Erytromycin
Ett bakteriostatiskt, antibiotiskt ämne som produceras av Streptomyces erythreus. Erytromycin A anses vara den beståndsdel som har störst verkan. Hos känsliga organismer hämmar det proteinsyntesen genom att binda till 50S-ribosomala underenheter. Denna bindning blockerar peptidyltransferasaktiviteten och stör överflyttning av aminosyror under translationsprocessen och proteinsammansättningen.
Erytromycinestolat
Ett antibiotikum av makrolidtyp som produceras av Streptomyces erythreus. Det utgörs av laurylsulfatet av erytromycinets propionester. Detta erytromycinsalt har främst bakteriostatisk verkan. Hos känsliga orrganismer hämmar det proteinsyntesen genom att binda till 50S-ribosomala underenheter. Denna bindning blockerar peptidyltransferasaktiviteten och stör överflyttning av aminosyror under translationsprocessen och proteinsammansättningen.
Erytromycinetylsuccinat
Ett antibiotikum av makrolidtyp som produceras av Streptomyces erythreus. Denna förening är en ester av erytromycinbasen och bärnstenssyra. Det har främst bakteriostatisk verkan. I känsliga orrganismer hämmar det proteinsyntesen genom att binda till 50S-ribosomala underenheter. Denna bindning blockerar peptidyltransferasaktiviteten och stör överflyttning av aminosyror under translationsprocessen och proteinsammansättningen.
Antibakteriella medel
Kemiska substanser som produceras av mikroorganismer och som, i utspädda lösningar, har förmåga att hämma tillväxten hos eller döda andra organismer. Antibiotika vars toxicitet tolereras av värden anv änds som kemoterapeutiska preparat för behandling av infektionssjukdomar hos människor, djur och växter.
Makrolider
Leukomyciner
En komplex förening med antibiotisk verkan som produceras av Streptomyces kitasatoensis. Föreningen består av åtminstone åtta biologiskt aktiva komponenter, A1 och A3 till A9. Leukomyciner är verksamma både mot bakterier och mykoplasma.
Lincomycin
Mikrobiologisk resistensbestämning
Saccharopolyspora
Saccharopolyspora är ett släkte av grampositiva, sporbildande och aeroba aktinobakterier. Dessa bakterier producerar ofta yttre höljen runt sig själva som ger dem en karaktäristisk koloni Morphology med en halo-liknande struktur. Släktet innehåller flera arter, varav den mest kända är Saccharopolyspora erythraea, som producerar det antibiotiska ämnet Erytromycin. Saccharopolyspora-arter förekommer vanligtvis i naturen i mark, vatten och luft, men kan också orsaka infektioner hos människor, särskilt hos immunförsvagna individer.
Läkemedelsresistens, mikrobiell
Mikroorganismers förmåga att motstå eller utveckla tolerans för kemoterapeutiska medel eller antibiotika. Denna resistens kan förvärvas genom genmutationer eller främmande DNA vid plasmidöverföring (R-faktorer).
Azitromycin
(2R-(2R*,3S*,4R*,5R*,8R*,10R*,11R*,12S*,13S*,14R*))-13-((2,6-dideoxi-3-C-metyl-3-O-metyl-alfa-L-ribo-hexopyranosyl)oxi)-2-etyl-3,4,10-trihydroxi-3,5,6,8,10,12,14-heptametyl-11-((3,4,6-trideoxi-3-(dime tylamino)-beta-D-xylo-hexopyranosyl)oxi)-1-oxa-6-azacyklopentadekan-15-on. Ett halvsyntetiskt makrolidantibiotikum, strukturellt besläktat med erytromycin, som använts vid Mycobacterium avium intracel lulareinfektioner, toxoplasmos och kryptosporidios.
