Cellvägg: Hos de flesta alger, bakterier och svampar är cellväggen en vanligtvis fast struktur som bildar ett skikt utanför cellhinnan och som ger organismen dess form och skyddar den mot mekanisk skada, osmotisk påverkan osv. Cellväggen fungerar också som en genomsläpplighetsbarriär mot t ex antibiotika och andra substanser.PeptidoglykanGlukaner: Polysackarider sammansatta av upprepade glukosenheter. De kan bestå av grenade eller ogrenade kedjor i allslags bindningar.PektinerToraxväggBukvägg: De yttersta lagren av buken, som sträcker sig från bröstkorgen ner till bäckenet. Bukväggen består till största delen av muskler, men utgör totalt sju lager: hud, subkutant fett, bindvävshinna, bukmuskler, tvärsgående bindvävshinna, fettvävnad utanför bukhinnan och parietala bukhinnan.BetaglukanerKitin: En aminopolysackarid som ingår i bl a insekters hudskelett och i svampar. Den är en rak polysackarid av acetylglukosaminlänkar och den näst vanligaste biopolymeren på jorden. Den deacetylerade formen kallas kitosan.TeikoinsyrorPolysackariderCellulosa: En polysackarid med glukosenheter, bundna som i cellobios. Den utgör huvudbeståndsdelen i växtfibrer; bomull är den renaste naturligt förekommande formen av cellulosa. Lignin: Den rikligast förekommande, naturliga, aromatiska, organiska polymeren, vilken finns i alla kärlväxter. Lignin, cellulosa och hemicellulosaMuraminsyrorXylanerBakterieupplösning: Bakteriecellers bristning till följd av mekanisk påverkan, kemisk verkan eller tillväxt av bakteriofager.Bakterieproteiner: Proteiner förekommande hos någon bakterieart.N-acetylmuramoyl-L-alaninamidasGlukan endo-1,3-beta-D-glukosidas: Ett endocellulas med specificitet för hydrolys av 1,3-beta-D-glukosidbindningar i 1,3-beta-D-glukaner, innehållande laminarin, paramylon och pachyman. EC 3.2.1.39.Molekylsekvensdata: Beskrivningar av specifika sekvenser av aminosyror, kolhydrater eller nukleotider som publicerats och/eller deponerats och hålls tillgängliga i databaser som t ex Genbank, EMBL, NBRF eller andra sekvensdataarkiv.Svampproteiner: Alla proteiner som förekommer i svampar.Candida albicans: Encellig, knoppande svamp som är den huvudsakliga orsaken till kandidos (candidiasis).Självupplösning: Spontant sönderfall av vävnader eller celler genom deras egna enzymers verkan.Plant CellsMannaner: Polysackarider bestående av mannosenheter.ProtoplasterElektronmikroskopi: Visuell eller fotografisk mikroskopi, där elektronstrålar (med våglängder tusentals gånger kortare än synligt ljus) används i stället för ljus, vilket ger avsevärt större förstoring. Elektronernas interaktion med preparaten ger upplysning om preparatens finstruktur. Vid transmissionselektronmikroskopi ger elektronernas reaktioner under passage genom ett mycket tunt preparat upphov till en bild. Vid svepelektronmikroskopi faller en elektronstråle snett mot preparatytan, och av reaktionerna ovan ytan alstras en bild. Elektronmikroskopi förkortas ofta EM.Cellväggsskelett: Ett mukoprotein som förekommer i cellväggen hos en del bakterier. Det har adjuvant och antitumörverkan och har använts för att öka produktionen av lymfokinaktiverade mördarceller (LAK-celler).Polysackarider, bakteriellaKitinsyntas: Ett enzym som omvandlar UDP-glukosamin till kitin och UDP. EC 2.4.1.16.MuramidasUronsyrorRamnosVäxtproteinerGlykosidhydrolaser: Enzymer som hydrolyserar O- and S-glykosylföreningar. EC 3.2.1.Glukosyltransferaser: Enzymer som katalyserar överföringen av glukos från nukleosiddifosfatglukos till en acceptormolekyl som ofta är ett annat kolhydrat. EC 2.4.1.