Salter av bromvätesyra, HBr, av vilka vissa använts som lugnande medel.

Cyanogenbromid (CNBr) är en förening som används inom molekylärbiologin för att ta upp vissa proteiner och som ett bindemedel för fosforoamidat- eller pyrofosfatinternukleotidbindningar i duplex-DNA.

Ett medel mot trypanosomer och eventuellt virus med utbredd användning inom experimentell cellbiologi och biokemi. Etidium har ett flertal experimentellt användbara egenskaper, som t ex förmåga att binda till nukleinsyror, icke-kompetitiv blockering av nikotinacetylkolinreceptorer, och fluorescens. Det används vanligen i bromidform.

Organiska föreningar av kol och väte, där en eller flera väteatomer ersatts av brom.

En muskarinantagonist som är strukturellt besläktad med atropin, men som anses säkrare och mer effektiv vid inandning. Medlet används mot olika luftrörssjukdomar, rinit, och som antiarytmikum.

Analoger och derivat av atropin.

Kvartära ammoniumderivat av skopolamin med antimuskarinverkan som används för att behandla kramper i matsmältningssystemet, livmodern, urin- och gallvägarna, och i samband med kontraströntgen vid mag- och tarmundersökning. Syn. buscopan.

Pyridostigminbromid är ett reversibelt acetylkolinesterashämmare, som används för behandling av muskelrelaterade symptom orsakade av neuromuskulär blockad, såsom efter anestesi eller av neuroMuskulära sjukdomar som myasthenia gravis. Det fungerar genom att hindra nedbrytningen av acetylkolin i synapsen mellan nerv och muskel, vilket förlänger dess verkan och underlättar muskelkontraktion.

2-(brommetyl)-5-nitrofenol. Ett kemiskt reagens som reagerar med och kemiskt modifierar tryptofandelen av proteinmolekyler. Används vid enzymatiska "aktivt centrum"-studier och andra proteinstudier. K allas ibland Koshlands reagens.

Ett Skopolaminderivat är en substans som har utvecklats från den naturliga alkaloiden Skopolamin, vilken härstammar från diverse Nightshade-växter (Solanaceae). Skopolamin används inom medicinen som ett antikolinergt medel och är känt för sin amnesi-inducerande effekt. Skopolaminderivat har liknande farmakologiska egenskaper som moderföreningen, men kan ha modifierade farmakokinetiska eller farmakodynamiska profiler för att optimera dess terapeutiska potential och minska biverkningar.

Tetrazolsalter är en klasser av organiska föreningar som innehåller tetrazolringen, en aromatisk fem-ledad ring bestående av fyra kväveatomer och en kolatom. Tetrazolsalter bildas vanligtvis genom reaktioner mellan tetrazol och olika salter eller organiska föreningar. De har potentialen att användas inom farmaceutisk forskning, särskilt för utveckling av nya läkemedel, på grund av deras förmåga att undergå cyklisering och bilda nytt bindande mellan molekyler.

Användning av rök, ångor eller gas för att bekämpa skadedjur eller mikroorganismer.

Oorganiska och organiska föreningar som innehåller den hypotetiska radikalen NH4.

Hexadimethrine bromide är ett kationiskt surfaktant som används som ett desinfektionsmedel och ett medel för att behandla infektioner orsakade av multipelt resistenta mikroorganismer, såsom meticillinresistent staphylococcus aureus (MRSA). Preparatet har också visat sig ha en viss verkan mot virus, till exempel HIV. Hexadimethrine bromide verkar genom att interagera med och destabilisera cellmembranen hos mikroorganismer, vilket leder till deras död.

En halogen med kemiskt tecken Br, atomnummer 36 och atomvikt 79,904. Det är en flyktig rödbrun vätska med kväljande dunster. Den är frätande för huden och kan orsaka svår gastroenterit vid förtäring.

Ett peptidfragment är en kort sekvens av aminosyror som har beeneds klippt isär från ett större peptid eller protein.

En parasympatikusblockerare är ett läkemedel som blockerar verkan hos den parasympatiska nervan, vilket leder till minskad aktivitet i det parasympatiska nervsystemet och ökat aktivitet i det sympatiska nervsystemet. Detta orsakar effekter som t.ex. ökat hjärtrytm, ökat syrgasbehov, pupillvidgning och minskad salivproduktion. Användningsområden för parasympatikusblockerare innefattar behandling av bradykardi (långsam hjärtrytm), hypotension (lågt blodtryck) och tillförsel av läkemedel under operationer.

