Gallgångar: En serie kanaler som börjar med ductus hepaticus och slutar med ductus choledochus, genom vilka galla förs från levern till tolvfingertarmen.Körtelsvulst: Adenom. Godartad tumör, vars celler bildar tydligt körtelliknande strukturer eller härrör från körtelepitel.Gallgång, gemensam: Den största gallgången (ductus choledochus). Den utgörs av den kanal som bildas där levergången (ductus hepaticus communis) går samman med gallblåsegången (ductus cysticus).Galla: En emulgerande substans som produceras i levern, ansamlas i gallblåsan och utsöndras i tolvfingertarmen. Vätskan innehåller gallsyror och -salter, kolesterol och elektrolyter, och underlättar spjälkni ngen av fett i tarmen.Gallgångssjukdomar: Sjukdom i någon del av gallgångssystemet.Gallsyror och gallsalter: Steroida syror och salter. Primära gallsyror fås från kolesterol i levern och sammankopplas med glycin eller taurin. Sekundära gallsyror modifieras av bakterier i tarmen. De spelar en viktig roll i sp jälkningen och absorptionen av fettämnen, och har även använts farmakologiskt för behandling av gallsten.Gallgångar utanför levern: Ductus hepaticus communis (den gemensamma levergången), ductus cysticus (gallblåsegången) och ductus choledochus (den gemensamma gallgången).Gallgångstumörer: Cancersjukdom i gallgångarna.Gallgångar i levern: Ductus hepaticus dexter och ductus hepaticus sinister (den högra resp. vänstra levergången).Sjukdomar i gemensamma gallgången: Sjukdomar i den gemensamma gallgången, Vaters ampull eller Oddis sfinkter.Gallstas: Varje hinder av gallflödet mellan levercell och Vaters ampull. Syn. kolestas.Gallgångsadenom: En godartad tumör i de intrahepatiska gallgångarna.BukspottkörtelgångarGallstenar: Fasta, kristallina utfällningar i gallvägarna, oftast bildade i gallblåsan. De ur gallan bildade gallstenarna består huvudsakligen av kalcium, kolesterol och bilirubin.Tumörer i gemensamma gallgången: Cancer i den gemensamma gallgången, inklusive Vaters ampull och Oddis sfinkter.Adenom, villöst: Ett adenom i tjocktarmen. Består vanligtvis av en ensam, fastsittande och ofta stor tumör i tarmslemhinnan. Kolangiopankreatografi, endoskopisk retrograd: Fiberoptisk endoskopi avsedd för undersökning och kanylering av Vaters ampull via tolvfingertarmen, så att bukspottkörtel- och gallvägssystem skall kunna visualiseras genom retrograd tillförsel av kontrastmedel. Endoskopisk sfinkterotomi av Vaters papill (papillotomi) kan härvid utföras.Röntgenkontrastundersökning av gallvägarna: Röntgenkontrastundersökning av gallvägarna.Levergång, gemensam: En gallgång som huvudsakligen ligger utanför levern och som utgörs av förbindelsen mellan den högra och vänstra levergången, vilka ligger innanför levern och, i sin tur, förenar sig med gallblåsegången till att bilda den gemensamma gallgången.Adenom, pleomorft: En godartad, långsamt växande spottkörteltumör. Yttrar sig som en liten, smärtfri och fast knuta, vanligen i öronspottkörteln. Drabbar oftast kvinnor över 40 år.Kolestas, extrahepatisk: Hämmat flöde av galla genom de olika gallgångarna eller Vaters ampull. Tillståndet kallas ibland för kirurgisk gulsot.Gallblåsegång: Den förbindelse med gallblåsan genom vilken galla töms ut i den gemensamma gallgången.Kolelitiasis: Förekomst eller bildande av gallstenar i gallvägarna, vanligen i gallblåsan (kolecystolitiasis) eller den gemensamma gallgången (koledokolitiasis).Stora bröstgångenHypofystumörer: Tumörer som primärt uppstår i eller bildas som metastaser i hypofysen. De flesta hypofystumörer är adenom, vilka indelas i icke hormonproducerande och hormonproducerande former. De hormonproducerande klassificeras vidare utifrån den hormontyp de utsöndrar. Hypofysadenom kan även beskrivas genom