Nedre extremitet: Bakbensområdet hos djur, vilket sträcker sig från sätesregionen till foten och omfattar skinkor, höft och ben.Upper ExtremityExtremiteter: Kroppens lemmar.Ben: Den nedre extremiteten, ned till fotleden.Amputation: Avlägsnande av en lem, bihang eller annan utväxt på kroppen.Bones of Upper ExtremityArmBenskador: Skador i allmänhet, eller ospecificerade skador, på benet.Armskador: Ospecificerade skador på armen/armarna.Nedre extremitetens benMjukdelstumörer: Tumörer av alla typer och ursprung, som förekommer utanför skelettet i kroppens bindvävsstrukturer, inklusive rörelseorganen och deras olika delar, som t ex nerver, blodkärl, lymfsystemet osv.SarkomBenets ben: Benen i den nedre extremiteten hos människor eller i någon av de fyra extremiteterna hos djur. Hit hör lårbenet, knäskålen, skenbenet och vadbenet.Perifera kärlsjukdomarExtremitetsbevarande: Ett alternativ till amputation hos patienter med tumörer, ischemi, brott och andra extremitetshotande tillstånd. I allmänhet används sofistikerade operationsmetoder, som t ex kärlkirurgi och kärlrekonstruktion, för att rädda skadade lemmar.Ischemi: Hämmat blodflöde genom ett organ eller en vävnad till följd av sjuklig sammandragning eller blockering av blodkärlen, eller avsaknad av blodcirkulation.Upper Extremity Deep Vein ThrombosisKärlkirurgiska tekniker: Kirurgiska förfaringssätt för behandling av kärlsjukdomar.BlodådrorBehandlingsresultatFörlamning, partiellKallbrand: Vävnadsdöd och vävnadsförruttnelse som oftast beror på utebliven blodförsörjning.Cancerkemoterapi, regional perfusionFörlamning, halvsidig: Svår eller fullständig förlust av muskelfunktionerna på ena kroppshalvan. Tillståndet beror oftast på sjukdom eller skada (t ex hjärnblödning) i den hjärnhalva som är på motsatt sida av den drabbade sidan av kroppen. Mer sällan kan hjärnstamsskador, ryggmärgssjukdomar, perifera nervsjukdomar eller andra tillstånd visa sig som hemiplegi. Hemipares är en mildare form av muskelsvaghet i den ena kroppshalvan.Retrospektiva studierLårbensven: Venen som åtföljer lårpulsådern i samma skida. Den utgör fortsättningen på knävecksvenen och övergår i den yttre höftvenen.Peripheral Arterial DiseaseTårKärlöppenhet: Graden av öppenhet i blodkärl.Muskel- och skelettsjukdomarHandskador: Allmänna eller icke specificerade skador på handen.Funktionell återhämtning: Partiell eller fullständig återhämtning till normal eller egentlig fysiologisk aktivitet i ett organ eller en kroppsdel efter sjukdom eller skada.Fotskador: Ospecificerade skador på foten.Pulsåderförträngning: Sjukdomstillstånd med helt eller delvis tilltäppta artärer, så att blodflödet genom dem hindras.Biomechanical PhenomenaLårKnävecksven: Den ven som bildas genom föreningen av den främre och den bakre skenbensvenen. Den passerar knävecket och övergår i lårbensvenen.Knä: Den böjliga delen av benet mellan lårbenet och skenbenet.LymfödemSkenbensartärerVascular System InjuriesVentrombosKroppsrörelseFönstertittarsjuka: Ett symtomkomplex kännetecknat av smärtande och svaga ben vid gång, symtom som försvinner efter en kort vila.TidsfaktorerGång: Sättet att gå.Idrottsskador: Skador som uppkommer under utövande av idrott.Belastningsskador: Smärtsamma tillstånd orsakade av överbelastning av vissa delar av det muskuloskeletala systemet, ofta yrkesrelaterade. De kännetecknas av inflammation, värk och nedsatt funktion hos leder, ledband och nerver.GåendeLårbensartär: Huvudpulsådern i låret, vilken utgör fortsättningen på den yttre höftartären.Bensår: Kroniska, svårläkta sår på underbenen. Beror oftast på dålig blodcirkulation. 