Omfattande, datorbaserade samlingar av referenser eller hänvisningar till böcker, artiklar eller andra publikationer, företrädesvis inom ett begränsat ämne eller ämnesområde.

En förteckning över artiklar eller andra dokument och publikationer med något gemensamt, t ex en och samma författare, ett givet ämnesområde eller visst utgivningsställe.

Ett medicinskt, bibliografiskt databassystem utvecklat av National Library of Medicine, USA. MEDLARS är förkortning för Medical Literature Analysis and Retrieval System, som introducerades 1964 och vidareutvecklades till Medline (MEDLARS Online) 1971.

Förvärv och hantering av biblioteksmaterial för användning, inklusive urval, gallring, katalogisering, klassificering och bevarande.

Medline är NLMs (National Library of Medicine) mest betydande bibliografiska databas. Den utgör huvuddelen av den biomedicinska referensdatabasen PubMed och är sökbar via NLMs webb. Posterna i Medline är indexerade med termer ur MeSH (Medical subject headings).

Strukturerade samlingar av mer eller mindre fullständiga faktauppgifter, ofta inom bestämda ämnesområden och med funktioner för automatisk hantering av informationen. De kan ha formen av uppslagsböcker, statistikdatabaser, samlingar av kemiska och fysikaliska data osv. Begreppet faktadatabas skall inte förväxlas med bibliografisk databas.

I en medicinsk kontext kan "katalogisering" referera till processen att systematiskt ordna och kategorisera information, såsom sjukdomar, symtom, behandlingar eller forskningsresultat, på ett sätt som underlättar informationssökning och analys. Detta kan inkludera standardiserade terminologier och kontrollerade språk som används för att beskriva medicinska koncept och relationer mellan dem. Exempelvis kan katalogisering av en elektronisk patientjournal bidra till att underlätta läkarars arbete genom att möjliggöra snabbare och mer exakta sökningar efter relevant medicinsk information om en patient.

"Ett medicinskt bibliotek är en institutionell samling av information och resursmaterial relaterat till medicin, hälsa och biomedicinsk forskning, som främjar läkarutbildning, forskning och patientvård genom att erbjuda tillgång till tryckt och elektronisk litteratur, databaser, multimedier och andra relevanta informationskällor."

Förkortning eller sammanfattning av dokument; tilldelning av deskriptorer för dokumentreferens.

Användning av statistiska metoder för analys av utveckling och trender i litteraturen.

En gren av data- eller biblioteksvetenskap inriktad på lagring, sökning, återvinning och urval av information inom ett visst ämnesområde eller viss frågeställning.

Integrerad uppsättning datafiler, rutiner och utrustning för lagring, hantering och återvinning av information.

"Tidskrifter inom medicin är publikationer som regelbundet ges ut med peer-reviewed forskningsartiklar, kliniska rapporter, och recensioner av aktuell forskning och utveckling inom olika områden av medicinen. De följer principer såsom objektivitet, evidensbaserad vetenskap och hög etisk standard för att säkerställa trovärdighet och tillförlitlighet i den publicerade informationen."

Ett medicinskt "Online-system" kan definieras som en webbaserad plattform eller tjänst som tillhandahåller information, resurser, kommunikation och/eller interaktiva funktioner för att stödja vården, undervisning, forskning eller administrativa behov inom hälso- och sjukvården. Det kan exempelvis vara en elektronisk patientjournal, en webbaserad utbildningsplattform för medicinsk undervisning, ett onlinesjukhus eller en tjänst för telemedicin.

"Compact disc - read-only memory". System för permanent optisk lagring av data på kompaktskivor. Skivspelaren ansluts till dator, och skivornas innehåll kan inte ändras eller skrivas över. CD-ROM-enhe ten är så gott som identisk med de CD-spelare som används för musikskivor och kan oftast också användas till att spela sådana skivor.

NLM står för National Library of Medicine, som är den offentliga biblioteket och informationsresursen inom hälsa och medicin i USA. Det drivs av National Institutes of Health (NIH) och är världens största biomedicinska bibliotek.

