Förvrängning eller missbildning av foten eller någon del av den till följd av olyckshändelse eller sjukdom efter födseln.

Förändring av eller avvikelse från fotens normala form och storlek som uppkommit före eller i samband med födseln.

Förändringar av eller avvikelser från fotens normala form och storlek.

Den yttersta delen av de nedre extremiteterna (benen) hos ryggradsdjur, bestående av tarsus (ankeln), metatarsus (mellanfoten), falangerna (tåbenen) och mjukvävnaderna kring dessa.

Tillstånd som kännetecknas av att fotvalvet sjunkit.

Medfödd missbildning eller felställning av foten, som är nedåtböjd och inåtvriden. Syn. klubbfot.

Fot med nedåtböjd fotsula. Syn. spetsfot; pes equinus.

Anatomiska eller funktionella avvikelser i foten.

Den främre delen av foten, omfattande mellanfotsbenen (metatarsalbenen) och tåbenen (falangerna).

Kronisk, fortskridande nedbrytning av en leds belastade del, med besynnerliga hypertrofiska förändringar av angränsande delar. Degenereringen är förmodligen en komplikation till en rad neurologiska st örningar, isynnerhet tabes dorsalis (ryggmärgsförtvining) med känselbortfall, vilket leder till avslappning av ledstödet och därmed instabilitet i leden.

De sju ben som bildar fotvristen (tarsus), nämligen hälbenet, språngbenet, tärningsbenet, båtbenet, samt inre, mellersta och yttre kilbenen.

Den del av foten som utgörs av partiet mellan fotvristen och tårna.

Fotsår som komplikation till diabetes. Diabetesfot, ofta med infektion, är en vanlig och allvarlig komplikation till diabetes och kan kräva sjukhusvård och kirurgiska ingrepp. Såren uppstår sannolikt som en följd av neuropatier och kärlproblem.

Ett tillstånd med en rad samhörande symtom och ledförändringar i fotens småtår och metatarsofalangealleder. Syndromet kan omfatta något eller samtliga följande yttringar: hammartå, klotå, dropptå, överlappande lilltå, exostos (bensporre), hyperostos (benförtjockning), liktornsbildning eller sammandragen tå.

En benfixeringsteknik som använder sig av en extern fixeringsanording för förlängning av extremiteter, justering av pseudoartroser och andra missbildningar, samt för stöd för läkning av svåra traumatiska eller patologiska brott och infektioner, som t ex kronisk osteomyelit (benvävsinflammation).

Benvävnadstillväxt och leddegenerering i stortåns metatarsofalangealled som kännetecknas av smärta och minskning av tåns dorsiflexion.

Missbildningar till följd av skada eller sjukdom, efter födseln. Ledmissbildningen har ofta samband med reumatoid artrit och spetälska.

Avvikelser från normal form eller storlek med missbildning av handen som följd, som uppkommit vid eller före födseln.

Subtalarled är ett medicinskt tillstånd där det föreligger en förlust av normalt rörelseomfång i den subtalara leden, som är en led mellan taluskotylen och calcaneus (hälbenet) i foten. Detta kan orsaka stelhet, smärta och rubbningar i fotens biomekanik, vilket kan ha inverkan på personens vardagliga funktion och rörelseförmåga.

Sår i huden på foten, ofta åtföljt av inflammation. Såret kan infekteras eller leda till nekros och förknippas ofta med diabetes eller spetälska.

Mellanfotens fem långa ben, som bildar leder med fotvristbenen upptill och tårnas falangealben nederst.

I en enkel mening kan 'sentransferering' definieras som överföring eller överföring av ett terapeutiskt ämne, såsom läkemedel eller celler, från en central plats till en målplats i kroppen, ofta med hjälp av en kateter eller annan medicinsk utrustning.

Det största av vristbenen (tarsalbenen). Det sitter i den lägre och bakre häldelen av foten.