färgningsegenskaper (basofila adenom, acidofila adenom och kromofoba adenom). Hypofystumörer kan utöva tryck på angränsande vävnadsstrukturer, inkl. hypotalamus. flera kranialnerver och synnervskorsningen. I det senare fallet kan dubbelsidig, temporal halvsyn uppstå.Gallblåseoperation med laparoskop: Avlägsnande av gallblåsan genom snitt i bukväggen med hjälp av laparoskop.Binjurebarksadenom: En godartad tumör i binjurebarkceller, som liknar normala celler, men som är funktionellt autonoma. Blir vanligtvis ej över 5 cm men 20 cm stora tumörer har påträffats. Prognosen efter kirurgisk behan dling är ganska god.Gallvägar: Gallblåsan och dess gångar.Gallblåseoperation: Operativt avlägsnande av gallblåsan. Syn. kolecystektomi.Obstruktionsikterus: Gulsot, dvs gulfärgning av hud och slemhinnor, orsakad av försämrat flöde av galla i gallvägarna, som vid intrahepatisk kolestas eller gallgångshinder utanför levern.Levercellsadenom: En godartad epiteltumör i levern.Gallvägsinflammation: Inflammation i gallgångarna, såväl de intrahepatiska som extrahepatiska, eller båda.Gallvägskirurgiska tekniker: Någon teknik tillämpad vid kirurgiska ingrepp i gallvägarna.Underbindning: Användning av en ligatur för att knyta till eller strypa ett kärl.Koledokolitiasis: Förekomst av gallsten i den gemensamma gallgången.Sfinkterotomi, endoskopiskGallblåsa: En lagringsblåsa för gallvätska. Gallblåsan levererar gallsyror i hög koncentration och på ett kontrollerat sätt via gallblåsegången till tolvfingertarmen, för nedbrytning av lipider i födan.Gallvägssjukdomar: Sjukdomar i någon del av gallvägssystemet, inklusive gallgångarna och gallblåsan.Vaters ampullSpottkörtelsgångarLever: Stort organ i bukhålan med flera viktiga ämnesomsättningsfunktioner.Adenom, kromofobt: En tumör i hypofysens framlob, vars celler inte så lätt färgas av vare sig sura eller basiska färgämnen, och som möjligen är associerade med hypopituitarism.Gallpigment: Färgämnen i gallan. Dessa är bilirubin, biliverdin, bilifuscin, biliprasin, koleprasin, bilihumin, bilicyanin och urobilin.Gallkapillärer: Fina intracellulära kanaler i levern som leder galla till leverlobernas gallgångar. Syn. canaliculi biliares.Kolangiopankreatografi, magnetisk resonans: Icke-invasiv diagnosmetod för åskådliggörande av bukspottkörtelgångarna och gallgångarna. Tekniken uppvisar god känslighet vad gäller utvidgningar, förträngningar och avvikelser i gångarna.Gallgångsfistel: Onormal förbindelse någonstans i gallvägarna.Kolangiokarcinom: En elakartad tumör som utgår från levergallgångens epitelvävnad. Den består av kanaler, klädda med kub- eller pelarceller utan innehåll av galla, och rikligt med bindväv.Wollfska gångarTjock- och ändtarmstumörer: Tumörer eller cancer i antingen tjocktarmen eller ändtarmen eller i båda. Den vanligaste elakartade cancerform i USA. Faktorer som ökar risken för tjock- och ändtarmscancer är kronisk, ulcerös kolit, familjär kolonpolypos, asbestexponering och bestrålning av cervix.Tillväxthormonproducerande hypofysadenomOddis sfinkterKolestas, intrahepatisk: Hindrat gallflöde i levern. Det beror oftast på skadade leverceller, men kan också bero på tilltäppta gallgångar i levern. Tillståndet kallas även hepatocellulär gulsot eller medicinsk gulsot.Tjocktarmspolyper: Utväxter med eller utan stjälk i tjocktarmens slemhinna.Mullers gångar: Ett par kanaler nära de wolffska gångarna i ett växande embryo. I hanembryot tillbakabildas de i samband med uppkomsten av testikelspecifikt anti-Mullerhormon. Utan anti-Mullerhormon utvecklar sig Mullers gångar till det honliga fortplantningssystemet, med äggledare, livmoder, livmoderhals och slida.ACTH-producerande hypofysadenomGallreflux: Bakåtflöde av galla till framförallt