-.PimelinsyrorGalaktaner: Polysackarider bestående av upprepningar av galaktosenheter. De kan utgöras av grenade eller ogrenade kedjor med alla tänkbara kopplingar.Mutation: Varje påvisbar och ärftlig förändring i det genetiska materialet som medför ändrad genotyp och som överförs till dotterceller och efterföljande generationer.Aminosyrasekvens: Aminosyrors ordningsföljd i en polypeptidkedja. Den utgör proteiners primärstruktur och är av avgörande betydelses för proteinkonfigurationen.VäxtstammarMonosackarider: Enkla sockerarter som inte kan brytas ned genom hydrolys. De utgörs av färglösa, kristallina ämnen med söt smak och den allmänna formeln CnH2nOn.Aminosocker: Sockerarter i vilka en aminogrupp ersätter en hydroxylgrupp.Bacillus subtilis: I jord och vatten vanligt förekommande saprofytisk, grampositiv bakterie.Kolhydrater: Den största klassen organiska föreningar, bestående av aldehyd- eller ketonderivat av polyhydriska alkoholer, särskilt pentahydriska och hexahydriska, så benämnda därför att vätet och syret förekommer i sådana proportioner att de bildar vatten, Cn(H2O)n. De viktigaste omfattas av små sockerarter (enkla monosackarider) såväl som stora stärkelsearter, glykogener, cellulosa- och gummiarter. Födoämnesrelaterade kolhydrater hänförs till "kolhydrater i kosten".Arabidopsis: Ett släkte blommande växter i den norra tempererade zonen. Arten A. thaliana används för växtgenetiska studier.VäxtepidermisHyfer: Mikroskopiska, protoplasmafyllda rottrådar hos svampar. Hyferna bildar omfattande nätverk (mycel), som kan bestå av kilometervis med trådar.Lysostafin: Ett 25 kD-peptidas producerat av Staphylococcus simulans som klyver en glycin-glycinbindning som är unik för en interpeptid-överbryggning i cellväggen hos Staphylococcus aureus. EC 3.4.24.75.HexosaminerGlukan 1,3-betaglukosidas: Ett exocellulas med specificitet för 1,3-beta-D-glukosidbindningar. Enzymet katalyserar hydrolys av beta-D-glukosenheter från de icke-reducerande ändarna av 1,3-beta-D-glukaner, varvid glukos frigörs. EC 3.2.1.58.Saccharomyces cerevisiaeStaphylococcus aureusGlykosyltransferaser: Enzymer som katalyserar överföring av glykosylgrupper till en acceptor. Oftast är en annan kolvätemolekyl acceptor, men ävenPolygalakturonasReglering av genuttryck, växter: De processer genom vilka cellkärnors, cytoplasmatiska eller intercellulära faktorer inverkar på differentieringsstyrningen av genaktiviteten hos växter.Aminoacyltransferaser: En subsubklass av enzym i transferasklassen som katalyserar överföringen av en aminoacylgrupp från en molekyl till en annan, varvid bildas en ester eller en amidbindning.Micrococcus: Ett släkte grampositiva, runda bakterier som förekommer i jord och sötvatten, och ofta på huden hos människor och djur.StreptococcusMykolsyrorKitinas: a-N-acetylglukosaminidas. Ett enzym som bryter ned kitin. EC 3.2.1.50.Papperskromatografi: En typ av kromatografi, där den fasta fasen består av filterpapper av speciell kvalitet. I övriga avseenden liknar den tunnskiktskromatografi.Reglering av genuttryck, svampar: De processer genom vilka cellkärnors, cytoplasmatiska eller intercellulära faktorer inverkar på differentieringsstyrningen av genaktiviteten hos svampar.VäxtrötterBacillus: Ett släkte av Bacillaceae som utgörs av sporbildande, stavformade celler. De flesta arter är jordlevande saprofyter. Endast ett fåtal arter är patogena.Glukosamin: Ett aminsocker som finns i kitin, cellmembran och glukosaminoglykaner (mukopolysackarider).Uridindifosfat-N-acetylmuraminsyraVäxterSvepelektronmikroskopi: Mikroskopi där preparatet undersöks genom att en elektronstråle läser av det punkt för