Förlängning av benpipor genom gradvis mekanisk utdragning. En yttre fixeringsanordning används för att ge en dragkraft över benet. Tekniken användes ursprungligen för långa benpipor, men under senare år har metoden kunnat utvecklas för bruk med käkbensimpantat vid käkkirurgi.

Osteotomi är ett medicinskt begrepp som refererar till en kirurgisk procedur där man skär eller delar benet i ett specifikt segment, för att korrigera en deformitet eller avvika benets axel. Detta kan användas för att rätta till exempelvis knä- eller höftledsdysfunktioner, skulptera benens form eller behandla ledsmärtor orsakade av abnorma belastningar på leden. Osteotomi kan också användas i kombination med andra operationer, såsom för att fästa en ledprotes.

Missbildningar av handen eller del av handen, vilka uppkommit efter födseln pga skada eller sjukdom.

Dysfunction of the posterior tibialis muscle refers to a condition where the muscle, located in the lower leg, is not functioning properly. This muscle plays a crucial role in supporting and stabilizing the arch of the foot, as well as inversion (turning inward) of the foot. When it becomes weak or dysfunctional, it can lead to flat feet or fallen arches, pain in the foot and ankle, and difficulty walking or standing for prolonged periods.

Ortopedi är en medicinsk specialitet som fokuserar på prevention, diagnosis och behandling av muskuloskelettala sjukdomar och skador, inklusive ben- och ledproblem. Ortoser är anpassade ortopediska enheter, som exempelvis skor, stötvågar, proteser eller korsettar, som används för att stödja, korrigera, förhindra eller lindra symptom orsakade av muskuloskelettala tillstånd. Ortosens syfte är att förbättra funktionen, reducera smärta och förebygga ytterligare skada.

Perifera, autonoma och kranialnervssjukdomar som har samband med diabetes mellitus. Tillstånden beror oftast på diabetesorsakade skador på mikrokärl som försörjer nerver (vasa nervorum). Till de förhållandevis vanliga sjukdomstillstånd som kan hänga samman med diabetesneuropati hör kramp i den tredje kranialnerven (ögonrörelsenerven; se ögonmuskelsjukdomar), mononeuropati, multiplex mononeuropati, diabetesamyotrofi, smärtsam polyneuropati, autonom neuropati och torakoabdominell neuropati.

'Näsmissbildningar, förvärvade' kan definieras som strukturella avvikelser eller skador i näshålan eller dess omgivande anatomiska strukturer, som orsakats av fysisk trauma, infektion, inflammation, tumörer eller kirurgiska ingrepp, och kan påverka näsor funktion och/eller utseende.

En ärftlig, autosomalt dominant (kromosom 17) motorisk och sensorisk nervsjukdom, kännetecknad av fortskridande förlust av muskelreflexer och muskelförtvining i benen. Debuten sker vanligen i perioden mellan tonåren och fyrtioårsåldern. Sjukdomen indelas i två undertyper, hereditär motorisk och sensorisk neuropati (HMSN) typ I och II. HMSN I är förenad med onormala nervsignalshastigheter och nervh ypertrofi, vilka inte iakttas i HMSN II. Syn. Charcot-Marie-Tooths muskelatrofi.

Ospecificerade skador på foten.

Ryggradsdeformeringar är abnormaliteter eller avvikelser i formen och/eller funktionen av ryggraden, inklusive skolios (lateralt böjning av ryggraden), kyphos (överdrivet krökning av ryggen) och lordos (överdrivet krökning av nacken eller ländryggen), som kan vara relaterade till genetiska faktorer, olyckor, åldrande eller andra sjukdomar.

Skolios är en lateral (sidlig) böjning och rotation av ryggkotor (vertebror) i ryggraden, vilket resulterar i en S- eller C-formad krökning av ryggen.

