Denervering: Kirurgiskt avskärande eller avlägsnande av nerven till ett organ eller en kroppsdel.Muskeldenervering: Resektion eller avlägsnande av nerverna till en muskel eller muskelvävnad.Autonom denervation: Bortkoppling av någon del av det autonoma nervsystemet av terapeutiska eller undersökningsskäl.SympatektomiParasympatektomiSympatiska nervsystemetKemosympatektomi: Sympatektomi med hjälp av kemiska ämnen (t ex 6-hydroxidopamin eller guanetidin) som selektivt och reversibelt förstör adrenerga nervändar, men lämnar kolinerga nervändar intakta.MuskelatrofiGangliektomi: Avlägsnande av ett autonomt eller sensoriskt ganglion med någon metod.Muskler: Sammandragande vävnad som åstadkommer rörelse hos djur.TryckreceptorerNeuromuskulär förbindelseSkelettmuskulatur: En typ av strimmig muskelvävnad, fäst vid skelettet med senor. Skelettmuskler har nervförbindelser, och deras rörelser kan styras medvetet. De kallas även viljestyrda.VagotomiNervnybildningBlodtryck: Det tryck som det cirkulerande blodet utövar på kärlväggarna.Karotissinus: Utvidgningen på den gemensamma halsartären vid förgreningen till den yttre och inre halsartären. Den innehåller baroreceptorer, som vid stimulering ger sänkt puls, kärlvidgning och blodtrycksfall.Njure: Ett organ i kroppen som filtrerar blod för utsöndring av urin och reglerar jonkoncentration.VagusnervHjärnnervsjukdomar: Störningar hos någon av de tolv hjärnnerverna. Med undantag för syn- och luktnerverna omfattas även sjukdomstillstånd i de hjärnstamskärnor, där hjärnnerverna börjar eller slutar.Receptorer, kolinergaNoradrenalinIschiasnerv: En nerv som utgår från ryggmärgen i höjd med ländryggen och korsbenet (L4 till S3) och leder nervimpulser till de nedre extremiteterna. Ischiasnerven (höftnerven), som är huvudutlöparen från korsbensplexus, är den största nerven i kroppen. Den har två stora grenar, skenbensnerven och vadnerven.3-jodbensylguanidin: En guanidinanalog med specifik affinitet för vävnad i det sympatiska nervsystemet och tillhörande tumörer. Radioisotopmärkta former används som antitumörmedel och som medel vid radioaktiv bildanalys. MIBG tjänar som nervcellsblockerande medel med stark affinitet för och retention i binjuremärgen, och hämmar även ADP-ribosyltransferas.OxidopaminAutonoma nervsystemets sjukdomar: Sjukdomar i de sympatiska och parasympatiska grenarna av det autonoma nervsystemet. Funktionsstörningar kan hänga samman med sjukdomar i hypotalamus, hjärnstammen, ryggmärgen eller det perifera nervsy stemet.Parasympatiska nervsystemetKarotiskörteln: En liten grupp kemoreceptor- och stödceller belägen nära den inre halsartärens förgrening. Karotiskörteln, med rikligt med fönsterförsedda kapillärer, känner av pH, koldioxid och syrehalt i blodet och spelar en viktig roll i den homeostatiska kontrollen av dessa.ReflexMellangärde: Den mellanvägg av fibrös muskulatur som skiljer brösthålan från bukhålan. Sammandragning av mellangärdet ökar bröstkorgens volym och underlättar inandning.Nerver, utåtledandeRåttor, inavlade stammarHundar: Här avses tamhund, Canis familiaris, med omkring 400 raser och tillhörande rovdjursfamiljen Canidae. De finns överallt i världen och lever tillsammans med människor.TidsfaktorerRåttor, Sprague-DawleyTung- och svalgnerv: Den nionde kranialnerven, nervus glossopharyngeus. Denna nerv är såväl motorisk som sensorisk. Den leder ut somatiska och autonoma signaler, och leder in allmänna och speciella impulser, samt signaler från inre organ. Bland ledarna finns motornerver till stylopharyngeusmuskeln, parasympatiska nervfibrer till öronspottkörtlarna, generella och smaknerver från den bakre tredjedelen av tungan, nasofarynx och gommen, samt nerver från tryck- och kemoreceptorer i karotissinus.Adrenerga