Roxitromycin
Roxitromycin är ett makrolidantibiotikum som används för behandling av olika infektioner orsakade av bakterier, till exempel andningsvägsinfektioner, hud- och webbinfektioner. Preparatet verkar genom att stoppa bakteriens förmåga att producera protein, vilket är nödvändigt för dess överlevnad och multiplikation. Roxitromycin har ett brett spektrum av verksamhet mot grampositiva och gramnegativa bakterier, inklusive atypiska bakterier som till exempel Mycoplasma pneumoniae och Chlamydia pneumoniae.
Ketolider
Josamycin
Läkemedelsresistens, bakteriell
Bakteriers förmåga att motstå eller utveckla tolerans för kemoterapeutiska preparat och antibiotika. Denna resistens kan förvärvas genom genmutationer eller främmande DNA vid plasmidöverföring (R-faktorer).
Tetracyklin
Tetracyklin är ett broad-spectrum antibiotikum som verkar genom att hämja bakteriens protein syntes. Det används för behandling av en rad infektioner orsakade av både grampositiva och gramnegativa bakterier, såväl som vissa parasiter. Tetracyklin är också känt för att ha effekt mot akne. Som alla antibiotika bör tetracyklin användas med försiktighet och under läkares övervakning för att undvika potentiala biverkningar och för att reducera risken för resistensutveckling hos bakterier.
Streptococcus pyogenes
'Streptococcus pyogenes' är en gram-positiv, beta-hemolytisk bakteriestam som orsakar diverse infektionssjukdomar hos människor, till exempel halsfluss, impetigo, cellulitis och rheumatisk feber. Den kan också vara involverad i allvarligare komplikationer som sepsis, toxic shock-syndrom och akuta reumatiska febersjukdomar. Särskilt känd är bakterien för att producera en toxin som kan orsaka skinn- och blodförgiftning samt Scarlet Fever.
Streptococcus pneumoniae
'Streptococcus pneumoniae' är en gram-positiv, kapslad, beta-hemolytisk bakterie som förekommer naturligt i människans övre luftvägar och kan orsaka en rad olika infektionssjukdomar, framförallt hos barn, äldre och immunsupprimierade individer. Den är vanligast känd som orsak till lunginflammation (pneumoni), men kan även leda till öroninfektioner, sinusit, meningit och blodförgiftning (sepsis). Vissa stammar av Streptococcus pneumoniae är också ansvariga för pneumokockfeber.
Mag-tarmmedel
Klaritromycin
Ett halvsyntetiskt antibiotikum av makrolidtyp som utvunnits ur erytromycin, och som är verksamt mot en rad mikroorganismer. Det kan hämma proteinsyntesen i bakterier genom reversibel bindning till 50 S-ribosomunderenheterna. Detta blockerar translokation av aminoacyltransfer-RNA och förhindrar påbyggnad av peptidkedjorna.
Streptokockinfektioner
Streptococcus-infektioner är infektioner orsakade av bakterier ur streptokocker-gruppen, som kan kolonisera olika slags vävnader och leda till en rad olika sjukdomar, såsom halsfluss, öroninflammation, lunghoit, hudinfektioner och allvarliga systemiska infektioner som blodförgiftning (sepsis) och reumatisk feber.
Miokamycin
Virginiamycin
Virginiamycin är ett antibiotiskt medel som tillhör gruppen av streptograminer. Det består av två komponenter, virginiamycin M och virginiamycin S, som tillsammans verkar bakteriedödande eller bakteriestatiska på grampositiva bakterier. Virginiamycin används främst inom veterinärmedicinen för att behandla infektioner orsakade av känsliga bakteriestammar hos djur, till exempel mastitis hos kor och lunginflammation hos grisar. Det är inte vanligt förekommande inom humanmedicinen på grund av begränsad användning hos människor och möjliga biverkningar som allergiska reaktioner och störningar i leverfunktionen.