Fotens ben utgörs av ossa tarsalia (ankelbenen), ossa metatarsalia (mellanfotsbenen) och phalanges (tåbenen, falangerna). Ankeln består av sju ben: calcaneus (hälbenet), talus (språngbenet), os cuboideum (tärningsbenet), os naviculare (båtbenet), samt os cuneiforme mediale, intermedium och laterale (inre, mellersta och yttre kilbenen). Ossa metatarsalia är fem till antalet, numrerade inifrån och utåt. I varje fot finns 14 falanger, två i stortån och tre i de övriga fyra tårna.

Medfödda, strukturella avvikelser i den nedre extremiteten.

En onormalt ökad konvex form på bröstryggraden, sett från sidan.

Lederna från ankeln till tårna. Dessa omfattar ankelleden, tarsallederna, metatarsofalangeallederna och tålederna.

"En ryggrad, även känd som ryggmärgs canalen eller vertebral column, är en stapel av benartade strukturer (vertebrala kotor) som ger mekanisk stöd, skyddar ryggmärgen och faciliterar rörelser i kroppen."

Tillstånd där stortån är vriden i sidled mot den andra tån, varvid den deformerade och utstickande metatarsofalangealleden täcks av valkar, slemsäck eller bunio.

Utökning i längdriktningen av ett skelettben i syfte att korrigera en anatomisk felaktighet, antingen medfödd eller uppkommen till följd av skada eller sjukdom. Behandlingen är inte begränsad till lån ga ben. De vanligaste kirurgiska metoderna innebär intern fixering och isärdragning.

Tillstånd där det ena av de båda benen inte växer till samma längd som det andra, vilket kan bero på skada eller vara resultatet av kirurgiskt ingrepp

Ospecificerade, medfödda, strukturella missbildningar av armar och ben.

Developmental skeletal disorders are a group of medical conditions that affect the development and growth of the bones and joints, often manifesting during childhood or adolescence. These disorders can result from genetic mutations, environmental factors, or a combination of both, leading to abnormalities in bone structure, strength, and function. Examples of developmental skeletal disorders include:

"Bröstkotor, eller mjölkkörtlar, är en del av det kvinnliga reproduktiva systemet som producerar och sekreterar moderkaka under graviditeten och modersmjölk efter förlossningen."

I medicinen refererar "skor" ofta till ett sätt att mäta eller rangordna sjukdomars allvar, frekvens, intensitet eller frekvens av symptom, komplikationer eller andra aspekter av en patients hälsotillstånd. Skalan kan vara subjektiv eller objektiv och används ofta för att övervaka behandlingsrespons, förutsäga prognos eller jämföra resultat mellan olika behandlingar eller populationer. Exempel på skor inkluderar smärtskalor (som 0-10), funktionsskalor (som Karnofsky Performance Status Scale) och graderingar av sjukdomsaktivitet eller komplikationer (som Child-Pugh-skalan för levercirros).

En ortopedisk tekniker är en person som under övervakning av en legitimerad läkare, vanligtvis en ortoped, utför praktiska procedurer och använder speciella instrument och apparater för att hjälpa till med diagnostisering, prevention, korrection och rehabilitering av patienter med muskuloskeletala problem, såsom ben- och ledskador eller sjukdomar.

En lindrig, men mycket smittsam, virusinfektion hos barn, kännetecknad av blåsor i munnen och på händer och fötter. Infektionen förorsakas av coxsackievirus A.

Missbildningar av örat orsakade av sjukdom eller skada efter födseln.

Ospecificerade hudsjukdomar i fötterna.

Leden mellan ett mellanfotsben och ett tåben.

Täckande stödförband av glasfiber, plast eller gipsbandage för skydd och immobilisering av olika kroppsdelar vid frakturer, dislokationer och infekterade sår. Förband av glasfiber eller plast är lätta re, mer strålningsgenomsläppliga, motståndskraftigare mot fukt och flexiblare än gipsförband. Syn. gipsförband.

Sammandragning.

