COUP-transkriptionsfaktor I (NR2F1) är ett protein som binder till specifika sekvenser av DNA och fungerar som en transkriptionsfaktor, vilket innebär att det reglerar genuttrycket i olika celler. Det spelar viktiga roller under embryonal utveckling, såväl som i homeostas och funktion hos vuxna hjärnor.

COUP-transkriptionsfaktorer, även kända som Chicken Ovalbumin Upstream Promoter Transcription Factors, är en typ av transkriptionsfaktorer som hjälper till att reglera genuttrycket genom att binda till specifika sekvenser i DNA-strängen. De har en viktig roll i utvecklingen och homeostasen hos flera olika organ och system, inklusive det centrala nervsystemet, metabolismen och reproduktiva systemet.

COUP-transkriptionsfaktor II, även känd som ARP-1 eller NRF-2A, är en nukleär receptorprotein som binder till specifika DNA-sekvenser och fungerar som en negativ regulator av transkriptionen av vissa gener involverade i utveckling, differentiering och homeostas av celler.

Transkriptionsfaktorer är proteiner som binder till DNA-regulatoriska sekvenser och kontrollerar transkriptionen av gener, vilket påverkar syntesen av specifika proteinmolekyler i cellen.

Genetisk transkription är ett biologiskt process där DNA-sekvensen kopieras till en mRNA-sekvens (meddelande RNA) med hjälp av enzymet RNA-polymeras, vilket möjliggör syntesen av proteiner.

Lokaliserad sklerodermi, även känd som morfea, är en sällsynt autoimmun hudsjukdom som karaktäriseras av förhårdnad och trötthet i huden, ofta kombinerat med pigmentförändringar. Sjukdomen berör vanligtvis endast huden och underliggande vävnader, till skillnad från systemisk sklerodermi som kan drabba flera olika organ i kroppen.

I en enkel mening kan promotorregionen inom genetiken definieras som den del av ett genetiskt material (DNA) där transkriptionsfaktorer binder till att initiera transkriptionen av ett specifikt gen. Promotorregionen ligger vanligtvis uppströms (5'-ändan) av det gen som ska transkriberas och innehåller ofta cis-regulatoriska element som reglerar genuttrycket genom att påverka bindningen av RNA-polymeras II, enzymet ansvarigt för transkriptionen av protein kodande gener.

En väl beskriven basisk peptid som tros utsöndras från levern och följa blodcirkulationen. Den har tillväxtreglerande, insulinliknande och mitogena egenskaper. Tillväxtfaktorn är till stor del, men inte helt, beroende av tillväxthormon. Den tycks i huvudsak vara verksam hos vuxna, till skillnad från insulinliknande tillväxtfaktor II, som är en viktig tillväxtfaktor i foster.

Proteiner som binder till DNA. Till denna familj hör proteiner som binder till såväl dubbelsträngat som enkelsträngat DNA, och den omfattar även specifika DNA-bindande proteiner i serum som kan användas som markörer för tumörsjukdomar.

Den del av ansiktet som är ovanför ögonen.

Beskrivningar av specifika sekvenser av aminosyror, kolhydrater eller nukleotider som publicerats och/eller deponerats och hålls tillgängliga i databaser som t ex Genbank, EMBL, NBRF eller andra sekvensdataarkiv.

Purin- och pyrimidinföljden i nukleinsyror och polynukleotider. Kallas även nukleotid- eller nukleosidsekvens.

Ett syndrom kännetecknat av långsamt fortskridande, ensidig atrofi av ansiktets hudfett, muskelvävnad, hud, brosk och benvävnad. Tillståndet utvecklas vanligtvis under en 2- till 10-årsperiod, varefter det stabiliseras.

Sp1-transkriptionsfaktoren är en typ av proteiner som binder till specifika DNA-sekvenser och reglerar transkriptionen av genuttryck för målgener. Sp1 står för Specificity protein 1, och dessa transkriptionsfaktorer har en central roll i basal transkription och regulering av cellytiska processer som celldelning, differentiering och apoptos.

De processer genom vilka cellkärnors, cytoplasmatiska eller intercellulära faktorer inverkar på differentieringsstyrningen av genaktiviteten under transkriptions- eller translationsstadierna. Hit hör även genaktivering och geninduktion.

Serinproteas med verkan på iC3b (inaktiverat komplement 3b) så att detta klyvs i C3c och C3dg med hjälp av ett trypsinliknande proteolytiskt enzym. Komplementfaktor I kallades tidigare KAF, C3bINF eller enzym 3b-inaktivator. EC 3.4.21.45.