Linkosamider
Linkosamider är en grupp av antibiotika som är verksamma mot grampositiva bakterier, inklusive stafylokocker och enterokocker. De fungerar genom att störa bakteriens cellväggssyntes. Exempel på linkosamider är klindamycin och lincomycin.
Motilin
Oleandomycin
Oleandomycin är ett macrolidantibiotikum som används för behandling av olika typer av bakteriella infektioner, särskilt i övre luftvägarna och huden. Det fungerar genom att stoppa bakteriens förmåga att producera protein, vilket är nödvändigt för dess överlevnad och multiplikation. Oleandomycin har även visat sig vara verksamt mot atypiska mykobakterier.
Penicilliner
Penicillin är ett beta-laktamantibiotikum som verkar bakteriedödande genom att inhibitera syntesen av bakteriens cellvägg. Det produceras naturligt av olika arter av svampen Penicillium och har varit en av de mest använda antibiotika sedan sin upptäckt på 1920-talet. Penicillin är verksamt mot grampositiva bakterier samt vissa gramnegativa bakterier och används för behandling av en rad infektioner, till exempel halsfluss, lunginflammation och hudinfektioner.
Kloramfenikol
Ett antibiotikum som isolerades från Streptomyces venequelae i 1947, men som nu framställs syntetiskt. Det har förhållandevis enkel struktur och var det första bredspektrumpreparat som upptäcktes. Det har sin verkan genom att störa den bakteriella proteinsyntesen och är huvudsakligen bakteriostatiskt.
Troleandomycin
Troleandomycin är ett makrolidantibiotikum som används för behandling av olika typer av infektioner orsakade av bakterier, till exempel andningsvägsinfektioner och hudinfektioner. Det fungerar genom att stoppa bakteriens förmåga att producera protein, vilket är nödvändigt för deras överlevnad och multiplikation. Troleandomycin har även visat sig vara verksamt mot atypiska mykobakterier.
Campylobacter coli
Tetracyklinresistens
Tetracyklinresistens är ett tillstånd där mikroorganismer, såsom bakterier, har utvecklat förmågan att motstå antibiotika av typen tetracykliner. Detta beror på förändringar i bakteriens genetiska material som gör att de kan överleva behandling med dessa läkemedel. Tetracyklinresistens är ett alltmer vanligt problem inom medicinen och en betydande utmaning inom global hälsa, eftersom det begränsar möjligheterna att behandla infektioner som orsakas av resistenta bakterier.
Penicillinresistens
Penicillinresistens är ett tillstånd hos bakterier som har utvecklat förmågan att motstå verkan av penicillin, ett antibiotikum som vanligen används för att behandla infektioner orsakade av sådana mikroorganismer. Detta uppstår på grund av genetiska mutationer eller horisontell generöverföring av resistensgener, vilket leder till produktionen av enzym som bryter ned penicillinet eller förändringar i cellväggen som förhindrar penetration av antibiotikumet. Penicillinresistens är ett allvarligt offentligt hälsohot eftersom det komplicerar behandlingen av infektioner och kan leda till spridning av resistanta bakteriestammar.
Metyltransferaser
Pneumokockinfektioner
Pneumokockinfektioner är infektioner orsakade av bacterien Streptococcus pneumoniae, även känd som pneumokocker. Infektionerna kan variera från öroninflammation och lunginflammation till blodförgiftning (sepsis) och meningit (hjärnhinnesacksinflammation). Symptomen varierar beroende på vilken typ av infektion det rör sig om, men kan inkludera hosta, feber, trötthet, bröstsmärta vid andning och försämrad andningsförmåga. Vissa riskgrupper, som barn under 2 år, äldre vuxna över 65 år, och personer med nedsatt immunförsvar, är särskilt utsatta för allvarliga sjukdomsförlopp.