I en enkel mening kan 'publikationer' inom medicin definieras som skriftliga arbeten som presenterar originalforskning, systematiska översikter, meta-analys, fallstudier eller andra former av rapportering relaterade till medicinska ämnen. Dessa publikationer kan finnas i form av artiklar i vetenskapliga tidskrifter, böcker, poster på konferenser eller webbaserade artiklar. Det är viktigt att alla publikationer undergår en granskning (peer review) av experter inom området för att säkerställa att de uppfyller höga kvalitetskrav och att informationen som presenteras är tillförlitlig och relevant.

"Bibliotekskataloger" är databaser eller system som används i bibliotek för att katalogisera och beskriva de böcker, tidskrifter och andra resurser som förvaras där, inklusive information om titel, författare, publikationsår och placering. Denna information gör det enkelt för användare att söka efter och hitta specifika resurser i biblioteket.

"Subject Headings" är en kontrollerad och standardiserad terminologi som används för att katalogisera och indexera information inom medicinsk litteratur, för att underlätta sökning och åtkomst till relevant information.

I medicinsk kontext, refererar "handelskataloger" ofta till kataloger som listar kommersiella reageringsset (assay kits) och andra produkter som används inom forskning och diagnostik. Dessa kataloger innehåller information om produktens specifikationer, användningsområden, priser och beställningsinformation. De används ofta av forskare, kliniker och laboratoriepersonal för att hitta lämpliga produkter för sina behov och för att kontakta tillverkaren eller distributören för att göra en beställning.

Utveckling av bibliotekssamlingar, omfattande bl a förvärvspolicy, bedömning av nuvarande och framtida användares behov, användarstudier, utvärdering av resurser, behovsinventering, urval, samordning, vård och gallring av material, samt budgetering.

I en medicinsk kontext kan "publicering" definieras som att dela eller sprida resultat från medicinsk forskning, ofta i form av en vetenskaplig artikel, i en peer-reviewad tidskrift eller på ett preprint-server. Detta gör forskningsresultaten tillgängliga för andra forskare, kliniker, politiker och allmänheten, vilket kan leda till att kunskapsutbytet ökar, forskningsprocessen förbättras och evidensbaserad medicin stärks.

Speciella databaser för fakta om gener och genprodukter.

"PubMed is a comprehensive database of life sciences literature and biomedical research, operated by the US National Library of Medicine and provides access to over 30 million citations from MEDLINE, life science journals, and online books."

Ett löst samordnat, världsomfattande datornätverk. De nätverk som utgör Internet är sammankopplade via ett flertal stamnätverk. Internet har sitt ursprung i det amerikanska statliga ARPAnet-projektet, som utvecklades för att underlätta informationsutbyte.

Strukturerade samlingar av dokument, med standardiserade format och innehåll, som lagras i någon maskinläsbar form.

"Randomized clinical trials (RCTs) are studies in which participants are randomly assigned to receive either the experimental intervention or a standard of care comparison group, in order to minimize bias and increase the reliability of results when evaluating the safety and efficacy of new medical treatments."

De tjänster som tillhandahålls biblioteksanvändare.

Tesaurus bestående av ett kontrollerat ordförråd och producerad av National Library of Medicine i USA.

Ett persondatorprogram med användarvänligt gränssnitt mot MEDLARS på ELHILL-systemet vid National Library of Medicine. Hösten 2001 hade programmet ersatts av andra, webbaserade sökfunktioner.

Sekventiella instruktioner (programkod) för utförande av en speciell uppgift eller funktion i en dator.

En konstart inriktad på att förklara biomedicinska begrepp med hjälp av illustrationer, som t ex diagram och teckningar. Illustrationerna kan framställas för hand, som fotografier, med datorer, eller genom andra elektroniska eller mekaniska tillvägagångssätt.

Publicerade arbeten som ger en översiktlig granskning av aktuell literatur inom ett fält.

"Referensböcker" inom medicinen är samlingar av välgrundade, sammanfattade och kritiskt granskade vetenskapliga informationer om sjukdomar, diagnostiska metoder och behandlingsalternativ, som används som ett hjälpmedel för läkare och andra medicinska yrkesutövare för att stödja kliniska beslut och fortsatta studier.

Utbildning i datakunskap och användning av datorer.

"Statliga publikationer, principer" refererar till de riktlinjer och principer som har etablerats av regeringen eller offentliga myndigheter för produktionen och distribuitionen av officiella publikationer. Dessa dokument inkluderar lagstiftning, föreskrifter, rapporter, statistik och andra typer av information som publiceras av staten för allmänhetens kännedom och användning. Principerna kan omfatta standarder för skrivsätt, layout, tillgänglighet och distribuition med syfte att garantera att informationen är klar, korrekt, relevant och lättillgänglig för alla medborgare.