punkt. Bilden skapas genom registrering av spridningen av bakåtstrålningen från preparatytan. Vid svepelektronmikroskopi spelar preparatets tjocklek ingen roll. Tekniken, och även instrumentet, förkortas ofta SEM.Arabinos: En pentos vars D-isomer har stor utbredning i växtriket, i komplexa polysaccharider. Det används i odlingsmedia.Diaminopimelinsyra: Aminosyra som finns i prokaryota celler. Syn. API; DAP.Mukoproteiner: Sammanbundna proteiner bestående av mukopolysackarider kopplade till proteiner. Mukopolysackariddelen utgör den största gruppen, medan proteindelen endast utgör en liten andel av den totala molekylvikten.Hypocotyl: Den del av växtembryot som utgör stammen mellan groddbladens stjälk och den späda roten. Den växer snabbt hos växter med epigeisk tillväxt och lyfter upp kotyledonerna ovanför markytan. I den här sektionen övergår rotens växtkärl i stjälkens.Cellmembran: Det fett- och proteinhaltiga, och selektivt genomsläppliga, membran som omger cytoplasman i prokaryota och eukaryota celler. Hos de flesta typer av mikrobiella celler gränsar den utåt till cellväggen.Fylogenes: Släktskapsförhållanden mellan grupper av organismer, baserade på deras genuppsättningar.Mycobacterium smegmatisFrysetsning: En avbildningsteknik, där celler fryses till mycket låga temperaturer och öppnas med diamantkniv för exponering av cellernas innerytor eller membran. Därefter frystorkas de för att ytbeståndsdelarna skall framträda, och med hjälp av skuggning kan så ytorna betraktas i elektronmikroskop. Metoden skiljer sig från frysfrakturering genom att inga frysskyddsmedel används, varvid sublimeringen av vatten ger etsade ytor.VäxtbladXylemArabidopsisproteinerTransmissionselektronmikroskopi: Den första typen av elektronmikroskopi, där elektroner eller deras reaktionsprodukter registreras och ger upphov till en bild efter passage genom ett preparat. Tekniken förkortas ofta TEM.Actinomycetales: En ordning av grampositiva, primärt aeroba bakterier med förgrenade filament.Odlingsmedia: Varje flytande eller fast preparat som är specifikt avsett för odling, lagring eller transport av mikroorganismer eller andra sorters celler. Olika typer av media, såsom differentierande substrat, selektiva substrat, testsubstrat och definierade substrat, tillåter odling av bestämda mikroorganismer och celltyper. Fasta medier erhålls genom tillsats av agar eller gelatin till flytande substrat.Svampar: Ett rike av eukaryota, heterotrofa organismer som lever som saprofyter eller parasiter, omfattande svampar, jästarter, mögel osv. De kan fortplanta sig sexuellt eller asexuellt och ha mer eller mindre komplexa livscykler. Trådsvampar bildar flercelliga kolonier.Saccharomyces cerevisiae ProteinsBetaglukosidasAntibakteriella medel: Kemiska substanser som produceras av mikroorganismer och som, i utspädda lösningar, har förmåga att hämma tillväxten hos eller döda andra organismer. Antibiotika vars toxicitet tolereras av värden anv änds som kemoterapeutiska preparat för behandling av infektionssjukdomar hos människor, djur och växter.Sporer, svampSfäroplastSvampantigenerGalaktos: En aldohexos som uppträder naturligt i D-form i laktos, cerebrosider, gangliosider och mukoproteiner. Brist på galaktosyl-1-fosfaturidyltransferas ger upphov till felaktig galaktosomsättning, galaktosemi, som leder till höjda halter av galaktos i blodet.Mannos: En hexos eller fermenterbar monosackarid och isomer av glukos från manna (mannaasken, Fraxinus ornus, och besläktade arter).Hydrolaser: Alla enzymer som katalyserar klyvning av ett substrat med tillägg av vatten till de erhållna molekylerna, som t ex esteraser, glykosidaser, lipaser, nukleotidaser, peptidaser och fosfataser. EC 3.