90 procent av bensåren är varikösa, 5 procent orsakas av arteriella sjukdomar och de kvarstående 5 procenten beror på annat.Rörelseomfång i ledMuskelstyrka: Den kraft som skapas genom muskelsammandragning. Muskelstyrka kan mätas vid isometrisk, isoton eller isokinetisk sammandragning, antingen manuellt eller med t ex en dynamometer för muskelstyrkemätning.Flebografi: Röntgenbildteknik för åskådliggörande av blodkärl efter tillförsel av kontrastmedel.Uppföljningsstudier: Studier inriktade på att följa utvecklingen eller utfallet av t ex exponering, metoder, effekter av åtgärder, eller förekomst av någon sjukdom hos enskilda individer eller grupper.Knävecksartär: Fortsättningen på lårbensartären som genomkorsar knävecksgropen. Den delar sig i den främre och den bakre skenbensartären.Duplexultraljud: Ultraljudsteknik som utnyttjar Dopplereffekten i kombination med realtidsbildanalys. Realtidsbilden fås fram genom snabb förflyttning av ultraljudsstrålen. Fördelen med denna teknik är att Dopplerförändringen (frekvensskillnaden mellan utsänd och reflekterad ljudstråle) möjliggör mätning av flödeshastighet.SkuldraUpper Extremity Deformities, CongenitalKärlröntgen: Radiografi av blodkärl efter tillförsel av kontrastmedel.Fotben: Fotens ben utgörs av ossa tarsalia (ankelbenen), ossa metatarsalia (mellanfotsbenen) och phalanges (tåbenen, falangerna). Ankeln består av sju ben: calcaneus (hälbenet), talus (språngbenet), os cuboideum (tärningsbenet), os naviculare (båtbenet), samt os cuneiforme mediale, intermedium och laterale (inre, mellersta och yttre kilbenen). Ossa metatarsalia är fem till antalet, numrerade inifrån och utåt. I varje fot finns 14 falanger, två i stortån och tre i de övriga fyra tårna.Prospektiva studierMjukdelsskador: Skador på andra vävnader än ben. Begreppet har vanligtvis en generell innebörd och brukar inte avse skador på inre organ. Det har betydelse när det gäller kroppsdelar eller organ där mjuk vävnad (muskler, fett, hud) behöver särskiljas från ben eller benvävnad, som t ex "mjukdelsskador på handen".SkottskadorOsteosarkomSkelettumörer: Tumörer eller cancer i benvävnad eller i specifika ben.HandVrist: Den kroppsdel där benet och foten möts. Syn. ankel; fotled.Diabetesfot: Fotsår som komplikation till diabetes. Diabetesfot, ofta med infektion, är en vanlig och allvarlig komplikation till diabetes och kan kräva sjukhusvård och kirurgiska ingrepp. Såren uppstår sannolikt som en följd av neuropatier och kärlproblem.Arteriovenös shunt, kirurgisk: Kirurgiskt anlagd direktförbindelse mellan en artär och en ven.Liposarkom: En elakartad tumör som härstammar från primitiva eller embryonala lipoblastceller. Den kan bestå av väldifferentierade fettceller eller kan ha dedifferentierats: myxoidliposarkom, rundcellig eller pleomorf, oftast tillsammans med ett rikligt utvecklat nätverk av kapillärer. Tumöråterkomst är vanlig, och dedifferentierade liposarkom metastaserar till lungor och serösa ytor.Elektromyografi: Mätning av förändringar i musklers elektriska potential med hjälp av yt- eller nålelektroder.Skelettmuskulatur: En typ av strimmig muskelvävnad, fäst vid skelettet med senor. Skelettmuskler har nervförbindelser, och deras rörelser kan styras medvetet. De kallas även viljestyrda.Vena saphenaKroppsställning: Kroppsextremiteternas läge eller hela kroppshållningen.Fot: Den yttersta delen av de nedre extremiteterna (benen) hos ryggradsdjur, bestående av tarsus (ankeln), metatarsus (mellanfoten), falangerna (tåbenen) och mjukvävnaderna kring dessa.Knäled: Leden mellan lårben och skenben.Venös insufficiensReoperationEmbolektomi: Kirurgiskt ingrepp för avlägsnande av blodpropp eller annat hinder som transpoterats med blodströmmen från ett kärl på avstånd. Avlägsnande av blodpropp på ursprungsplatsen kallas trombektomi.Aterektomi: Kärlkirurgisk metod för avlägsnande av ateromatöst plack (avlagringar i en artär) med hjälp av en skärande eller roterande kateter. Metoden skiljer sig från ballong- och laserangioplastik, vars syfte är att utvidga ett trångt kärl. Vid endarterektomi avlägsnas placket genom kirurgiskt ingrepp under narkos.Armhåleven: Armens huvudven. Den utgör fortsättningen på basilär- och armvenerna som löper från teres majormuskelns underkant till det första revbenet, där den övergår