En art av inälvsmask som vanligtvis kallas leverflundra. Den förekommer i gallgångarna, levern och gallblåsan under olika utvecklingsstadier. Snäckor och vattenvegetation är mellanvärdar. Ibland förekommer den hos människor, men är vanligast hos får och nötkreatur.
Infektion med inälvsmaskar (helminter), orsakad av olika arter av Fasciola.
Ett släkte trematodleverflundror i familjen Fasciolidae. Två av arterna är F. hepatica och F. gigantica. Parasiterna förekommer i lever, gallblåsa och tillhörande gångar hos däggdjur och ibland även hos människor. F. gigantica är dock sällsynt hos människa.
Antikroppar framkallade hos människor eller djur efter exponering för antigen från parasitmaskar. Immunglobuliner av IgE-klass är vanligast, men IgG, IgM och IgA kan också förekomma.
Alla delar av parasitmaskar som framkallar en immunreaktion. De vanligast förekommande helmintantigener är schistosomantigener.
Ett släkte högerskruvade sötvattensnäckor, bland vilka ingår några arter som är viktiga mellanvärdar för parasitmaskar.
Medel som är aktiva mot parasitära maskar. De används för behandling av helmintiasis hos djur och människor.
Preparat för behandling av plattmaskinfektioner hos människa och djur.
Proteiner från vilken som helst art av mask.
Paramphistomatidae är en familj av plattmaskar (Trematoda) som parasiterar i tarmsystemet hos ryggradsdjur, främst idisslare och nötkreatur. De orsakar ofta sjukdomen paramphistomiasis, vilket kan leda till diarré, viktminskning och i allvarliga fall död. Larverna lever som parasiter i vattenlevande snäckor innan de infekterar sitt slutgiltiga värddjur genom att penetrera tarmslemhinnan.
Ett släkte trichuroidnematoder som är lever- och tarmparasiter hos många däggdjur och fåglar. Två arter, C. hepatica och C. philippinensis, kan ge dödlig infektion hos människa.
Infektioner med nematoder av ordningen Enoplida.
Ett släkte inälvsmaskar av familjen Echinostomatidae med många arter. De förekommer hos människor och andra ryggradsdjur. Mollusker (blötdjur) är oftast mellanvärdar.
Infektion orsakad av maskar av släktet Echinostoma.
Cathepsin L är ett enzym som tillhör gruppen cysteinproteas, vilka är proteaser (enzimer som bryter ner protein) som använder sig av en cysteinrest i sin aktiva sida för att katalysera nedbrytningen av andra proteiner. Cathepsin L är specifikt ett endopeptidasc, vilket betyder att det klipper sönder peptidbindningar inuti proteinens primära struktur. Detta enzym är främst beläget i lysosomer och aktiveras vid lägre pH-värden, vilket gör att det spelar en viktig roll i intracellulär proteinsönderfall och nedbrytning av exogena ämnen som tagits upp av cellen. Dessutom har cathepsin L visat sig ha en roll i flera patologiska tillstånd, såsom cancersjukdomar, neurodegenerativa sjukdomar och inflammatoriska tillstånd.
Ett släkte trematoder (plattmaskar) av familjen Dicrocoeliidae, omfattande arterna dendriticum och hospes. Parasiterna förekommer i gallgångar och lever hos många ryggradsdjur, inklusive människor. Mellanvärdar utgörs huvudsakligen av blötdjur, men ibland även myror.
2,2'-tiobis(4,6-diklorfenol). Halogenerat infektionsmedel som används mot trematoder och cestoder.
I medicinsk kontext, refererar "sniglar" vanligtvis till en grupp parasitiska maskar som kallas lungmaskar (Angiostrongylus cantonensis). Dessa parasiter kan infektera människor genom att äta rå eller undergarnerad mat som innehåller larver av parasiten. Infektionen kan orsaka en sjukdom som kallas neuroangiostrongyliasis, vilken kan resultera i neurologiska symtom såsom huvudvärk, yrsel, meningsförvirring och i vissa fall till och med svårare komplikationer som hjärninflammation (encefalit). Det är viktigt att notera att termen "sniglar" kan ha andra betydelser utanför den medicinska kontexten.
I en enkel medicinsk kontext kan 'tetraoxaner' referera till en grupp av kemiska verbindingar som innehåller fyra syreatomer (O) per molekyl. Ett exempel på en tetraoxan är ozon (O3), som består av tre syreatomer och kan reagera med vatten för att bilda ozonvatten, som innehåller syreioner i form av tetraoxaner (O4–). Det är dock viktigt att notera att användningen av termen 'tetraoxan' är relativt sällsynt inom medicinsk kontext och kan vara mer vanlig inom kemi och fysik.
"Fårssjukdomar är en samlande beteckning för diverse infektions- och parasitsjukdomar som drabbar fåren, exempelvis klövsjuka, blåskäggsvicket och fårpest."