den övre matsmältningskanalen, men även till bukspottskörteln.Koledokuscysta: Medfödd cystisk utvidgning av den gemensamma gallgången. Tillståndet kan vara asymtomatiskt eller orsaka kräkning, feber, gulsot eller smärta i den övre, högra kvadranten.Levercirros, biliär: Fibros i leverparenkymet till följd av hinder i gallflödet (kolestas) i de inre och yttre gallgångarna. Vid primär biliär cirros ses förstörelse av små, inre gallgångar och försämrad gallutsöndring. Sekundär biliär cirros uppstår pga långvarig obstruktion av de större inre och yttre gallgångarna, av olika orsaker.Gallgångsatresi: Frånvaro av öppning i gallgångarna, vanligen i gallgångarna utanför levern.TaurocholsyraUrsodeoxycholsyraKoledokostomi: Kirurgiskt anlagd öppning (stoma) i den gemensamma gallgången för dränering eller för direktförbindelse med något område i tunntarmen, främst tolvfingertarmen eller jejunum.BukspottkörtelinflammationDränage: Systematisk tömning av vätska eller var från sår, böld eller hålighet.Gallblåsetumörer: Tumörer eller cancer i gallblåsan.Adenom, acidofilt: En godartad tumör som oftast uppträder i hypofysens främre lob, och vars celler färgas av sura färgämnen. Denna typ av tumörer kan ge upphov till överproduktion av tillväxthormon.Koloskopi: Endoskopisk metod för undersökning och behandling, även kirurgisk, av tjocktarmens luminala (håliga) yta.Adenomatösa polyper: Godartade tumörer härrörande från körtelepitel.Immunhistokemi: Histokemiskt påvisande av immunreaktiva ämnen med hjälp av märkta antikroppar.Bilirubin: Ett rött färgämne i galla, bildat genom nedbrytning av hem från hemoglobin eller cytokromer. ProlaktinomKolangit, skleroserande: Kronisk, icke-bakteriell, inflammatorisk tilltäppning av gallvägarna. Ungefär hälften av fall är associerade med ulcerös kolit. Tillståndet avhjälps med ballongutvidgning eller genom operation.Cholsyror: En familj inom gallsyrorna hos människan, omfattande 3-alfa,7-alfa,12-alfa-trihydroxi-5-beta-kolansyrorna och vanligen bundna till glycin eller taurin. De verkar som lösningsmedel för fetter, så att d esa kan absorberas i tarmen. Cholsyrorna återabsorberas i tunntarmen, och de används som gallstimulerande medel.Kenodeoxicholsyra: En gallsyra som vanligen är konjugerad med glycin eller taurin. Det verkar som lösningsmedel på fetter, så att dessa kan absorberas av tarmarna, och tas upp igen i tunntarmen. Det används som gallstim ulerande medel, som koleretiskt laxermedel och till att förebygga eller lösa upp gallstenar.Gallstimulerande medel: Gastrointestinala preparat som stimulerar gallflödet till tolvfingertarmen (kolagogum) eller stimulerar levern att producera galla (koleretikum).Jejunostomi: Kirurgiskt anlagd öppning genom bukväggen till jejunum (tunntarmens övre del), vanligen för enteral näringstillförsel.Gulsot: En klinisk yttring av hyperbilirubinemi, bestående av lagring av gallpigment i huden, vilket ger hud och slemhinnor en gulaktig färgton.Njurkanaler, samlande: Raka tuber som utgår från njurbarkens stråliga del, där de möter de krökta ändarna av de distala, kapslade kanalerna. I njurmärgen löper pyramidernas samlingskanaler samman och förenas med ett centralt rör (Bellinis kanal; ductus Bellini), som mynnar på pyramidtoppen.Adenom, basofilt: En liten tumör i hypofysens främre lob vars celler låter sig färgas med basiska färgämnen. Kan ge upphov till överproduktion av ACTH, vilket resulterar i Cushings syndrom.Gallvägstumörer: Cancersjukdom i gallvägarna, inklusive gallgångarna och gallblåsan.Leversjukdomar: Sjukliga förändringar i levern.NästårgångEndoskopi: Procedurer för användande av endoskop i samband med diagnos och behandling av sjukdomar. Vid endoskopi förs ett optiskt instrument antingen in