fibrer: Nervfibrer som frisätter katekolaminer vid en synaps efter en impuls.Råttor, WistarMotorneuron: Nervceller som aktiverar muskelceller.Hjärtfrekvens: Antalet sammandragningar av hjärtkamrarna per tidsenhet, vanligtvis per minut.Bakben: Någon av de båda bakre extremiteterna hos fyrfota, landlevande djur, ej tillhörande primaterna. Bakbenet består av femur (lårben), tibia (skenben), fibula (vadben), tarsalben (fotledsben), metatarsalben (mellanfotsben) och tår.ElektrostimuleringHydroxidopaminer: Dopaminer som fått en hydroxigruppsubstitution i en eller flera positioner.Hjärta: Det ihåliga, muskulära organ som upprätthåller blodcirkulationen.Muskelsammandragning: Ett förlopp som leder till sammandragning och/eller spänning i muskelvävnad. Muskelsammandragning åstadkoms via en glidmekanism, där aktintrådar glider in bland myosintrådarna.Elektromyografi: Mätning av förändringar i musklers elektriska potential med hjälp av yt- eller nålelektroder.Kemoreceptorceller: Celler specialiserade på att upptäcka kemiska ämnen och förmedla den informationen centralt i nervsystemet. Kemoreceptorer kan kontrollera yttre stimuli, som vid smak och lukt, eller interna stimuli, som halterna av syre och koldioxid i blodet.Motorisk ändplatta: Det specialiserade, postsynaptiska området i en muskelcell. MuskelproteinerBaroreflex: Ett negativt återsignalleringssystem som ger korttidsverkande blodtrycksförändringar. NatriuresEdrofonium: En snabbverkande kolinesterashämmare som används vid hjärtarytmier och för diagnos av myasthenia gravis. Muskelfibrer: Stora, flerkärniga enkelceller, cylindriska eller prismatiska till formen, som bildar skelettmuskulaturens grundläggande enhet. De består av myofibriler, inneslutna i och förenade med sarkolemmat (muskeltrådens hölje). De uppkommer genom sammansmältning av skelettmyoblaster till ett syncytium och efterföljande differentiering.Muskelfibrer, snabb sammandragning: Skelettmuskeltrådar som kännetecknas av sitt uttryck av isoformer av tunga kedjor av typ II myosin med stark ATPas-verkan och som påverkar ett flertal andra funktioner, som t ex sammandragningshastighet, styrkeeffekt och spänninigsåteruppbyggnad.TyraminShy-Dragers syndromTrigeminusnervUrinutsöndring: Syn. diures.Svettning, överdriven: Onormalt kraftig svettning, ffa på handflator, fotsulor, i armhålor, ljumskar och perineum. Svettningen tros ha emotionella orsaker. Generellt stark svettning kan orsakas av varm och fuktig omgivning, feber eller fysisk ansträngning.SympatolytikaKatter: Huskatten Felis catus, tillhörande rovdjursfamiljen Felidae, med mer än 30 stammar. Huskatten härstammar i första hand från vildkatten i Afrika och Sydvästasien. Katter anses ha funnits i palestinska samhällen så tidigt som för 7 000 år sedan, men det var i Egypten för ca 4 000 år sedan som tamkatten blev en mer allmän företeelse.Kapsaicin: Cytotoxisk alkaloid från olika arter av Capsicum (chilipeppar, paprika).Efedrin: En alfa- och betaadrenerg agonist som även ökar utsöndringen av norepinefrin. Medlet har används för behandling av ett flertal sjukdomstillstånd, inklusive astma, hjärtsvikt, rinit och urininkontinens, samt för narkolepsi och depression, pga sina centralstimulerande effekter. Användningen har minskat i takt med att mer selektiva agonister tillkommit.NjurartärSinus aortae12:e kranialnerven: Den tolfte hjärnnerven (nervus hypoglossus) utgår från hypoglossuskärnan i den förlängda märgen och leder nervimpulser till tungans alla muskler utom palatoglossus, som försörjs av vagusnerven (den 10:e hjärnnerven). Nerven leder även proprioceptiva signaler från tungans muskler.NatriumcyanidAutonoma preganglionära nerver: Nervtrådar som går från centrala nervsystemet till de autonoma ganglierna. I