i subklavikulära venen.Ankel-brakial indexMuskelsvaghetBenbrottNyckelbensvenFotled: Leden mellan foten och nedre delen av benet, bestående av facies articularis inferior och malleolaris tibiae, facies articularis malleolaris fibulae, malleolus medialis (inre fotknölen), malleolus lat eralis (yttre fotknölen) och trochlea tali (språngbenets övre ledyta).TromboflebitMagnetisk resonanstomografi: Icke-invasiv metod för undersökning av inre anatomistrukturer som bygger på principen att atomkärnor i ett starkt magnetfält absorberar strålningsenergipulser och avger dem som radiovågor, vilka med datateknik kan bearbetas till bilder. Till tekniken räknas även protonspinntomografi.Höftven: En ven på båda sidor av kroppen som utgör föreningen av den yttre och inre höftvenen och löper uppåt tills den går samman med motsvarande ven från andra kroppshalvan och bildar nedre hålvenen.Sår, penetrerandeSår och skadorAmputeradeRörelserubbningar: Syndrom som har dyskinesi som främsta kännetecken i sjukdomsförloppet. Till denna kategori hör degenerativa, ärftliga, infektions- och läkemedelsframkallade, postinflammatoriska och psttraumatiska tillstånd.Armhåleartär: Fortsättningen på den subklavikulära (under nyckelbenet belägna) artären; den är fördelad över armen, armhålan, bröstet och skuldran.Sjukgymnastik: Behandlingsmetoder inom vårdområdet fysioterapi, i vilka ingår utnyttjande av fysikaliska fenomen som temperatur, ljus, vatten och ljus.RiskfaktorerMedfödda missbildningar av nedre extremiteten: Medfödda, strukturella avvikelser i den nedre extremiteten.Datortomografi: Tomografimetod som utnyttjar datorberäkning för framställning och återgivande av röntgenbilder.SmärtaRensning: Avlägsnande av främmande material och död eller förorenad vävnad från sår så att frisk vävnad blottas.Handlov: Området på armen som är beläget mellan metakarpus och underarmen.Baseboll: Tävlingssport bestående av niomannalag med en slagman. Ett långt, runt slagträ används. Varianten "softball" hör hit.Armbågsled: Leden mellan över- och underarmen.Bindvävshinna: Benämning på de fasta hinnor som omger och stöder muskler och andra vävnader.Gångsvårigheter: Besvär med att gå från plats till plats.Fotsjukdomar: Anatomiska eller funktionella avvikelser i foten.Kateterisering, perifer: Insättande av kateter i en perifer artär eller ven eller luftväg fäör diagnostiska eller terapeutiska ändamål.Förlamning, dubbelsidigFunktionshinderbedömning: Fastställande av omfattningen av ett fysiskt, psykist eller emotionellt handikapp, som underlag för beslut om ersättningsnivåer i samband med sjukpension eller arbetsskadeersättning.Ergonomi: Läran om människan i arbete; samspelet mellan människan och arbetsredskapen. Ergonomi är en ung tvärvetenskap; termen tillkom på 1950-talet. Utmärkande för ergonomin är den kombinerade kunskapen om biologi, teknik och psykologi i analysen av samspelet mellan människan och arbetsredskapen. ( Källa Nationalencyklopedin http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=163714 2003-02-14 ).Människa-maskinsystem: Ett system där samverkan mellan människans och en maskins funktioner är nödvändig för systemets drift.NacksmärtaSkadeskala, förkortad: Klassificeringssystem för bedömning och gradering av skador, utvecklat och publicerat av American Association for Automotive Medicine.Systemet används för kodning av enskilda skador och är grunden för bedömningsmetoder av multipla skador. Den ackumulerade effektenav flera skador kan också bedömmas enligt systemet. Maximum AIS (MAIS), Injury Severity Score (ISS) och Probability Death Score (PODS) ingår.HöftledRekonstruktivkirurgiska teknikerArmens benLambåer: Vävnadsflikar av hud eller underhud (ibland med muskelvävnad) som lossas från underliggande vävnad, men får sitta fast vid en ände. De bibehåller sin blodförsörjning under överföringen till sin nya plats. Lambåer används vid plastikkirurgi för att täcka en angränsande defekt. Flikarna kan