Specialdatabaser med information om proteiner, som t ex aminosyrasekvenser, proteinkonformation och andra egenskaper.

A user-computer interface, also known as human-computer interaction or user interface, refers to the space where humans and computers interact, including both hardware and software components. This interface is designed to allow users to effectively and efficiently communicate with the computer system to accomplish tasks by inputting commands and receiving output in a intuitive and understandable manner.

En typ av pedagogiska hjälpmedel.

Bruk av automatiserad utrustning i bibliotek. Automatiseringen kan gälla administrativ verksamhet i bibliloteket, arbetsrutiner och tillhandahållande av tjänster till biblioteksanvändare.

UMLS, eller Unified Medical Language System, är ett databas- och verktygssystem som etablerats av National Library of Medicine (NLM) för att stödja elektronisk informationshantering inom området medicinsk terminologi. Det erbjuder en samling relaterade filer och services, vilka standardiserar och integrerar olika medicinska termer, begrepp och ontologier från olika källor till ett gemensamt ramverk, vilket underlättar sökning, analys och informationsutbyte inom området.

"Omvårdnadsforskning är en vetenskapsgren som fokuserar på att skapa, testa och tillämpa kunskap om hur man främjar, återställer och underhåller människors hälsa och välbefinnande genom omsorgsprocesser och interpersonella relationer i olika kontexter."

Skrivarsyssla, litterärt skapande. Också en författares samlade litterära produktion.

Specialdatabaser med information om nukleinsyror, såsom bassekvenser, SNPS (nukleotidpolymorfism), nukleinsyrakonformation och andra egenskaper. Information om DNA-fragment i gen- eller genombibliotek samlas oftast i DNA-databaser.

Systematiskt sökande, utvärdering och utnyttjande av moderna forskningsresultat som underlag för beslut i den kliniska verksamheten. Den bevisbaserade sjukvården följer fyra steg: en klinisk, patientrelaterd frågeställning, sökande efter relevant, kliniskt inriktad litteratur, kritisk värdering av giltighet och nytta av dokumenterade resultat, och omsättande av dessa i klinisk praxis. Begreppet "bevisbaserad sjukvård" (evidence based medicine) myntades vid McMaster Medical School i Kanada på 1980-talet.

Maskiner för automatisk beräkning och behandling av data. Det finns två principiellt olika typer, den analoga och den digitala, av vilka den sistnämnda är den idag helt dominerande typen.

Ett system av datorer, terminaler, skrivare, audio- eller videoapparater, eller telefoner, som är hopkopplade genom någon form av teleutrustning eller kablar, vilket används för informationsutbyte.

Metod för jämförelse av kostnaden för ett program med den förväntade nyttan, i kronor räknad. Förhållandet nytta/kostnad utgör ett mått på den totala, förväntade avkastningen per enhet använda pengar. Vanligtvis utesluts sådana faktorer ur analysen som inte kan mätas i ekonomiska termer. Kostnadseffektivitet jämför olika sätt att uppnå specifika resultat.

"Terminologi, princip" in a medical context refers to the set of rules and guidelines that govern the creation, selection, and usage of specialized terms within the field. These principles aim to ensure consistency, accuracy, and clarity in communication among healthcare professionals and researchers, thereby reducing the risk of misunderstandings and errors in patient care and scientific research.

Den medicinska betydelsen av "impact factor" är ett mått på hur citerad en vetenskaplig tidskrift är, och beräknas genom att dividera antalet citationer under det senaste tvåårsperiodet med det totala antalet publicerade artiklar under samma tidsperiod. Det används ofta som ett index för en tidskrifts prestige och inflytande inom sitt respektive ämnesområde.

En integrerad informationstjänst som utvecklades av National Library of Medicine år 1983 under namnet Integrated Academic Information Management Systems. 1992 ändrades namnet till Integrated Advanced Information Management Systems för att spegla att tjänsten inte bara är begränsad till den akademiska världen..

Ett område av informationsvetenskaperna som är inriktat på analys och spridning av medicinska data genom utnyttjande av datorer inom sjukvård och medicin.