den sympatiska förgreningen utgår de flesta preganglionära nerverna från nervceller i den intermediolaterala pelaren i rygg märgen. I den parasympatiska förgreningen utgår preganglionnerverna från nervceller i hjärnstammen och korsbensmärgen.Autonoma postganglionära fibrer: Nervtrådar som går från cellknippen i de autonoma ganglierna till synapser på olika målorgan.Ganglion stellatum: Ett paravertebralt sympatiskt ganglion, bestående av sammanfogningen av den nedre halsnervknutan och det första bröstkorgsgangliet.Primära dysautonomierHögt blodtryck: Ihållande, högt blodtryck i artärsystemet. Utifrån flera mätningar (blodtrycksbestämning) definieras högt blodtryck som ett tillstånd då det systoliska trycket konstant är högre än 140 mm Hg eller då det diastoliska trycket konstant är högre än 90 mm Hg.NervdegenerationPure Autonomic FailureFörtvining: Atrofi. Minskning eller degenerering av vävnad av olika orsaker.MyogeninNervcellsutskott: Nervtrådar som snabbt förmedlar signaler från nervcellen.Ganglier, sympatiska: Nervknutor i det sympatiska nervsystemet, omfattande de paravertebrala (vid sidan av ryggraden) och prevertebrala (belägna framför ryggraden) ganglierna. Bland dessa finns de sympatiska kedjeganglierna, den övre, mellersta och nedre halsnervknutan, njuraortaknutan, bukganglierna och ganglion stellatum (halsens stjärnnervknuta).Katekolaminer: En allmän klass ortodihydroxifenylalkylaminer härstammande från tyrosin.Acetylkolin: En neurotransmittor. Acetylkolin är hos vertebrater den viktigaste signalsubstansen vid den neuromuskulära förbindelsen, de autonoma gangliorna, de parasympatiska effektorkopplingarna, en undergrupp a v de sympatiska effektorkopplingarna och vid många ställen i det centrala nervsystemet. Det tillförs vanligtvis inte som läkemedel, eftersom det snabbt bryts ned av kolinesteraser, men det är användba rt i vissa oftalmologiska tillämpningar.Perifera nerverTungaNerver, inåtledandeNervtrådarMuskelutveckling: En utvecklingsprocess som leder till bildandet av det mogna muskelsystemet, och i vilken ingår differentiering av de olika typerna av muskelcellförstadier, myoblastvandring, aktivering av muskelbildningen och muskelförankring.NervledningBotulinumgifter: Gifter producerade av Clostridium botulinum. Det finns minst sju olika ämnen, av vilka de flesta är proteiner. De har neurotoxiska, enterotoxiska och hemotoxiska egenskaper, är immunogena och omfattar de starkaste gifter man känner till. Det vanligaste blockerar frigörande av acetylkolin vid de kolinerga synapserna.Acetylkolinesteras: Ett enzym som katalyserar omvandlingen av acetylkolin och vatten till kolin och acetat. Det förekommer i den grå nervvävnaden, i röda blodkroppar och i musklernas motoriska ändplattor. Reaktionen bryt er ned acetylkolin som frigjorts vid de neurohumorala kopplingarna och tillåter därmed att impulsöverföreingen återupprättas. EC 3.1.1.7.SkenbensnervSinusknutaJodbensenerNerve CrushNervändslutKateterablation: Avlägsnande av vävnad med hjälp av elektrisk ström via elektroder placerade i den yttre änden av en kateter. Kraftkällor är oftast likström (likströmschock) eller växelström vid 750 kHz. Tekniken används oftast för att ta bort AV-förbindelsen eller tillförselvägar för att avbryta AV-överledningen och åstadkomma AV-block vid behandlingen av olika takyarytmier.Inåtledande nervbanor: Nervstrukturer som leder impulser från en perifer del till en central.Nervsystemets fysiologiTetrodotoxinBlinkmembranAutonoma nervsystemet: Den del av nervsystemet som reglerar de icke viljestyrda kroppsfunktionerna. Det utgörs av det sympatiska nervsystemet och det parasympatiska nervsystemet.Muskelfibrer, långsam sammandragning: Skelettmuskeltrådar kännetecknade av sitt