vara av typen stjälkad lambå, rotationslambå, tublambå osv.HandledTorsoKlippel-Trenaunay-Webers syndrom: Ett sällsynt sjukdomstillstånd som oftast drabbar en lem och som kännetecknas av hypertrofi hos skelettbenet och tillhörande mjukvävnader, stora hemangiom i huden, ihållande nevus flammeus (eldsmärke) och hudvaricer.Elektroterapi: Behandling med elektrisk ström utan att märkbar hetta utvecklas. Hit hör elektrisk stimulering av nerver och muskler, ström genom kroppen eller stötvis behandling med svag ström för att höja smärttröskeln i huden.Konstgjorda extremiteter: Proteser för armar, ben eller delar av dessa.Motionsterapi: Kroppsövningar avsedda att lindra symtom eller förbättra funktioner och fysisk kondition. Får ej förväxlas med fysisk träning.Svullnad: Ansamling av vätska i intercellulära utrymmen, oftast i underhudsvävnad. Syn. ödem.Patellofemoralt smärtsyndromHandstyrka: Handens gripkraft.Slaganfall: Plötslig, icke-konvulsiv förlust av nervfunktioner till följd av intrakraniell ischemi eller blödning. Vanligtvis klassificeras slaganfall utifrån anatomisk lokalisering i hjärnan, kärlområde, orsak, den drabbades ålder och förekomst av blödning eller inte.Transplantatocklusion, kärl: Blockering av flödet i biologiska eller konstgjorda kärltransplantat.Postoperativa komplikationerToraxapertursyndromViktbärandeArmplexus: Det stora nätverk av nervtrådar som försörjer armen med nerver. Armplexus sträcker sig från nacken till armhålan. Hos människa utgår plexusnerverna vanligen från de nedersta cervikalsegmenten och det övre bröstsegmentet av ryggmärgen (C5-C8 och T1), men variationer kan förekomma.SkorCompression BandagesAmputation, traumatisk: Förlust av någon lem eller annat kroppsbihang genom olyckshändelse.Myxoidliposarkom: Ett liposarkom med myxomatös vävnad.SkenbenKryckor: Trä- eller metallkäppar utformade för att kunna vara till stöd för personer som har svårt att gå.Lungemboli: Emboli i lungartären eller någon av dess grenar.NackskadorBlodkärlsprotesimplantation: Kirurgisk infällning av syntetiskt eller biologiskt material som ersättning för eller reparation av skadade eller sjuka blodkärl.Motoriska färdigheter: Förmåga att utföra komplexa rörelser.Pulsådror: Artärer. Blodkärl som leder blod från hjärtat.ADL: Grundläggande aktiviteter för egenvård, såsom påklädning, förflyttning, ätande osv, under rehabilitering.ParaparesYrkessjukdomarTumörrecidiv, lokaltLymfkärlsröntgen: Röntgenundersökning av lymfsystemet efter tillförsel av färg- eller kontrastmedel.SjukdomsgradsmåttMuskelspasticitetSmärtanalysFotledsskador: Skador på fotleden, oftast orsakade av yttre våld eller onormal belastning.NervblockadHöft: Den utskjutande delen på varje sida av bålens nedersta del som utgörs av bäckenets yttersida och den övre lårbensleden.Höftartär: Någon av de båda, stora artärer som utgår från bukaortan. De försörjer höftpartiet, bukväggen och benen med blod.BäckenStickskadorFotboll: En bollsport som utövas av två mot varandra spelande lag med en stor, hårdpumpad boll på en stor, rektangulär spelplan, där det gäller att få in bollen i motståndarlagets mål. Bollen får inte vidröra armar eller händer. Ett lag består av elva spelare på planen.TourniqueterSarkom, synovialtISS-skala: En anatomisk skadegraderingsskala som bygger på den förkortade skadeskalan AIS (Abbreviated Injury Scale) och som utvecklats speciellt för gradering av multipla skador. Den har även använts som mortalitetsprediktor.Ektromeli: Förkrympning av en eller flera lemmar pga svår hypoplasi eller aplasi hos någon av de långa benen. Begreppet inkluderar ameli, hemimeli och fokomeli.Kontraktur: Sammandragning.RiskbedömningTetraplegiPostural jämvikt: Ett tillstånd som kännetecknas av balans eller funktionsharmoni. I fysiologisk mening avses muskelskelettsystemets reaktioner vid gång, i stående och sittande ställning, eller vid andra kroppsrörelser. Stabilitet och jämvikt är förknippade med kontrollen av