"Fjärrlån" är ett medicinskt begrepp som refererar till en teknik där en kirurg kontrollerar och styr en robotiserad arms slutstege för att utföras på avstånd, ofta från en annan plats, vilket möjliggör minimalt invasiv kirurgi med högre precision och mindre trauman för patienten.

I en medicinsk kontext, kan "Förenta Staterna" (United States) ofta referera till den största och mest inflytelserika nationen inom områden som medicinsk forskning, utbildning och vård. Detta inkluderar:

Organiserade tjänster för hjälp med upplysning i allehanda frågor genom utnyttjande av databaser och andra källor.

Kritisk och genomträngande undersökning, även experimentell, med syftet att ådagalägga och tolka nya fakta, att revidera tidigare vedertagna slutledningar, teorier eller lagar i ljuset av nya fakta, eller att i praktiken tillämpa sådana nya eller omprövade slutsatser.

"Biomedical research" refererar till vetenskaplig forskning som fokuserar på biologiska och medicinska aspekter av levande system, ofta med målet att förbättra människors hälsa genom att utveckla ett djupare förstånd för biologiska processer och sjukdomar. Denna typ av forskning kan involvera studier av cellulära och molekylära mekanismer, genetik, patofysiologi, farmakologi, och utveckling av nya terapeutiska strategier och tekniker. Biomedical research kan vara baserad på både grundläggande forskning (som undersöker de grundläggande principerna för biologiska processer) och translational research (som fokuserar på att översätta forskningsresultat till klinisk praktik).

Dataprogram avsedda för lagring, hantering och kontroll av data för speciella ändamål.

En (schematisk) beräkningsmetod bestående av en serie algebraiska formler och/eller logiska steg för lösning av ett givet problem.

En plan för insamlande och bruk av data, så att önskad, exakt information kan erhållas eller så att en hypotes kan prövas på erforderligt sätt.

Kvantitativa metoder för sammanställning av resultaten av enskilda studier (oftast publicerade sådana) och sammanfattning av deras slutsatser, för utvärdering av behandlingseffekter, som incitament för nya studier osv, med tillämpning inom främst forskning och medicin.

"Storbritannien (officiellt: Förenade Konungariket Storbritannien och Nordirland) är en suverän stat belägen i nordvästra Europa, bestående av fyra konstitutionella monarkier: England, Skottland, Wales och Nordirland."

"Behandlingsresultat" refererer til den ændring eller effekt, en given behandling har på en patients sygdom, symptomer, funktion, kvalitet af liv eller overlevelse.

Absoluta, relativa eller differentierde kostnader som hänför sig till tjänster, institutioner, resurser osv, eller analys av sådana kostnader.

Ett område inom biologin för utveckling och tillämpning av metoder att samla och bearbeta biologiska data, och för bruk av dessa data för upptäckter eller förutsägelser.

En måttabell baserad på modifiering av en standardlivslängdstabell och avsedd att spegla såväl livskvalité som livslängd. Tabellen kan användas för beräkning av utfallet av åtgärder och tjänster inom sjukvården.

Republik i Sydamerika och till ytan det femte största landet i världen. Ytan är 8 512 000 km2 och folkmängden uppgår till 165 miljoner invånare. De två största städerna är Rio de Janeiro och Sao Paulo , men Brasilia är huvudstad. Officiellt språk är portugisiska.

I medicinsk kontext, betyder systemintegration integrationen av olika medicinska informationssystem för att skapa en sammanhängande och koordinerad vårdprocess. Det innebär att kombinera olika databaser, applikationer och tekniker till ett helhetligt system som möjliggör utbyte av information och samarbete mellan olika vårdenheter och aktörer. Systemintegration kan omfatta allt från elektroniska patientjournaler, laboratoriesystem, bildhanteringssystem, till medicinska enhetssystem som exempelvis sängplacerings- och observationssystem. Målet med systemintegration är att förbättra effektiviteten, kvaliteten och säkerheten i vården genom att underlätta informationsutbyte, undvika dataredundans och minimera risken för mänskliga misstag.

Systematisk insamling av data för ett bestämt ändamål från olika källor, som t ex enkäter, intervjuer, observationer, befintliga handlingar och elektroniska apparater. De insamlade data ligger som regel till grund för statistisk analys.