via naturliga kanaler, som t ex matsmältningssystemet, eller genom små, kirurgiskt anlagda snitt (titthål) för undersökning av inre kroppsdelar. Tack vare framsteg i bildbehandling, endoskopteknik och utrustning av allt mindre format kan kirurgiska ingrepp göras under endoskopering.Gallblåseinflammation: Syn. kolecystit.BinjurebarkstumörerHepatektomi: Kirurgiskt avlägsnande av hela eller delar av levern.Rouxanastomos: Y-formad kirurgisk anastomos i någon del av matsmältningsapparaten, med dränering till tunntarmen.Sädesvätskans utförsgångarDeoxicholsyra: En gallsyra som bildas av cholat genom bakteriell verkan. Det konjugeras vanligtvis med glycin eller taurin. Deoxicholsyra har detergens- eller emulgeringsverkan så att fetter kan lösas för absorption i tarmen, återabsorberas själv och används som choleretiskt eller detergensmedel.Intraoperativa komplikationer: Komplikationer som drabbar patienten under operation. De kan vara, men behöver inte vara, förknippade med det sjukdomstillstånd för vilket operationen utförs eller med det kirurgiska ingreppet i sig.Stenkrossning: Förstörelse av stenar i njure, urinledare, urinblåsa eller gallblåsa med fysisk kraft, inklusive krossning med litotriptorkateter. Riktat perkutant ultraljud och riktad hydraulisk chockvåg kan användas utan kirurgiska ingrepp. Till litotripsi hör inte upplösning av stenar med syror eller litolys. En speciell form av litotripsi är laserlitotripsi.Utvidgning, patologisk: Tillstånd hos en anatomisk struktur, kännetecknat av onormal utvidgning.Stensjukdom: Ett tillstånd som kännetecknas av att det bildas stenar och konkretioner i hålrum och kanaler i kroppens organ. Oftast sker det i gallblåsan, njurarna och de nedre urinvägarna.Tolvfingertarmstumörer1-naftylisotiocyanat: 1-isotiocyanatonaftalen. Ett hjälpmedel för att studera leverskada som orsakar akut gallstopp och hyperbilirubinemi samt kronisk gallgångshyperplasi och gallcirros, med förändrad hepatocytfunktion. De t kan orsaka hud- och njurskada.Cholsyra: En primär gallsyra, producerad i levern och vanligtvis bunden till glycin eller taurin. Den möjliggör absorption av fett och utsöndring av kolesterol.Duodenoskopi: Undersökning eller behandling med hjälp av endoskop av tolvfingertarmens inre ytor.PankreatikoduodenektomiSjukdom orsakad av läkares åtgärder: Varje negativt tillstånd hos en patient till följd av behandling av läkare, kirurg eller annan sjukvårdspersonal, särskilt infektioner som patienten fått i samband med behandling.Anastomos, kirurgisk: Kirurgiskt anlagd förbindelse eller shunt mellan kanaler, rör eller kärl. Den kan göras ända mot ända, ända mot sida, sida mot ända, eller sida mot sida.HyperplasiSfinkterotomi, transhepatiskLitocholsyra: En sekundär gallsyra som bildas ur kenodeoxicholat genom bakteriell verkan och som vanligtvis är konjugerad med glycin eller taurin. Den har förmåga att lösa fetter för absorption och absorberas själv. Syran används som kolagogum och koleretikum.Endoskop: Instrument för visuell undersökning av inre kroppsdelar. Det finns såväl stela endoskop som böjliga, fiberoptiska endoskop för olika slag av endoskopi.Postoperativa komplikationerRetrospektiva studierTumörer, multipla primäraAdenomatös tjocktarmspolypos: Ett polypossyndrom med autosomal dominans, i vilket tarmarna innehåller från några få till tusentals adenomatösa polyper. Uppträder ofta i åldrarna 15 till 25 år.Tolvfingertarm: Tunntarmens översta del.Levercirros, experimentell: Experimentellt framkallade kroniska skador på leverns parenkymceller i syfte att erhålla en modell av levercirros (skrumplever).Adenokarcinom: Ett karcinom härrörande från körtelvävnad eller vars celler bildar tydliga körtelliknande strukturer. Adenokarcinom