kroppens tyngdpunkt.Varicose VeinsArtärbråck: Blåsa eller säckliknande utbuktning på en artär(artärbråck), ven(åderbråck, venbråck, varicer) eller hjärtat pga utvidgning av kärlväggen.Vadben: Det smalaste av de två benpiporna i underbenet, beläget bredvid skenbenet (tibia). Det är, i förhållande till sin längd, det slankaste av kroppens långa skelettben. Syn. fibula.GånghjälpmedelCerebral pares: En heterogen grupp av icke fortskridande motoriska störningar orsakade av kronisk hjärnskada, som uppkommit under prenataltiden, perinatalperioden eller de allra första levnadsåren. De fyra viktigaste undertyperna är spastisk förlamning, atetos, ataktisk och blandad cerebral pares, bland vilka de spastiska formerna är vanligast förekommande. Störningarna kan variera mellan försämrad finmotorisk ko ntroll och svåra spasmer i samtliga lemmar. Spastisk diplegi (Littles sjukdom) är den vanligaste subtypen. Syn. hjärnförlamning.RullstolarCellulit: En akut, diffus och varig inflammation av lös bindvävnad, särskilt underhudsvävnad, och ibland muskelvävnad. Tillståndet kommer oftast som en följd av infektion i sår eller andra hudskador.Perifera nervsystemets sjukdomarFingrarBomberHistiocytom, benignt fibröst: En tumörform som helt eller till större delen består av celler med histiocytens morfologi och vissa fibroblastkomponenter. Det finns många varianter och många benämningar. Ytligt belägna tumörer uppför sig godartat, men djupt belägna, och godartade, histiocytom kan lokalt invadera omgivande vävnad. Fibrösa histiocytom kan visa sig var som helst i kroppen. Ytliga former kan alltid avlägsnas med enkel excision, medan en större vävnadsmarginal behövs för djupa, godartade typer. Lokal återkomst är ovanlig.Blodkärlsprotes: Protes, framställd av syntetiskt eller biologiskt material, för reparation av skadat eller sjukt blodkärl.PronationFotsår: Sår i huden på foten, ofta åtföljt av inflammation. Såret kan infekteras eller leda till nekros och förknippas ofta med diabetes eller spetälska.Kompartmentsyndrom: Tillstånd där lokalt förhöjt tryck inom ett begränsat område negativt påverkar cirkulation och vävnadsfunktioner i området. Kompartmentering ses oftast i benen, men armar, lår, skuldror och skinkor drabbas också. Orsaker till förhöjt tryck kan vara skada, hårt sittande förband, blödning och fysisk träning. Till komplikationerna hör nervkompression, kramp och sammandragning.Skenor och stöd: Ortopediska anordningar för att stödja, rikta eller hålla kroppsdelar i rätt läge. Sådana stöd är t ex korsetter eller tandställningar.Sår, icke-penetrerandeIdrottsutrustning: Utrustning eller föremål som behövs för utövande av en sport (t ex bollar, slagträn, racketar, skidor, skridskor, rep, tyngder osv), eller som behövs som kroppsskydd vid utövandet.Ifosfamid: Isomer av cyklofosfamid som har alkylerande verkan och används som immunsuppressivt medel.Armartär: Fortsättningen på axillarartären; den förgrenar sig i radialartären och ulnarartären.FörlamningErytromelalgi: Sjukdomstillstånd med anfallsvis, dubbelsidig kärlutvidgning, särskilt i armar och ben, vilket ger brännande smärta och förhöjd hudtemperatur och rodnad.RyggmärgsskadorArterioskleros, oblitererande: Kärlförändring med förtjockning av den inre hinnan (intima), vilket medför tillslutning av artärerna.Thrombangiitis obliteransRobotteknikTrombektomiNackeKärlsjukdomarErgometri: Mätning av en organisms arbetsenergi, vanligen under belastning. SkenbensfrakturerHistiocytom, malignt fibröstKronisk sjukdom: Sjukdomstillstånd med ett eller flera av följande kännetecken: de är permanenta, ger kvarstående handikapp, orsakas av irreversibla sjukliga förändringar, kräver speciell rehabiliteringsbehandling ell er kan förväntas fordra lång tids observation och vård.Hudsjukdomar, vaskulära: Sjukdomstillstånd i huden som är knutna till hudens blodkärl och vanligtvis visar sig som inflammation, svullnad, rodnad eller nekros inom det drabbade området.