En medicinsk definition av 'riskfaktorer' är egenskaper, expositioner, eller behavor som ökar sannolikheten för att utveckla en viss sjukdom eller hälsoproblem. Riskfaktorer kan vara modifierbara, som rökning och brist på motion, eller icke-modifierbara, som genetiska faktorer eller ålder. Det är värt att notera att när en individ utsätts för en riskfaktor, innebär det inte automatiskt att personen kommer att utveckla sjukdomen, men risken blir högre än för den som saknar riskfaktorn.

Studier för mätning av effektiviteten hos en process, personal och utrustning, eller material om genomförandet av sådana studier. När det gäller läkemedel och medicinska hjälpmedel finns termerna kliniska prövningar och läkemedelsprövning.

Användande av epidemiologiska, sociologiska, ekonomiska och andra analysmetoder i studier av hälso- och sjukvårdstjänster. Dessa studier omfattar vanligtvis förhållandena mellan behov, efterfrågan, försörjning, nyttjande och utfall på sjukvårdsområdet. Målet för forskningen är utvärdering, särskilt i fråga om struktur, processer, prestationer och utfall.

"Reproducibility of results" refererer til evnen til at gentage en eksperimentel eller observationel fremgangsmåde under lignende forsøgsbetingelser og få sammenlignelige eller ens resultater, støttende påstanden om en given hypotese eller effekt i medicinsk forskning.

Sekvensstumpar erhållna från komplementärt DNA (cDNA). Markörerna är partiella DNA-sekvenser från kloner. Syn. EST.

A chemical database is an organized collection of data or information about chemicals, including their properties, structures, reactions, and hazards. These databases can be used for various purposes such as research, drug discovery, toxicology, environmental monitoring, and regulatory compliance. They may contain experimental data, computational predictions, or a combination of both. Examples of chemical databases include PubChem, ChemSpider, and the Physical and Chemical Properties Database maintained by the National Institute of Standards and Technology (NIST).

Det systematiska studiet av organismers kompletta uppsättning av DNA-sekvenser.

Tillståndet som följer på föreningen av en äggcell och en sädescell, då ett embryo eller foster växer i kroppen.

"Tidsfaktorer" refererar inom medicinen till de aspekter av tiden som kan spela in på en persons hälsa, sjukdomsutveckling eller svar på behandling. Detta kan omfatta sådant som tidpunkt för exponering för en skada eller en infektion, tid som har gått sedan symtom uppstod, eller den tid det tar för en behandling att verka. Tidsfaktorer kan vara av avgörande betydelse för att ställa diagnoser, planera behandlingar och förutse prognoser.

I medicinen, refererar "sekvensinpassning" till processen av matchning eller korrelerande en genetisk sekvens, vanligtvis en DNA- eller RNA-sekvens, med en specifik referenssekvens, för att fastställa dess position, orientering och eventuella variationer i förhållande till den referenssekvensen. Detta används ofta inom genetisk forskning och klinisk diagnostik för att identifiera gener, mutationer eller polymorfismer som kan vara associerade med sjukdomar eller andra hälsotillstånd.

I en enkel medicinsk kontext kan "data mining" definieras som den process där systematiska metoder används för att analysera och utvinna information eller kunskap från stora datamängder, ofta inkluderande elektroniska hälsodata. Det handlar om att upptäcka mönster, korrelationer och trender som kan användas för att stödja klinisk beslutsfattning, forskning, population hälsa, kvalitetssäkring och andra avdelningar inom medicinen. Data mining är en delmängd av den större disciplinen biostatistik och använder sig ofta av tekniker som maskininlärning, statistik och datavisualisering.

Protein-sekvensanalys är en metod inom bioinformatik och proteomik som innebär att bestämma, jämföra och analysera sekvenser av aminosyror i proteinmolekyler, för att fastställa deras struktur, funktion, evolutionärt ursprung och relaterade egenskaper.

Spädbarn som är högst 1 månad gammalt.

Ett allmänt begrepp som speglar uppfattningar om ändring och förstärkning av livsfaktorer, dvs den fysiska, politiska, moraliska och sociala miljön, samt de övergripande villkoren i en människas liv.

En flerstegsprocess som omfattar DNA-kloning, mappning, subkloning, sekvensering och analys av data.

Fastställda uppsättningar av frågor att användas för insamling av uppgifter, som t ex kliniska data, social ställning, yrkesgrupp osv. Termen används ofta om frågeformulär för massundersökning som fylls i av uppgiftslämnarna själva.