kan klassificeras i enlighet med de mönster cellerna bildar.BehandlingsresultatDatortomografi: Tomografimetod som utnyttjar datorberäkning för framställning och återgivande av röntgenbilder.Leverartär: En gren av bukaortan som försörjer magen, bukspottkörteln, tolvfingertarmen, levern, gallan och det större bukhinnenätet.TaurodeoxicholsyraTaurochenodeoxicholsyraGallblåsesjukdomar: Sjukdomar i gallblåsan. Dessa är ofta förknippade med försämrat flöde, gallstensbildning, infektioner, tumörer eller andra sjukdomar.Adenokarcinom, papillärt: Ett adenokarcinom som bildar fingerliknande utskott av vaskulärt bindväv, täckt med neoplastiskt epitel, som skjuter in i cystor eller kaviteter i körtlar eller folliklar. Det uppträder oftast i äggst ock och sköldkörtel.Karcinom: Elakartad tumör, bestående av epitelceller som infiltrerar omkringliggande vävnader och som ger upphov till metastaser. Det är en neoplasm av specifik vävnadstyp (histologisk typ), men betraktas ofta felaktigt som en synonym till begreppet "cancer".IminosyrorBukspottkörtelEndoskopi, matsmältningssystem: Endoskopisk undersökning av, behandling av eller operation i matsmältningsapparaten.Leverceller: Den huvudsakliga strukturella enheten i levern. Levercellerna (hepatocyterna) utgörs av specialiserade epitelceller som är ordnade i sinsemellan förbundna skivor, kallade lobuli (smålober).Tarm-leverkretsloppetSammandragning, patologisk: Onormal hopsnörning av en anatomisk struktur.Kateterisering: Införande av en rörformig anordning i någon kanal, blodkärl, ihåligt organ eller kroppshåla för tillförsel eller tömning av vätskor för diagnostiska eller terapeutiska ändamål. Förfarandet skiljer sig från intubation, vars syfte är att upprätthålla en öppen förbindelse i tilltäppta kanaler eller kärl.BukspottkörtelsjukdomarKlatskins tumör: Adenokarcinom i den gemensamma levergångsförgreningen. Dessa tumörer är i regel ganska små, skarpt avgränsade och bildar sällan metastaser. G. Klatskins originalrapport av 13 fall publicerades 1965. Från att till en början ha ansetts som ovanliga, tycks tumörer i gallgångsförgreningen nu utgöra mer än hälften av alla gallgångstumörer.Cystor: Slutna håligheter eller blåsliknande svullnader, normala eller onormala, klädda med epitelvävnad och oftast med innehåll av någon flytande eller halvflytande substans.LevertransplantationLevertumörer: Tumörsjukdom eller cancer i levern.SpottkörteltumörerStenar: Onormalt konkrement mestadels i urin- och gallvägarna, vanligtvis bestående av mineralsalter. Syn. calculi (sing. calculus).Endosonografi: Ultraljudsundersökning av inre organ med en ultraljudstransduktor, som t ex kan vara kopplad till ett fiberoptiskt endoskop. I endosonografi omvandlar transduktorn elektroniska signaler till ljudpulser eller kontinuerliga vågor och fungerar även som mottagare för reflekterade ljudvågor inifrån organet. I ett audiovisuellt-elektroniskt gränssnitt omvandlas de inkommande ekosignalerna till en form som teknikerna kan tolka. Förfarandet får inte förväxlas med endoskopi, där ett särskilt instrument, endoskop, används. "Endo-"Organiska anjontransportörer, natriumberoendePortåderSkrumplever: Leversjukdom som präglas av att den normala mikrocirkulationen, den väsentliga kärlanatomin och leverns arkitektur genomgått olika grader av förstörelse och förändringar, med fibrösa hinnor som omger nybildade parenkymknutor.LeverfunktionstesterAkromegali: En sjukdom orsakad av överproduktion av tillväxthormon, vilket leder till gradvis förstoring av huvud och ansikte, händer och fötter, samt bröstkorg. Tillståndet är förenat med en mångfald andra sjukd omssymtom, som t ex nedsatt glukostolerans, högt blodtryck, artrit och muskelsvaghet. Ursprunget till