I medicinsk kontext, används "palladium" inte som en självständig definition. I stället refererar det till ett grundämne, metallen palladium (Pd), som kan användas i vissa medicinska tillämpningar.

3,6-diamin-10-metylakridinkloridblandning med 3,6-akridindiamin. Fluorescensmedel som används som lokalt antiseptikum och för biologisk färgning. Det tas upp av nukleinsyror och hämmar därmed bakterie - och virusreplikation.

Karbamimidotinsyra-2-aminetylesterdihydrobromid. Ett strålskyddande preparat som kan hindra DNA-skada genom att binda till DNA. Det ökar också blodcellers benägenhet för komplementmedierad lys.

Instabila bromisotoper som faller sönder under avgivande av strålning. Br-atomer med atomvikterna 74-78, 80 och 82-90 är radioaktiva.

Medel som får luftrören att utvidga sig.

Interkalatorer är molekyler som kan insmyga sig mellan basparen i DNA-stapeln, vilket orsakar en separation av dess två strängar och en expanderad struktur. Dessa molekyler används ofta inom forskning för att studera DNA-strukturen och dess funktion, samt inom medicinen för att störa DNA-replikationen och transkriptionen vid behandling av vissa typer av cancer.

Aminosyrors ordningsföljd i en polypeptidkedja. Den utgör proteiners primärstruktur och är av avgörande betydelses för proteinkonfigurationen.

In the context of pharmaceuticals, 'ytaktiva medel' (or topical medications) are drugs that are applied directly to a specific area of the body, such as the skin, eyes, ears, or mucous membranes, to produce localized effects. These medications work by interacting with cells, tissues, or organs in the immediate vicinity of where they are administered, and their effects are generally limited to the applied site. Topical medications can be used to treat a variety of conditions, including skin infections, inflammation, pain, and allergies. Examples include creams, ointments, gels, solutions, eye drops, ear drops, and nasal sprays.

Acetofenon, även känt som fenylmethanone, är ett organisk fö compound som tillhör klassen ketoner. Det består av en benzenring som är substituerad med en metylgrupp och en ketongrupp. Acetofenon har formeln C8H8O. Det kan framställas genom oxidation av etylbensen eller genom kondensation av fenol och acetaldehyd under sura förhållanden. Acetofenon används kommersiellt som lösningsmedel, insektsbekämpningsmedel och i syntesen av andra kemikalier. Det har också en karaktäristisk söt doft och förekommer naturligt i vissa eteriska oljor.

I en enkel mening kan 'tiazolder' definieras som en grupp av orala antidiabetiska läkemedel som används för att behandla typ 2-diabetes. De verkar genom att öka insulinkänsligheten i kroppen och minska glukosproduktionen i levern. Tiazolder är kemiskt sett relaterade till sulfonylureaner, men de har en tiazolidinonring istället för en sulfonylgrupp. Exempel på tiazolder inkluderar pioglitazon och rosiglitazon.

Organiska föreningar som generellt innehåller en aminogrupp (-NH2) och en karboxylgrupp (-COOH). Tjugo alfaaminosyror är de subenheter som polymeriseras till proteiner.

Trypsin är ett enzym som produceras i bukspottskörteln och spjälkar proteiner i mag-tarmsystemet genom att bryta ned dem till mindre peptider och aminosyror, vilket underlättar deras absorption i kroppen.

Fenantridiner är en grupp organiska föreningar som innehåller ett fenantridin-skelett, vilket består av tre benseningringsystem kopplade till varandra. Fenantridiner har ofta biologisk aktivitet och kan användas inom medicinen som läkemedel eller som läkemedelskandidater. Exempel på fenantridiner med medicinsk användning är antipsychotiska läkemedel såsom droperidol och haloperidol, samt antivirala läkemedel såsom saquinavir och amprenavir.

Färgade azoföreningar som bildas genom reduktion av tetrazoliumsalter. Med hjälp av denna reaktion kan oxidoreduktasaktivitet bestämmas kvantitativt i vävnadssnitt genom att enzymerna tillåts verka på sina specifika substrat i närvaro av tetrazoliumsalter.

Medel som binder till, men inte aktiverar kolinerga receptorer, och som därmed blockerar verkan av acetylkolin eller kolinerga agonister. Syn. kolinerga antagonister.

Ett direktverkande sympatomimetiskt medel med ganska selektiv verkan på beta-2-receptorer. Det används mest vid behandling av astma.

Oorganiska föreningar vars molekyler har kalium som fast beståndsdel.