uttryck av isoformer av tunga kedjor av typ I-myosin som har låg ATPas-aktivitet och påverkar flera andra funktioner, så som sammandragningshastighet, styrkeeffekt och spänninigsåteruppbyggnad.Ganglier, parasympatiska: Nervknutor i det parasympatiska nervsystemet, omfattande ciliar-, pterygopalatinus-, submandibular- och öronganglierna i huvudet, samt ändnervknutorna till målorgan i bröstkorg och buk.MuskelatrofierFörlamningBungarotoxiner: Neurotoxiska proteiner i Formosakraitens (Bungarus multicinctus, en giftsnok) gift. Alfa-bungarotoxin blockerar nikotinacetylkolinreceptorer. Beta- och gamma-bungarotoxiner har presynaptisk verkan och frigör acetylkolin.Tuggmuskler: Muskler som utgår från okbågen och stänger käkarna. Tuggmuskelnerven utgår från mandibularnervens förgrening på trigeminalnerven (femte hjärnnerven).Ganglier, autonoma: Anhopningar av nervceller och deras utskott i det autonoma nervsystemet. I de autonoma nervknutorna bildar pregangliefibrer från centrala nervsystemet synapser till de nervceller vars axoner utgör de postgangliefibrer som leder till målorganen. Ganglierna innehåller även interna nervceller och stödceller, och preganglietrådar som passerar igenom till andra ganglier.Guanetidin: Ett blodtryckssänkande medel som verkar genom att selektivt blockera överföring i adrenerga postganglionnerver. Dess huvudsakliga verkan antas bestå i att det hindrar att norepinefrin frigörs vid nervändarna och att det ger underskott av norepinefrin såväl i perifera, sympatiska nervslut som i vävnader.PropranololParkinsons sjukdomNeuromuskulära sjukdomarHemodynamik: Biologiska verkningsmekanismer och händelser som bidrar till att upprätthålla den systemiska eller regionala blodcirkulationen.Ophthalmic NerveSjukdomsmodeller, djur: Djursjukdommar vars kliniska mekanismer är tillräckligt lika dem hos annan sjukdom hos människor för att de skall kunna tjäna som modell. Sjukdomen hos djuret kan antingen vara framkallad eller naturlig.Ischiaticusneuropati: Sjukdomstillstånd hos eller skada på ischiasnerven, som delar sig i vadnerven och skenbensnerven. Kliniska manifestationer kan omfatta ischias eller smärta i höftpartiet, pares eller förlamning av de bakre lårmusklerna och musklerna som försörjs av vad- och skenbensnerverna, känselbortfall på sidan och baksidan av låret, benet och fotsulan. Ischiasnerven kan drabbas av skada, ischemi, kollagensjukdomar och andra sjukdomstillstånd.Atropin: En giftig alkaloid, ursprungligen isolerad från Atropa belladonna, men också påträffad i andra växter, huvudsakligen av Solanaceae.Utåtledande nervbanor: Nerver som leder impulser från från ett nervcentrum till ett mer perifert område.Diabetesneuropatier: Perifera, autonoma och kranialnervssjukdomar som har samband med diabetes mellitus. Tillstånden beror oftast på diabetesorsakade skador på mikrokärl som försörjer nerver (vasa nervorum). Till de förhållandevis vanliga sjukdomstillstånd som kan hänga samman med diabetesneuropati hör kramp i den tredje kranialnerven (ögonrörelsenerven; se ögonmuskelsjukdomar), mononeuropati, multiplex mononeuropati, diabetesamyotrofi, smärtsam polyneuropati, autonom neuropati och torakoabdominell neuropati.Underkäksnerv: En gren av trigeminalnerven (den femte kranialnerven). Underkäksnerven leder motoriska nerver till tuggmusklerna och känselnerver till tänderna och tandköttet, till nedre delen av ansiktet och till delar av den hårda hjärnhinnan.Regnbågshinna: De främsta delen av ögats druvhinna (uvea), vilken skiljer den främre ögonkammaren från den bakre. Den består av två skikt: stromat (bindvävsskikt) och färgepitelet. Färgen på regnbågshinnan beror på mängden melanin i bindvävsskiktet vid reflektion från det färgade epitelskiktetReceptorer, adrenergaAnsiktsnerv: Den sjunde hjärnnerven. Facialisnerven har två delar, den större motornervroten, som kan kallas den egentliga facialisnerven, och den mindre, sensoriska nervroten. Tillsammans leder de efferenta nervsignaler till ansiktsuttrycksmusklerna och till tår- och spottkörtlarna, samt afferenta smaksignaler från de främre två tredjedelarna av tungan och beröringssignaler från ytterörat.ReserpinAndningDjur, nyföddaSympatomimetikaPulsådror: Artärer. Blodkärl som leder blod från hjärtat.Striatonigral degenerationAktionspotentialer: Nervers eller musklers elektriska reaktion på stimulering.Adrenalin: Det aktiva, sympatomimetiska binjurebarkhormonet hos de flesta djurarter. Det stimulerar både de alfa- och betaadrenerga systemen, ger systemisk kärlsammandragning och mag-tarmavslappning, stimulerar hjärtverksamheten och vidgar luftrören och hjärnans kärl. Hormonet används vid astma och hjärtsvikt, och för att fördröja upptaget av lokalbedövningsmedel. Syn. epinefrin.NjurcirkulationSchwanncellerFenylefrin: En alfaadrenerg agonist (alfastimulerare) som används som pupillvidgande, nässlemhinneavsvällande och hjärtstimulerande medel.Kalcitoningenrelaterad peptid: En 37-aminosyrorspeptid som är en produkt av kalcitoningenen och som uppkommer genom alternativ behandling av mRNA från denna gen. Neuropeptiden är utbredd i hjärnans nervvävnad, i tarmen, i perivasku lära nerver och i annan vävnad. Den har ett flertal biologiska effekter och har verkan på både cirkulation och på signalöverföring. I synnerhet som endogen kärlvidgande substans har den kraftig verkan .Spinala nervrötterValsalvas manöverTyrosin 3-monooxygenasHexametoniumföreningar: Föreningar som innehåller en hexametylen-bis(trimetylammonium)katjon. Dessa har blodtryckssänkande verkan och verkar även som selektiva ganglieblockerare.Dopamin: En av katekolaminsignalsubstanserna i hjärnan. Den uppstår ur tyrosin och är prekursor till norepinefrin och epinefrin. Dopamin är en av de viktigaste signalsubstanserna i hjärnans extrapyramidala system och av betydelse för rörelseregleringen. En familj av receptorer (dopaminreceptorer) förmedlar dess verkan.Trumhålesträng: En gren av ansiktsnerven (7. kranialnerven) som löper igenom mellanörat och fortsätter genom den petrotympaniska fåran. Trumhålesträngen förmedlar smakförnimmelser från de främre två tredjedelarna av tungan och leder parasympatiska impulser till spottkörtlarna.Fenol: Ett antiseptiskt och desinficerande medel. Det är verksamt mot ett stort antal mikroorganismer, inklusive vissa svampar och virus, men har trög verkan mot sporer. Det har använts som huddesinfektionsmedel och för att lindra klåda.PeronealnervMyosin, tung kedjaPrenalterolCorpus striatum: Grå- och vitstrimmig substans bestående av neostriatum och paleostriatum (globus pallidus). Den befinner sig snett framför talamus i båda hjärnhalvorna. Den grå substansen utgörs av nucleus caudatus (svanskärnan) och nucleus lentiformis (linskärnan, som i sin tur består av globus pallidus och putamen). Den vita substansen utgör den inre kapseln.Kärlmotstånd: Den kraft som motverkar blodflödet i en kärlbädd. Den är lika med skillnaden i blodtryck över kärlbädden delad med hjärtminutvolymen.RNA, budbärarDihydroergotamin: Ett 9,10-alfa-dihydroderivat av ergotamin. Det används som kärlsammandragande medel, särskilt vid behandling av migrän.Fentolamin: En icke-selektiv alfaadrenerg antagonist (alfablockerare). Den används vid behandling av högt blodtryck och i akuta fall av högt blodtryck, vid feokromocytom, mot kärlkramp vid Raynauds sjukdom, frostskada, vid klonidinutsättande, impotens och perifera kärlsjukdomar.SvettkörtlarKolinesteraser: EC 3.1.1.7 - 3.1.1.8.NatriumPeripheral Nerve InjuriesParotid Gland