sjukdomen är oftast ett somatotropinproducerande hypofysadenom.Clonorchiasis: Infektion i gallgångarna, orsakad av levermasken Clonorchis sinensis, även kallad Opisthorchis sinensis. Infektionen kan leda till inflammation i gallvägarna, tillväxt av gallvägsepitel, fortskridande portal fibros och ibland gallgångskarcinom. Spridning till levern kan ge fettvävnad och cirros (skrumplever).Stenkrossning, laser: Fragmentering av ffa njurstenar och gallstenar med laser. Litotripsin utförs oftast med en endoskopstyrd, pulserande färgämneslaser. Metoden är både säker och effektiv och används när utvändig chockvågslitotripsi inte är möjlig.Carolis sjukdom: Medfödd cystisk utvidgning av leverns gallgångar. Den består av två typer: enkel, med enbart gallgångsutvidgning eller ektasi, och komplex, med tillhörande utbredd fibros och portahypertension. Godart ad njurkanalsektasi hör samman med båda typer.Tjocktarmstumörer: Cancer i grov- eller tjocktarmen.BukspottkörteltumörerCystadenom: En godartad tumör som uppstår ur körtelepitelvävnad, i vilken ansamlingar av cystisk vätska bildas. I vissa fall kan stora delar av, eller till och med hela, tumören bestå av cystisk massa.Vitelline DuctAdenomyom: En godartad muskeltumör (i glatt muskulatur) med inslag av körtelvävnad. Förekommer oftast i livmodern.Glykocholsyra: Glycinkonjugatet av cholsyra. Dess verkan är att lösa fetter för absorption, varvid även syran själv absorberas.Cushings syndrom: Ett tillstånd, oftast hos kvinnor, som beror på hyperadrenokorticism till följd av tumörer i binjurebarken eller hypofysens främre lob, eller på långvarigt bruk av glukokortikoider. Symtomen kan vara snabbt tilltagande fetma i ansiktet, på halsen och bålen, kyfos pga osteoporos i ryggen, högt blodtryck, diabetes mellitus, amenorré, hypertrikos hos kvinnor och impotens hos män, mörknande hud, polycytemi, buk- och ryggsmärtor, samt muskelförsvagning. När tillståndet beror på överproduktion av adrenokortikotropin i hypofysen kallas det Cushings sjukdom.Epitel: Ett eller flera skikt av epitelceller, uppburna av basalmembranet, som täcker kroppens inre och yttre ytor.APC-gener: Tumörsuppressorgener belägna vid 5q21-området på den långa armen av människans kromosom 5. Mutation hos dessa gener är förenad med familjär kolonpolypos och Gardners syndrom, samt med vissa sporadiska kolorektala tumörer.Råttor, inavlade F344Kolecystostomi: Anläggande av en öppning in i gallblåsan, antingen för dränering eller för kirurgisk förbindelse med annan del av matsmältningskanalen, vanligtvis tolvfingertarmen eller jejunum.Kolesterol: Den huvudsakliga sterolen hos alla högre djur, med utbredning i kroppsvävnaderna, särskilt i hjärnan och ryggmärgen, samt i animaliska fettarter och oljor.TidsfaktorerTårkanalhinder: Störning av utsöndringen från tårkörtlarna. Hinder för flödet från tårsäcken eller i tårkanalen, vilka kan leda till akut eller kronisk inflammation i tårsäcken (dakryocystit). Förträngning kan även uppträda hos småbarn pga att tårkanalen inte leder ut i nedre näshålan, och ses omkring den tredje levnadsveckan. Hos vuxna kan tilltäppning ske spontant eller efter skada eller sjukdom i näsan.Tarmtumörer: Cancer i tarmarna.Kolecystografi: Röntgenundersökning av gallblåsan efter intagande av kontrastmedel.Labyrintvätskegång: En kanal som förbinder endolymfasäcken med hinnlabyrinten.Hyperparatyreos: Onormalt stor aktivitet i bisköldkörtlarna, vilken kan vara primär eller sekundär. Primär hyperparatyreos är associerad med tumörbildning eller hyperplasi. Råttor, Sprague-DawleyTolvfingertarmens sjukdomarTeknetium Tc 99m-disofeninKeratin-7Parotid NeoplasmsIntraoperativ vård: Vårdinsatser under pågående kirurgiskt ingrepp. Häri ingår