Ett serinendopeptidas som utsöndras av bukspottkörteln i form av zymogenet kymotrypsinogen och som med bukspottkörtelvätskan förs till tolvfingertarmen där det aktiveras av trypsin. Det klyver selekti vt aromatiska aminosyror på karboxylsidan. EC 3.4.21.1.

En muskarinantagonist som används som kramplösande medel, vid vissa mag-tarmåkommor, och för att minska salivutsöndring i samband med en del narkospreparat.

Oorganiska, binära föreningar med jod eller jodjonen.

Preparat som binds till, men inte aktiverar, kolinerga muskarinreceptorer, och därmed blockerar verkan av endogent acetylkolin eller exogena stimulanter. Muskarinantagonister har utbredd verkan, bl a på iris och ögats ciliarmuskel, hjärta och blodkärl, andningsvägarnas sekretion, spottkörtlarna, mag-tarmsystemet, tarmrörligheten, urinblåsespänningen och det centrala nervsystemet. Antagonister med förmåga att särskilja mellan olika muskarinreceptortyper och tillåta bättre kontroll av perifera och centrala verkningar håller på att utvecklas.

Pipecuronium är ett nondepolariserande muskelrelaxantium som används under allmänbedövning för att underhålla muskelrelaxation under kirurgiska ingrepp. Det blockerar acetylkolinreceptorerna i den neuromuskulära junktionen, vilket förhindrar kontraktion av skelettmusklerna. Pipecuronium har en lång varaktighet och behöver inte ges till efterföljande doser under längre ingrepp.

Livsdugligheten hos en cell, kännetecknad av förmågan till vissa funktioner, så som ämnesomsättning, tillväxt, reproduktion, reaktion på stimuli och anpassning.

Tropaner är en grupp av organiska föreningar som innehåller en tropanring, en cyklopentanring fusionsad med en piperidinring. De flesta tropaner är alkaloider och de kan hittas i växter, djur och svampar. Många tropaner har betydande farmakologiska egenskaper och används inom medicinen som exempelvis atropin, scopolamin och kokain. De kan användas som muskelrelaxantia, smärtstillande medel, läkemedel mot sjökrankhet och receptfria hostmedel.

Negativa joner eller salter av bromsyra, HBrO3.

Termolysin är ett enzym som utsöndras av bakterien Bacillus thermoproteolyticus, och har kapacitet att bryta ned proteiner till små peptider och enskilda aminosyror genom hydrolys. Det är aktivt vid höga temperaturer och under ett relativt brett pH-intervallet, vilket gör det användbart inom industriella sammanhang såsom proteinbearbetning och näringsdjursfoderproduktion.

En adrenerg beta-2-agonist med luftrörsvidgande egenskaper.

I medicinen, refererer 'noxae' til en skadevoldende eller skadelig faktor, som kan forårsage sygdom, skade eller død hos et levende væsen. Dette kan omfatte fysiske, kemiske eller biologiske agens, såsom stoffer, stråling, infektioner eller traumer. I nogle tilfælde kan noxa også referere til en uhensigtsmæssig betingelse, som kan føre til skade, såsom hypoxia (syrebrist) eller iskæmi (mangel på ilt i væv).

Kemiska ämnen som används för färgning av andra material. Färgningen kan vara tillfällig eller permanent. Färger kan också användas i läkemedel och som reagentia eller reaktionsindikatorer inom medicin och forskning.

En grupp ickemetalliska, oftast elektronegativa grundämnen som bildar grupp 17 i det periodiska systemet.

Den inbördes placeringen av atomer, atomgrupper eller joner i en molekyl, samt antal, typ av och plats för kovalenta bindningar.

Förhållandet mellan läkemedelsdos och kroppens/organismens gensvar på medlet.

Organiska föreningar av kol och väte, där en eller flera väteatomer ersatts med halogenatomer.

N,N,N´,N´-tetrametyl-3,6-akridinediamin, monohydroklorid. Kationiskt cytokemiskt färgämne specifikt för cellkärnor, isht DNA. Används som supravitalt färgämne och i fluorescenscytokemi. Kan ge upphov till mutationer hos mikroorganismer.

Läran om förloppsdynamik i kemiska och fysikaliska system.

Pancuronium är ett läkemedel som tillhör en grupp av muskelavslappnande medel, även kända som neuromuskulära blockerare. Det används vanligen tillsammans med bedövningsmedel och syrgas under operationer för att underhålla muskelslapphet och underlätta mekanisk ventilation efter behov. Pancuronium fungerar genom att blockera signalsubstanser i nervsystemet som orsakar muskelkontraktion, vilket leder till temporär muskellösning.

