos. I ungefär 90 % av fallen föreligger obstruktion av gallgången pga gallsten.Körtelsvulst: Adenom. Godartad tumör, vars celler bildar tydligt körtelliknande strukturer eller härrör från körtelepitel.Utvidgning: Uttänjningsförfarande. Syn. dilatation.Sjukdomsmodeller, djur: Djursjukdommar vars kliniska mekanismer är tillräckligt lika dem hos annan sjukdom hos människor för att de skall kunna tjäna som modell. Sjukdomen hos djuret kan antingen vara framkallad eller naturlig.Uppföljningsstudier: Studier inriktade på att följa utvecklingen eller utfallet av t ex exponering, metoder, effekter av åtgärder, eller förekomst av någon sjukdom hos enskilda individer eller grupper.Kolesterol-7-alfa-monooxygenas: Ett membranbundet cytokrom P450-enzym, kodat av CYP7, som katalyserar hydroxilering av kolesterol till 7-alfa-hydroxikolesterol, det första steget i gallsyrasyntesen. EC 1.14.13.17.Karcinom: Elakartad tumör, bestående av epitelceller som infiltrerar omkringliggande vävnader och som ger upphov till metastaser. Det är en neoplasm av specifik vävnadstyp (histologisk typ), men betraktas ofta felaktigt som en synonym till begreppet "cancer".TumörproteinerTolvfingertarmens sjukdomarNästumörerKärlvävnadstumörer: Tumörer bestående av kärlvävnad. Termen avser inte tumörer i blodkärl.Epitelceller: Celler som täcker kroppens inre och yttre ytor.Eye Neoplasms: Cancersjukdom i ögonen.Bukspottkörtelinflammation, kroniskHornämnen: En klass fibrösa proteiner eller skleroproteiner av betydelse både som strukturproteiner och för studiet av proteinsammansättning. Denna proteintyp utgör huvudbeståndsdelen av epidermis, hår, naglar, hornvävnad och den organiska grundmassan i tandemalj. Två huvudformer har beskrivits: alfakeratin, vars peptidstomme bildar en alfahelix (högerspiral), och betakeratin, vars stomme har en sicksack- eller veckad struktur.Hundar: Här avses tamhund, Canis familiaris, med omkring 400 raser och tillhörande rovdjursfamiljen Canidae. De finns överallt i världen och lever tillsammans med människor.Hamartom: Lokal missbildning som påminner om en tumör och består av en anhopning av mogna celler och vävnader som är normalt förekommande i det påverkade området.Hundsjukdomar: Sjukdomar hos tamhund (Canis familiaris). Hit hör inte sjukdomar hos vilda hundar, vargar, rävar eller andra Canidae, för vilka indexeringstermen Carnivora används.PortasystemetDödlig utgång: Döden som resultat av en sjukdom hos en individ, redovisad i en enskild fallbeskrivning eller i ett begränsat antal patienter. Begreppet får ej förväxlas med döden som livets fysiologiska upphörande eller med mortalitet (dödlighet), som är ett epidemiologiskt eller statistiskt begrepp.Tumörantigener: Proteiner, glykoproteiner eller lipoproteinfraktioner på tumörcellers ytor, som vanligen kan identifieras med monoklonala antikroppar.Många av dessa har antingen embryonalt eller viralt ursprung.Tumörer, strålningsframkalladeCystadenokarcinom, mucinöst: En elakartad, cystisk eller medelhård tumör, som oftast uppträder i äggstockarna. I sällsynta fall kan en fast förekomma. Tumören kan uppkomma ur ett mucinöst cystadenom eller vara malign från början. Cystorna är klädda med cylinderepitelceller. Hos andra former består epitelvävnaden av flera lager med celler som helt förlorat sin normala struktur. Hos de mer odifferentierade tumörerna kan ses skikt eller öar av tumörceller som uppvisar mycket små likheter med ursprungsstrukturen.Kolecystolitiasis: Förekomst av gallsten i gallblåsan.Adenom, villöst: Ett adenom i tjocktarmen. Består vanligtvis av en ensam, fastsittande och ofta stor tumör i tarmslemhinnan. Fascioliasis: Infektion med inälvsmaskar (helminter), orsakad av olika arter av Fasciola.TestikeltumörerMuskelvävnadstumörerTumörer, körtel och epitelTumörer i svettkörtlarNervsystemets tumörerTarmtumörer: Cancer i tarmarna.SekretinLevertumörer, experimentella: Experimentellt framkallade tumörer i levern.