Beskrivningar av specifika sekvenser av aminosyror, kolhydrater eller nukleotider som publicerats och/eller deponerats och hålls tillgängliga i databaser som t ex Genbank, EMBL, NBRF eller andra sekvensdataarkiv.

Proteiner är komplexa biomolekyler, byggda av aminosyror som kedjas samman i en polymer. De utför viktiga funktioner inom levande organismers celler, såsom att fungera som strukturella komponenter, hormoner, enzymer och signalsubstanser. Proteinernas specifika aminosyrasekvens bestämmer deras tertiärstruktur och därmed också deras funktionella egenskaper.

Tabeller, ritningar eller annan bildpresentation, framställda med hjälp av datorteknik.

A pharmaceutical database is a comprehensive and organized collection of information related to drugs and medications. This can include data on drug properties, indications, contraindications, dosages, interactions, side effects, clinical trials, and regulatory information. Pharmaceutical databases may be used by healthcare professionals, researchers, and pharmaceutical companies to support research, patient care, and drug development. Examples of pharmaceutical databases include the FDA's Drug Database, the World Health Organization's International Drug Price Indicator Guide, and commercial databases such as Micromedex and Lexicomp.

"Controlled vocabulary" in a medical context refers to a specific set of standardized terms and definitions that are used consistently within an electronic health record system or during the indexing and retrieval of biomedical literature, ensuring accurate communication, searchability, and data analysis.

"Molecular sequence annotation" refers to the process of identifying and labeling functional elements in a DNA, RNA, or protein sequence at the molecular level. This process involves comparing the query sequence to reference sequences and using various bioinformatics tools and algorithms to infer the locations and types of genes, regulatory regions, and other functional elements within the sequence. The annotation provides valuable information for understanding the function and regulation of the molecule, and it is essential for the interpretation and analysis of genomic data in molecular biology and genomics research.

A programming language is a formal, symbolic system of communication, consisting of a set of rules and instructions, used to express algorithms and create computer software applications, through the manipulation of symbols representing data, operations, and structures, that can be translated into executable code by a machine.

Släktskapsförhållanden mellan grupper av organismer, baserade på deras genuppsättningar.

Aminosyrors ordningsföljd i en polypeptidkedja. Den utgör proteiners primärstruktur och är av avgörande betydelses för proteinkonfigurationen.

I en enstaka medicinsk kontext kan "search engine" referera till ett söktjänsteverktyg som används för att hitta relevant information inom den medicinska litteraturen eller i elektroniska hälsoregistret. Detta hjälper läkare, forskare och andra medicinska företaganden att snabbt och effektivt få tillgång till relevanta data som kan användas för att stödja kliniska beslut, forskning eller policybeslut. Exempel på medicinska söktjänster inkluderar PubMed, OMIM och UpToDate.

Utformning av specifikationer och instruktioner för datorprogram.

Bestämning av det mönster av gener som uttrycks vid den genetiska transkriptionen, såväl under specifika förhållanden som i en specifik cell.

En organisms fullständiga arvsmassa, så som den är representerad i dess DNA eller, i vissa fall, RNA

Proteininteraktionskartläggning refererar till den systematiska undersökningen och visualiseringen av de interaktioner som sker mellan olika proteiner inom en cell, vilket hjälper forskare att förstå hur proteiners funktioner påverkar varandra och regulerar cellulära processer under normala och patologiska förhållanden.

Purin- och pyrimidinföljden i nukleinsyror och polynukleotider. Kallas även nukleotid- eller nukleosidsekvens.

Samlingar av fakta, antaganden, tro och heuristik som utnyttjas i kombination med databaser för att erhålla önskade resultat, som t ex en diagnos, en tolkning, eller en lösning till ett problem.

Publiceringsbias är ett fenomen inom forskningsvärlden där studier med positiva eller sensationella resultat har en högre sannolikhet att publiceras än studier med negativa eller icke-signifikanta resultat, vilket kan leda till en överdriven eller missvisande bild av effekterna av ett visst förhållande eller behandling.

Förteckningar över personer eller organisationer i systematisk ordning, oftast alfabetisk eller klassificerad, med adresser, organisationstillhörighet, funktioner osv.