'Nasturtium' är ett medicinskt term som vanligtvis refererar till arten *Eutaquelia suaveolens*, också känd som gul nasturtium eller kaplöksblomma. Denna växt är ursprunglig i Nord- och Sydamerika och har traditionellt använts inom medicinen för att behandla infektioner, särskilt urinvägsinfektioner, på grund av dess antibakteriella egenskaper. Extrakt från växtens blad och stjälkar kan appliceras topisk eller tas som ett tekniskt preparat för att utvinna dess aktiva ämnen, främst allylsenepaler. Det är viktigt att notera att denna artikel inte bör användas som en substitut till professionell medicinsk rådgivning, diagnos eller behandling.
Geographic mapping in a single meaning, in the context of medicine, typically refers to the visual representation of health-related data or statistics geographically. This technique is often used in epidemiology and public health to identify patterns, trends, and clusters of diseases or health outcomes in specific areas or populations. Geographic mapping can help inform policy decisions, allocate resources, and guide interventions aimed at improving population health. It can also be a valuable tool for identifying potential environmental or occupational hazards that may contribute to disease risk.
Deoxiribonukleinsyra (arvsmassa) hos helminter (inälvsmaskar).
En grupp lysomala proteinaser eller endopeptidaser som finns i vattenbaserade extrakt i en rad djurvävnader. De har bäst verkan vid surt pH.
"Parasitic load" refererar till antalet eller mängden parasiter som infekterar och lever på eller inne i en värddjurs kropp. Detta kan variera beroende på typen av parasit, allvarligheten av infektionen och immunförsvarets styrka hos värddjuret. En hög parasitisk last kan leda till skada eller sjukdom i värddjuret.
En grupp föreningar som används i såväl läkemedel som bekämpningsmedel.
Medel som dödar sniglar och andra blötdjur.
Infektioner orsakade av äkta bandmaskar av klassen Cestoda bland helminterna.
I en enkel medicinsk definition är saposiner en typ av lipoproteiner som förekommer i cellmembran och hjälper till att aktivera vissa enzymer involverade i nedbrytningen och metabolismen av lipider, såsom fettsyror och kolesterol. De är speciellt viktiga för cellytan och funktionen hos vissa celltyper, som till exempel de celler i bukspottkörteln som producerar insulin. Saposiner binder till lipider och underlättar på så sätt deras nedbrytning av enzymkomplex kallad lipas. Genetiska mutationer eller avvikelser i saposinerna kan leda till olika sjukdomstillstånd, som exempelvis neurologiska störningar och försämrad immunförsvar.
Trematoda är ett taxonomiskt klass-tillhörighet som innefattar parasitiska platta maskar, även kända som blöta maskar, som har en komplex livscykel och tenderar att infektera värdar genom hudkontakt eller via vektorer som snäckor. De flesta trematoder orsakar sjukdomar hos människor och djur, exempelvis schistosomiasis (bilharzia) som orsakas av vattenlevande trematoder i släktet Schistosoma.
Ett kolväte med tricyklisk brygga.
Republik i Västindien, bestående av en huvudö, Cuba, och ett stort antal småöar. Landet har Karibiska havet i väster och Atlanten i öster och ingår i en ökedja som kallas Större Antillerna. Landets yta är 110 861 km2, och folkmängden uppgår till drygt 11,3 miljoner invånare (2006). Huvudstad är Havana.
Samverkan mellan två organismer, av vilka den ena lever på den andras bekostnad.
En art trematodmaskar av familjen Opisthorchidae. Vissa källor hänför släktet till Opisthorchis. Den är vanlig i Kina och andra asiatiska länder. Snäckor och fiskar är mellanvärdar.
Infektion orsakad av plattmaskar av släktet Dicrocoelium.
Uppslagsböcker med informativa artiklar inom alla kunskapsfält (allmänna uppslagsverk), oftast med alfabetiskt ordnade uppslagsord eller ämnesord, eller uppslagsverk inom ett speciellt ämnesområde. Syn. uppslagsböcker; uppslagsverk.
'Schistosoma mansoni' är en parasitisk plattmask (sångmask) som orsakar schistosomiasis, även känd som bilharzia, en tropisk sjukdom som drabbar människor i världsdelarna Afrika och Sydamerika. Parasiten lever i vattenlevande sniglar och sprids genom kontakt med infekterad vatten, ofta vid badning eller arbete i vattendrag. Sjukdomen kan orsaka allvarliga symptom som feber, hosta, diarré och magonti, samt skador på lever och levervävnader om den inte behandlas tillfälligt.
I medicinsk kontext, refererar "blodmask" till den totala mängden blodceller och flytande komponenter (plasma) som tillsammans utgör blodet. Det inkluderar röda blodkroppar (erytrocyter), vita blodkroppar (leukocyter) och blodplättar (trombocyter).
'Schistosoma haematobium' är en parasitisk mask som orsakar urinvägsinfektion och är den vanligaste orsaken till schistosomiask infektion i Afrika. Den lever som vuxen parasit i blodkärlen runt urinblåsan hos människor och lägger ägg som sedan passerar genom urinen. Dessa ägg kan leda till skada på bland annat urinvägar, blåsa och könskörtlar. Infektionen kan orsaka symptom som blod i urinen, smärta vid urinering och andra problem med urinvägarna. Långvarig infektion kan leda till allvarliga komplikationer som njurskada och cancer i urinvägarna.