-.Sekvenshomologi, aminosyraMikrofibriller: Beståndsdelar av den extracellulära matrisen som huvudsakligen består av fibrillin. De är avgörande för elastiska fibrers sammanhållning.RödsträfseAminosyror: Organiska föreningar som generellt innehåller en aminogrupp (-NH2) och en karboxylgrupp (-COOH). Tjugo alfaaminosyror är de subenheter som polymeriseras till proteiner.Aspergillus fumigatus: En art av sporsäcksvamp som producerar den antibiotiska substansen fumigatin. Sporerna kan ge upphov till infektion hos fåglar och däggdjur.Genmanipulerade växter: Växter vars genom ändrats genom genteknik, eller deras avkomma.Kolhydratsekvens: Ordningsföljden av kolhydrater i polysaccharider, glykoproteiner och glykolipider.Streptococcus pyogenesGendeletion: Omfördelning av gener till följd av bortfall av DNA- eller RNA-segment, vilket leder till att sekvenser som normalt befinner sig på avstånd från varandra hamnar nära varandra. Bortfallet kan påvisas med hjälp av cytogenetiska metoder, och man kan även sluta sig till det från fenotypen, antydande bortfall på en bestämd plats.Grampositiva bakterier: Bakterier som bibehåller kristallviolettfärgen efter behandling enligt Grams metod.Kolibakterie: En art gramnegativa, fakultativt anaeroba och stavformade bakterier som normalt förekommer i den nedre delen av tarmkanalen hos varmblodiga djur. Vanligtvis är den inte patogen, men vissa stammar kan ge upphov till diarré och variga infektioner. Syn. E. coli.Membranproteiner: Proteiner i biologiska membran, som t ex cellmembran och intracellulära membran. De utgörs av två typer, yttre (perifera) och inre, integrerade, proteiner. De omfattar de flesta membranbundna enzymer, antigena proteiner, transportproteiner, och receptorer för läkemedel, hormoner och lektiner.Kolhydratkonfiguration: Den typiska, tredimensionella formen hos kolhydrater.Fenotyp: Den yttre framtoningen hos individen. Den är resultat av samspelet mellan generna och mellan genotypen och miljön.Acetylglukosamin: 2-acetamid-2-deoxyglukopyranos. N-acetylderivatet av glukosamin.MycobacteriumModeller, biologiska: Teoretiska modeller som efterliknar förlopp hos biologiska processer eller sjukdomar. För sjukdomsmodeller hos levande djurZea mays: Ett högväxande sädesslag av släktet Zea och familjen Poaceae (Gramineae), som odlas som födoämne och djurfoder. Det har sitt ursprung i Amerika. Syn. majs.Kloning, molekylär: Tillförsel av molekyler av rekombinant DNA från prokaryota eller eukaryota källor till replikationsvektorer, så som plasmider eller virus, och införande av de härvid erhållna hybridmolekylerna i mottagarceller, utan att livsdugligheten hos dessa celler ändras.ArtsspecificitetBakterie-DNA: Deoxiribonukleinsyra (arvsmassa) hos bakterier.Cellulas: Ett enzym som kan isoleras från svampar och bakterier. Det katalyserar endohydrolys av 1,4-beta-glukosidbindningar i cellulosa, lichenin och beta-glukaner i spannmålsväxter. EC 3.2.1.4.NocardiaBassekvens: Purin- och pyrimidinföljden i nukleinsyror och polynukleotider. Kallas även nukleotid- eller nukleosidsekvens.TrichodermaCellulaserSvampgener: Det genetiska materialet i svampar. Hit hör även sexgenerna (typgenerna för parning) hos Saccharomyces cerevisiae.Mannosyltransferaser: Enzymer som katalyserar överföringen av mannos från en nukleosiddifosfatmannos till en mottagarmolekyl som ofta är ett annat kolhydrat. Gruppen innehåller EC 2.4.1.32, EC 2.4.1.48, EC 2.4.1.54 och EC 2.4.1.57.Vätejonkoncentration: Ett mått på en lösnings surhetsgrad.