"Dokumentation inom medicin refererar till systematiska och strukturerade anteckningar och rapporteringar av patientinformation, diagnostiska data, behandlingsplaner och prognoser, skapade för att stödja klinisk beslutsfattande, kommunikation mellan vårdpersonal och kontinuitet i patientvården."

Datorbaserade journalsystem för arkivering och uttag av uppgifter i patientjournaler.

"Processering av naturligt språk (NLP) är ett område inom artificiell intelligens som handlar om att utveckla och bygga datorbaserade system som kan förstå, tolka och generera meningsfullt mänskligt språk, såsom text eller tal, genom att analysera dess struktur, semantik och kontext för olika tillämpningar inom bland annat medicin, utbildning och kommunikation."

Hoplänkning och upprätthållande av medicinska journaler mellan flera sjukvårdsinrättningar i syfte att underlätta tillgången till samma, gemensamma, patientuppgifter.

En omfattande samling DNA-fragment som klonats från en viss organism, vävnad, visst organ eller viss celltyp. Biblioteket kan innehålla fullständiga genomsekvenser eller sekvenser av komplementärt DNA; de senare är bildade av mRNA och saknar intronsekvenser.

Komplexa samlingar av enzymreaktioner som är förenade med varandra genom sina produkt- och substratmetaboliter.

Den vetenskapsgren som är inriktad på forskning rörande vinster och risker med bruk av läkemedel i en population, och analys av utfallet av läkemedelsbehandling. Farmakoepidemiologiska data erhålls såväl från kliniska prövningar som epidemiologiska studier med tyngdpunkt på metoder för påvisande och utvärdering av biverkningar, bedömning av förhållandet mellan risker och nytta vid läkemedelsbehandling, läkemedelsanvändningstrender, kostnadseffektiviteten för specifika läkemedel, metodologi för "post-marketing"-övervakning och förhållandet mellan farmakoepidemiologi och lydelse och tolkning av föreskrifter och förordningar.

Aminosyresekvenshomologi refererer til den grad af lighed i rækkefølgen af aminosyrerne, der udgør proteiner hos to eller flere organismer. Jo større antal identiske aminosyrer i samme position i de sammenlignede sekvenser, des højere er graden af homologi. Dette begreb anvendes ofte i molekylærbiologien for at fastslå evolutionæ forhold og funktionelle egenskaber hos proteiner.

Den kompletta arvsmassan i en människas kromosomuppsättning, antingen den haploida (från en förälder) eller diploida (från båda föräldrar). Den haploida uppsättningen innehåller 50 000 till 100 000 gener och ungefär 3 miljarder baspar.

En uppsättning statistiska metoder för gruppering av variabler eller observationer i undergrupper med starkt inbördes förhållande. Inom epidemiologin kan metodiken användas till at analysera en serie av nära sammanhörande händelser eller sjukdomsfall eller andra hälsorelaterade fenomen i förhållande till tid eller plats eller båda.

"Sekvensanalys är en bioinformatisk metod för att undersöka, jämföra och alignera DNA- eller proteinsekvenser med hjälp av datorsystem, för att fastställa deras evolutionära samband, strukturella egenskaper och funktionella roller."

Metoder för bestämning av läge för och avstånd mellan gener på en kromosom.

Proteom refererar till det totala settet av proteiner som uttrycks eller förekommer i ett visst celltyp, vävnad, eller organism under specifika förhållanden och tidpunkter. Det inkluderar studiet av proteinfunktioner, interaktioner, struktur, och reglering på generell nivå samt särskilt i samband med olika sjukdomszustånd. Proteomet är en dynamisk disciplin som undersöker proteiner och deras roll i biologiska system.

Datorbaserade system utvecklade för att utföra processer som normalt är förknippade med mänsklig intelligens, som t ex språkförståelse, inlärning, argumentering, problemlösning osv.

Den fullständiga arvsmassan i en växts kromosomuppsättning.

Proteomik är ett område inom biomedicin som handlar om studien av proteomer, det vill säga den totala mängden proteiner och deras interaktioner, funktioner och reglering i ett levande system, såsom en cell, vävnad eller organism. Proteomiken inkluderar identifiering och karakterisering av proteiner, deras struktur, funktion och interaktion med andra molekyler, samt förändringar i proteinuttryck och aktivitet under olika fysiologiska och patologiska tillstånd. Proteomiken använder sig ofta av högthroughput-tekniker såsom masspektrometri och proteinkromatografi.