Streptococcus
'Streptococcus' är ett släkte av grampositiva, kokkalformade bakterier som ofta förekommer naturligt i människans och djurens övre luftvägar samt hud. Vissa arter av Streptococcus kan orsaka infektionssjukdomar hos människor, till exempel streptokockangin, strupledvärksinflammation och reumatisk feber. Dessa bakterier är vanligen lättläkta med antibiotika, men kan i vissa fall leda till komplikationer om de inte behandlas korrekt eller i tid.
Stafylokock
En stafylokock är en typ av grampositiv, sfärisk bakterie som tillhör släktet Staphylococcus och kan orsaka en rad olika infektioner hos människor, från milda hudinfektioner till allvarliga livshotande sjukdomar som blodförgiftning, endokardit (hjärtsacksinflammation) och nekros (död vävnad). Den mest vanliga patogena stafylokocken är Staphylococcus aureus, men det finns också andra kliniskt betydelsefulla arter som S. epidermidis och S. saprophyticus.
Staphylococcus aureus
Staphylococcus aureus är en grampositiv, sfärisk (koagulasnegativ) bakterie som förekommer hos många däggdjur, inklusive människor. Den kan kolonisera olika kroppsregioner, särskilt hud och slemhukar, utan att orsaka sjukdom. Men S. aureus kan även vara patogen och orsaka en rad infektionssjukdomar, från lokala infektioner som impetigo, abscesser och celullit till systemiska infektioner som blodförgiftning (sepsis), endokardit, lunginflammation (pneumonia) och osteomyelit. Vissa S. aureus-stammar är multiresistenta mot antibiotika, vilket gör dem svåra att behandla.
Läkemedelsmultiresistens, bakteriell
Bakteriers förmåga att motstå eller utveckla tolerans för flera strukturellt och funktionellt skilda läkemedel samtidigt. Denna resistens kan förvärvas genom genmutationer eller främmande DNA vid plasmidöverföring (R-faktorer).
Antiinfektiva medel
RNA, ribosomalt, 23S
"23S rRNA (ribosomal RNA) refers to a type of RNA molecule that is a component of the large subunit of prokaryotic ribosomes, which are cellular structures involved in protein synthesis. The 23S rRNA plays a crucial role in the decoding and translation of genetic information contained within messenger RNA (mRNA) into proteins."
Penicillin G
Penicillin G är ett bredspektrum-antibiotikum som tillhör gruppen penicillerin och är aktivt mot grampositiva och anaeroba bakterier samt vissa gramnegativa bakterier. Det är ett naturligt förekommande antibiotikum som produceras av svampen Penicillium chrysogenum. Penicillin G är vanligen given intravenöst på grund av dess låg oral absorption och kort halveringstid. Preparatet används för behandling av en rad infektioner, däribland sepsis, endokardit, meningit och cellulit.
Streptococcus agalactiae
'Streptococcus agalactiae', ofta kallat grupp B-streptokocker, är en grampositiv bakterie som normalt koloniserar huden och slemhinnor hos många vuxna, särskilt i slidan, urinblåsan och tarmen. Vid födseln kan den överföras från mor till barn, vilket kan orsaka allvarliga infektioner hos spädbarn, som sepsis, pneumoni och meningit. Äldre vuxna med nedsatt immunförsvar kan också drabbas av infektioner orsakade av 'Streptococcus agalactiae'.
Legionella
Cytokrom P-450 CYP3A
Cytochrome P-450 CYP3A refers to a subfamily of drug-metabolizing enzymes that play a critical role in the metabolism and clearance of various medications, as well as endogenous compounds. These enzymes are primarily located in the liver and small intestine, with CYP3A4 being the most abundant and best characterized isoform. They participate in phase I metabolism, catalyzing oxidation reactions that convert lipophilic drugs into more hydrophilic metabolites, which can then be excreted by the body. CYP3A enzymes are known to metabolize approximately 50% of clinically used medications, including statins, antidepressants, antiepileptics, benzodiazepines, and many others. Their activity can be influenced by various factors such as genetic polymorphisms, drug-drug interactions, and disease states, which may lead to altered drug response, efficacy, or toxicity.