övervakning, vätsketerapi, medicinering, transfusioner, narkos, röntgen och laboratorietester.Oddis sfinkterdysfunktionGallblåseinflammation, akut: Akut inflammation i gallblåsans vägg. Den kännetecknas av buksmärta, feber och leukocytos. I ungefär 90 % av fallen föreligger obstruktion av gallgången pga gallsten.Utvidgning: Uttänjningsförfarande. Syn. dilatation.Uppföljningsstudier: Studier inriktade på att följa utvecklingen eller utfallet av t ex exponering, metoder, effekter av åtgärder, eller förekomst av någon sjukdom hos enskilda individer eller grupper.Koristom: Ansamling av histologiskt normal vävnad på "fel" plats.RNA, budbärarEpitelceller: Celler som täcker kroppens inre och yttre ytor.BinjuretumörerHypofysär ACTH-överproduktion: Sjukligt tillstånd i hypofysen, kännetecknat av kraftig överproduktion av adenokortikotropt hormon. Detta leder till överproduktion av kortisol i binjurarna och till Cushings syndrom.Sjukdomsmodeller, djur: Djursjukdommar vars kliniska mekanismer är tillräckligt lika dem hos annan sjukdom hos människor för att de skall kunna tjäna som modell. Sjukdomen hos djuret kan antingen vara framkallad eller naturlig.Kolesterol-7-alfa-monooxygenas: Ett membranbundet cytokrom P450-enzym, kodat av CYP7, som katalyserar hydroxilering av kolesterol till 7-alfa-hydroxikolesterol, det första steget i gallsyrasyntesen. EC 1.14.13.17.CancerförstadierVävnadsprov: Avlägsnande och undersökning av små prov från levande vävnad.Hyperaldosteronism: Ett sjukdomstillstånd orsakat av överproduktion av aldosteron. Det kännetecknas av natriumretention och utsöndring av kalium, vilket leder till högt blodtryck och hypokalemi (kaliumbrist).PortasystemetGrovtarm: Tarmsegmentet mellan blindtarmen och ändtarmen. Det omfattar en uppåtstigande, en tvärgående, en nedåtgående och en slingrande del.Kilben: Ett ben med kilform (os sphenoidale) vid botten av hjärnskålen.Kolecystolitiasis: Förekomst av gallsten i gallblåsan.Fascioliasis: Infektion med inälvsmaskar (helminter), orsakad av olika arter av Fasciola.SekretinTumörmarkörer, biologiskaProspektiva studierOpisthorchisOpisthorchiasisClonorchis sinensis: En art trematodmaskar av familjen Opisthorchidae. Vissa källor hänför släktet till Opisthorchis. Den är vanlig i Kina och andra asiatiska länder. Snäckor och fiskar är mellanvärdar.Tarmslemhinna: Tarmarnas invändiga beklädnad, bestående av ett inre epitelskikt, en mellanliggande lamina propria och en yttre muskelslemhinna. I tunntarmen kännetecknas slemhinnan av en rad veck och ett överflöd av absorberande celler (enterocyter) med mikrovilli (ytludd).Bukspottkörtelinflammation, kroniskCholestyramine ResinEnzymimmunologiska metoder: Immunologiska analysmetoder baserade på bruk av: 1) enzym-antikroppkonjugat; 2) enzym-antigenkonjugat; 3) antienzymantikroppar med efterföljande homologt enzym; 4) enzym-antienzymkomplex. Dessa används i histologiskt arbete för att synliggöra eller märka vävnadsprov.Hinnsnäcka: Spiralformad tub i öronsnäckbenets kanal, liggande på yttre väggen, mellan förrumstrappan och trumhåletrappan. Syn. ductus cochlearis.HistocytokemiKarcinom, papillärt: En elakartad cancerform kännetecknad av bildande av talrika, oregelbundna, fingerliknande utskott av fibröst stroma, täckta av ett lager neoplastiska epitelceller.Hamartom: Lokal missbildning som påminner om en tumör och består av en anhopning av mogna celler och vävnader som är normalt förekommande i det påverkade området.Jejunum: Den del av tunntarmen som sträcker sig mellan tolvfingertarmen och ileum. Jejunum utgör ungefär 2/5 av tunntarmens längd bakom tolvfingertarmen.Alkaliskt fosfatas: Ett enzym som katalyserar omvandlingen av en ortofosformonoester och vatten till alkohol och ortofosfat. EC 3.1.3.1.