Ett revben är ett av de långa, smala benen som bildar människans bröstkorg och skyddar viktiga inre organ såsom hjärtat och lungorna. Revbenen är sammanväxta med ryggkotorna i ryggraden och är ihopslutna framåt i fronterna av kroppen, vilket skapar en kasseformad struktur som kallas bröstkorgen eller thorax. Det finns totalt 12 par revben, och deras huvudsakliga funktion är att ge stöd och skydd till de viktiga organen i bröstkorgen.

En form av missbildning där bröstbenet förskjutits bakåt och blivit konkavt, så att bröstkorgen blivit skålformad.

Muskel- och skelettmissbildningar är en övergripande benämning på abnormaliteter eller avvikelser i strukturen, funktionen eller utvecklingen av muskler och skelettsystemet, inklusive ben, ledband, ledkapslar, muskler och kopplingsvävnad, som kan vara medfötta eller aquired.

"Rörelseomfång i led (ROM) refererar till den totala rörelsen, uttryckt i grader, som en led kan utföra inom sitt normale funktionella intervall, från full extension till maximal flexion, samt eventuell rotation och lateral flexion, beroende på ledens anatomiska och funktionella beskaffenhet."

Yttre anordningar för att hålla trådar eller stift som satts in i en eller båda benytor vid fixering av en fraktur i rätt läge. Dessa anordningar tillåter lätt åtkomst till läkningsstället och justering under läkningens gång.

Genu valgum, även kallat böjknä, är en benlämning där knäts axel är vinklad utåt i förhållande till skenbenet, vilket resulterar i ett X-formad benställning.

'Stödskenor' är en medicinsk term som refererar till speciella anordningar, vanligtvis gjorda av metall eller plast, som används under operationer för att ge strukturellt stöd och stabilitet till skador eller sår på mjuka vävnader, såsom blodkärl, muskler eller nerver.

En medicinsk definition av "skenben" är ett röntgenbild av benet, vanligtvis tas det med hjälp av en speciell röntgenapparat som fokuserar på benet. Det används ofta för att diagnostisera brusten, artrit, frakturer och andra skador eller sjukdomar i benet.

Leden mellan foten och nedre delen av benet, bestående av facies articularis inferior och malleolaris tibiae, facies articularis malleolaris fibulae, malleolus medialis (inre fotknölen), malleolus lat eralis (yttre fotknölen) och trochlea tali (språngbenets övre ledyta).

I en enkel medicinsk definition refererar pronation till rotationen av underarmen (forearmen) så att handflatan vänds med palmen nedåt eller baksidan av handen vänds framåt. Detta sker vanligtvis när armen flexeras och roteras inåt, vilket är en normal rörelse som sker under vardagliga aktiviteter såväl som under vissa idrotter.

Benbrott där brottdelarna hamnat i ett felaktigt läge. Om två intill varandra liggande ben läker ihop i ett brott blir resultatet en korsställning.

Spinal tuberculosis, also known as Pott's disease, is a form of extrapulmonary tuberculosis that affects the spine, specifically the vertebral bodies and intervertebral discs. It is characterized by destruction of the spinal bones, formation of granulomas, and potential compression of the spinal cord or nerves, leading to various neurological symptoms. Early diagnosis and treatment are crucial to prevent long-term disability.

"Stortå, eller med det scientifica namnet Hallux, är den största tån på foten som finns vid big toe och är anatomiskt sett först i raden av tår."

Ortopediska fixationsanordningar är medicinska produkter eller konstruktioner som används för att stabilisera, foga eller hålla samman ben-, led- eller skelettdelar i rätt position under läkande och rehabilitering av skador, sjukdomar eller deformiteter. Detta kan innefatta exempelvis skruvar, plattor, band, spikar, nitar, stänger, klamrar och andra typer av implantat eller ortoser som används i ortopedisk kirurgi och behandling.

Kirurgisk fixering av en led på ett sätt som leder till sammanväxning av ledytorna.