Campylobacter
Tylosin
R-faktorer
I medicine, er R-faktorer (Resistansfaktorer) et tal som beskriver graden av resistens hos bakterier eller andre mikroorganismer overfor antibiotika og andre antimikrobielle medisiner. Det oppgis som en verdi som viser hvor mange ganger større resistans en bakteriestam har i forhold til en standardstamme.
Ribosomer
Ett ribosom är en komplex struktur i cellen som syntetiserar proteiner genom att translatera information från RNA till aminosyror, vilket resulterar i bildandet av en peptidkedja. Ribosomen består av två subenheter, en större och en mindre, som innehåller ribosomalt RNA (rRNA) och proteiner. De två subenheterna interagerar med varandra samt med mRNA (budbärar-RNA) och tRNA (transfer-RNA), för att bygga upp en proteinmolekyl korrekt enligt genetisk information. Ribosomer finns i både cytoplasma och mitokondrier, och spelar därför en central roll i cellens proteinsyntes.
Stafylokockinfektioner
Stafylokockinfektioner är infektioner orsakade av stafylokocker, en typ av bakterier som normalt förekommer på hud och slemhinnor hos många människor utan att orsaka några symptom. Dock kan vissa stafylokockstammar vara patogena och orsaka en rad olika infektioner, som hudinfektioner (exempelvis impetigo och fibrom), luftvägsinfektioner, blodförgiftning (sepsis) och infektioner i djupare vävnader eller kirurgiska sår. Den vanligaste patogena stafylokockarten är Staphylococcus aureus, inklusive meticillinresistenta S. aureus (MRSA).
Enterococcus faecalis
Campylobacter jejuni
Serotypning
"Serotypning" är en metod för att klassificera mikroorganismer, såsom bakterier och vissa virus, baserat på skillnader i de antigener som visas på deras yta. Antigen är substanser som kan inducera immunresponsen hos ett värtdjur eller en människa. Genom att identifiera olika serotyper av en patogen kan forskare och kliniker förstå mer om den specifika infektionen och välja den bästa behandlingsstrategin. Serotypning är viktig inom flera områden, till exempel epidemiologi, diagnostik och utveckling av vacciner.
Ofloxacin
Ofloxacin är ett fluorikineronantibiotikum som används för behandling av olika bakterieinfektioner, till exempel lunginflammation, urinvägsinfektion och hudinfektion. Preparatet fungerar genom att hindra bakteriernas förmåga att reproducera sig. Ofloxacin bör inte användas vid tuberkulos eller infektioner orsakade av virus, svamp eller protozoer.
Plasmider
En plasmid är en liten, cirkulär dubbelsträngad DNA-molekyl som kan replikera självständigt och förekommer hos bakterier och andra encelliga organismer. Plasmider kan överföras mellan celler och innehåller ofta gener som ger resistens mot antibiotika eller kodar för toxiner. De används också i molekylärbiologi som vektorer för kloning av gener.
Konjugation, genetisk
En parasexuell mekanism hos bakterier, alger, svampar och flimmerhårförsedda protozoer för överföring av kromosommaterial vid sammansmältning av två celler. Hos bakterier är överföringen enkelriktad, hos protozoer är utbytet dubbelriktat. Hos alger och svampar utgör utbytet av genetiskt material en form av fortplantning, genom att han- och honceller förenas.
Svalginflammation
Svalginflammation, även kallat svalglödnad eller glossit, är en medicinsk term som refererar till inflammation i svalget (glottis). Det kan orsakas av olika faktorer, såsom bakteriella eller virala infektioner, allergier, refluxsjukdom, skada, torrhet i mun och svalg, eller autoimmuna sjukdomar. Symptomen på svalginflammation kan inkludera svullnad, rödning, smärta, irriterad hals, heshet, eller besvär vid sväljning.