Schistosomiasis mansoni är en parasitär infektion orsakad av flatmasken Schistosoma mansoni. Den överförs genom kontakt med snäckor som innehåller maskarnas larver, vilka kan penetrera huden och sedan utvecklas till vuxna maskar i blodkärlen runt lever och tarmsystem. Infektionen kan orsaka symptom som diarré, magont, feber och trötthet, men många drabbade visar inga tydliga tecken på sjukdom. I ondartade fall kan dock Schistosomiasis mansoni leda till allvarlig lever- eller tarmsjukdom, såsom fibros eller cancer. Infektionen är vanligast i Afrika och Sydamerika, men behandlas effektivt med läkemedlet Praziquantel.
Snäckfeber, även känt som schistosomiasis, är en parasitär infektion orsakad av vattenlevande snäckor som bär på vuxna stadium av parasitsläktet Schistosoma. Infektionen uppstår när människan utsätts för kontakt med infekterad vatten, vilket leder till att parasitens larver penetrerar huden och sedan migrerar till levern och tar form av äggproducerande vuxna maskar. Symptomen på snäckfeber kan variera från milda till allvarliga och inkluderar feber, trötthet, muskelvärk, hosta, halsont och andningssvårigheter. Kronisk infektion kan leda till skador på levern, urinvägar, tarmar och centrala nervsystemet.
Schistosomiasis japonica är en parasitär infektion orsakad av flatmasken Schistosoma japonicum. Denna speciella art av schistosomiasis är endemisk i Östasien, främst i Japan, Kina och Filippinerna. Parasiten lever som vuxen i blodkärlen hos människor och producerar ägg som passerar genom urinen eller feken. Symptomen på infektionen kan variera från milda till allvarliga och inkluderar mag-tarmbesvär, leverinflammation, anemi och i vissa fall till och med livshotande komplikationer som fibros och cancer. Diagnos ställs vanligen genom mikroskopisk undersökning av kroppsvätskor eller biopsier för att hitta ägg från parasiten. Behandlingen består ofta av en medicinell behandling med praziquantel.
Ett släkte sötvattensnäckor som är mellanvärdar för Schistosoma mansoni. Särskilt gäller detta arten Biomphalaria glabrata.
Sjukdomar som på olika vägar överförs med något smittämne, t ex bakterier eller virus, från en individ till en annan.
En bollsport som utövas av två mot varandra spelande lag med en stor, hårdpumpad boll på en stor, rektangulär spelplan, där det gäller att få in bollen i motståndarlagets mål. Bollen får inte vidröra armar eller händer. Ett lag består av elva spelare på planen.
"Smittskydd" kan definieras som "förebyggande åtgärder och strategier för att minska spridningen av smitta och infektionssjukdomar inom en population, inklusive vaccination, hygien, isolering, karantän, screenning och surveillance.
Läkares eller annan sjukvårdspersonals anmälan av förekomst av viss smittsam sjukdom till ansvarig myndighet. I USA utgår anmälningsplikten från 1878 års karantänlag, och rapportering sker idag till US Public Health Service. I Sverige regleras rapportering av anmälningspliktiga sjukdomar i Smittskyddslagen (SFS 1988:1472 och SFS 1995:1315). Syn. anmälningsplikt.
En medicinsk definition av 'riskfaktorer' är egenskaper, expositioner, eller behavor som ökar sannolikheten för att utveckla en viss sjukdom eller hälsoproblem. Riskfaktorer kan vara modifierbara, som rökning och brist på motion, eller icke-modifierbara, som genetiska faktorer eller ålder. Det är värt att notera att när en individ utsätts för en riskfaktor, innebär det inte automatiskt att personen kommer att utveckla sjukdomen, men risken blir högre än för den som saknar riskfaktorn.
Begränsning av rörelsefriheten för personer som varit utsatta för smittsam sjukdom, i syfte att förhindra smittspridning. Härmed kan även avses isoleringsperiod för fartyg, fordon eller resande från smittade områden eller kvarhållande på misstanke om smitta. Hit räknas även nationella lagar och förordningar för kvarhållande och isolering av djur vid gränspassager eller hamnar för förebyggande av smittspridning innan dessa efter viss tid kan tillåtas föras in i landet.
Ett befolkningsstudie är en epidemiologisk undersökning som följer en stor grupp människor, ofta tusentals eller hundratusentals, under en längre period av tid för att undersöka samband och orsakssamband mellan olika faktorer och hälsotillstånd. Dessa studier kan vara observationella, där forskaren bara observerar och samlar in data om deltagarnas livsstil, miljö och hälsostatus, eller interventionella, där en viss behandling eller förändring av levnadsvanor jämförs mellan två grupper. Befolkningsstudier ger ofta värdefull information om sjukdomsförekomst, riskfaktorer och naturlig historia hos olika sjukdomar i en population.