Vrist
Den kroppsdel där benet och foten möts. Syn. ankel; fotled.
Fotled
Stukningar och vrickningar
Basketboll
Idrottsutrustning
Lateralligament, vrist
Fotleden har två sidoledband, det inre och det yttre. Det inre är fäst vid spetsen och främre och bakre delarna av den inre fotknölen och inväxt i båtbenet, det nedre häl-båtbensligamentet, hälbenets utskott (sustentaculum talare) och insidan av språngbenet. Det yttre sidoledbandet, även kallat kollateralligamentet, består av tre distinkta knippen: häl-vadbensligamentet, främre språngben-vadbensligamentet och bakre språngben-vadbensligamentet.
Skenor och stöd
Skyddsutrustning
'Skyddsutrustning' refererar inom medicinsk kontext ofta till individuella skyddsmassnahter som används för att förhindra smitta och skydda både patienter och personal under vården. Exempel på sådan utrustning innefattar, men är inte begränsat till, mun-nässkydd, handskar, skyddsochslar, hårnet, skoröken och skyddsrockar.
Fotboll
Benbrott
En medicinsk definition av 'Benbrott' (bicepsbrachii sén ruptur) är när muskeln biceps brachii, som löper från skulderbladet ner till framsidan av överarmsbenet, delas itu eller avslutas. Detta orsakas vanligtvis av en plötslig kraftfull kontraktion eller slitet på muskeln, ofta i samband med idrott och äldre ålder. Symptomen kan inkludera smärta, svullnad, blåmärken och minskad rörlighet i den drabbade armen.
Fotboll, amerikansk
Sår och skador
Ledinstabilitet
Brist på stadga i en led eller ledprotes. Bidragande faktorer är ledsjukdom och skicket hos ledens omgivande strukturer, som ledkapsel, ledband och muskler.
Ledband
En medicinsk definition av 'ledband' är en smal, ringformig struktur av bindväv som omsluter en led och styrter rörelserna i den genom att begränsa ledens rörelseomfång. Ledbandet består av kollagena fibriller och elastiska fiber som ger det styrka och flexibilitet. Det kan även innehålla fett, nerver och blodkärl.
Fot
Hjärnskador
Akuta eller kroniska hjärnskador, omfattande hjärnhalvorna, lillhjärnan eller hjärnstammen. De kliniska symtomen varierar med arten av skada. Diffus hjärnskada är ofta förknippad med diffus axonal ska da eller posttraumatisk koma. Avgränsade skador kan ha samband med kognitiva symtom, hemipares eller andra fokala, neurologiska störningar.
Ryggmärgsskador
Ryggmärgsskador är skador på den del av centralnervsystemet som löper genom ryggraden, och som är involverat i kroppens sensoriska, motoriska och autonoma funktioner, vilka kan orsaka diverse symptom som svarar mot skadans art och plats, inklusive förlorad känsel, muskelsvaghet, smärta, spasticitet eller nedsatt blåsbuckela och avföringskontroll.
Orsakssammanhang
Förhållandet mellan orsaker och deras följder. Orsaker anses nödvändiga när de alltid måste föregå en verkan och tillräckliga när de sätter igång eller framkallar en effekt. Vilken som helst av flera faktorer kan ha samband med den möjliga sjukdomsorsaken eller utfallet, inklusive predisponerande faktorer, möjliggörande faktorer, utlösande faktorer, förstärkande faktorer och riskfaktorer.
Reperfusionsskada
Reperfusionsskada refererer til skade på cellerne og væv, der opstår som følge af at blodgennemstrømningen genoprettes (reperfusion) efter en periode med manglende iltforsyning (isanskjebe) i vævet, ofte som følge af en akut blokering af et kranspulsåre eller anden form for akut myokardieinfarkt. Denne skade skyldes komplekse biokemiske processer, herunder oxidativ stress, inflammation og calciumoverbelastning, der fører til apoptose (programmeret celledød) og nekrose (ukontrolleret celldød). Reperfusionsskader kan medføre forværring af hjertets funktion og øge risikoen for komplikationer som hjerteinsufficiens, rytmestørrelser og død.
Prospektiva studier
"Prospektiva studier" är en typ av forskningsdesign inom epidemiologi och klinisk forskning där data insamlas prospektivt, det vill säga före ett visst utfall eller händelse har inträffat. Detta innebär att forskaren följer en grupp individer under en längre tidsperiod och samlar information om dem över tid. Syftet är ofta att undersöka samband mellan olika riskfaktorer och sjukdomar, eller behandlingens effekter på hälsoutgångar. Prospektiva studier anses vanligen ge starkare evidens än retrospektiva studier, eftersom de är mindre känsliga för minnesförvrängning och andra systematiska felkällor.