Beskrivningar av specifika sekvenser av aminosyror, kolhydrater eller nukleotider som publicerats och/eller deponerats och hålls tillgängliga i databaser som t ex Genbank, EMBL, NBRF eller andra sekvensdataarkiv.

Triethyltin compounds refer to chemical substances that contain the triethyltin (C2H5)3Sn- group, where three ethyl groups are bonded to a tin atom. These compounds are often used in industrial and research applications, including as biocides, catalysts, and intermediates in organic synthesis. However, triethyltin compounds can be highly toxic and have been linked to neurological damage and other health effects in humans and animals. Therefore, their use is regulated and they must be handled with care.

Propantelin är ett antikolinergt läkemedel som används för att behandla excesiv salivation och syrabetesyndrom hos patienter med neurologiska störningar, såsom cerebral pares. Det fungerar genom att blockera muskarinreceptorer i parasympatiska nervsystemet, reducerande thus salivproduktionen och minskande sekreteror från mag-tarmkanalen.

Summan av atomvikterna för de atomer som ingår i en molekyl. En modernare benämning är relativ molekylmassa.

"Trädgårdsskötsel" kan definieras som den aktiva omhändertagandet, underhåll och planeringen av växter och uterum i en trädgård, för att uppnå estetisk prydnad, odling av grönsaker eller skapande av ett levande miljö.

I en enkel medicinsk kontext kan 'kemi' definieras som studiet och användandet av kemiska substance och deras reaktioner för att förstå, behandla eller förebygga sjukdomar. Detta inkluderar bland annat utvecklingen av läkemedel, toxikologi och farmakokinetik. Kemi är en grundläggande vetenskap som är intimt förknippad med många aspekter av medicinen.

Natriumföreningar, även kända som natriumsalt, är joniska föreningar som innehåller natrium (Na+) som en katjon och är vanligt förekommande i naturen. De flesta natriumföreningar är vattenlösliga och har hög elektrisk ledningsförmåga. Natriumklorid (NaCl), även känt som koksalt, är ett exempel på en vanlig natriumförening.

Oorganiska föreningar härrörande från saltsyra och innehållande en Cl-jon.

En deoxiribonukleotidpolymer som utgör den grundläggande genetiska substansen i alla celler. Eukaryota och prokaryota organismer har normalt sitt DNA ordnat i dubbelsträngade strukturer, men i många viktiga biologiska processer ingår under vissa skeden enkla strängar. DNA, som består av en flersockerarts-fosfatstam med utskott av puriner (adenin och guanin) och pyrimidiner (tymin och cytosin), bildar en dubbelspiral som hålls ihop med vätebindningar mellan purinerna och pyrimidinerna (adenin mot tymin (AT) och guanin mot cytosin (GC)).

"Kemiska fenomen" refererar till de observationer och händelser som sker när materia bestående av atomer och molekyler interagerar på ett sätt som resulterar i förändringar orsakade av kemiska reaktioner, inklusive bildning och brytande av kemiska bindningar, förskjutningar i elektronfördelning och energiflyt.

En av de två formerna av celldöd. Till skillnad från den patologiska processen nekros är apoptos en biologiskt programmerad process, ansvarig för en fysiologisk likvidering av celler. Denna typ av cel ldöd tjänar som en motvikt mot mitos och utgör ett led i regleringen av vävnaders tillväxt och storlek.

En muskarinantagonist som huvudsakligen används vid behandling av urinvägssyndrom. Medlet tas delvis upp i mag-tarmkanalen och passerar inte blod-hjärnbarriären.

Tillförsel av läkemedel via luftvägarna.

Oorganiska föreningar där brom är en nödvändig beståndsdel av molekylen.

Alla sjukdomstillstånd som kännetecknas av ihållande hinder för luftflödet i luftrören.

En tumörcellinje refererar till en homogen grupp av cancerceller som delar gemensamma genetiska mutationer och beteenden, och som härstammar från samma ursprungscell. Denna celllinje kan behålla sin unika identitet och vårda sig lika under tumörts growth, metastas och respons på terapi. Detta är viktigt att ta hänsyn till när man utvecklar cancerbehandlingar, eftersom responsen på en viss typ av behandling kan variera mellan olika tumörcellinjer.

Fosfolipase A2 (PLA2) är ett enzym som bryter ned fosfolipider, en typ av lipider som är en viktig komponent i celldelar och cellmembran. PLA2 specifikt klyver esterbindningen vid den snabbare fettsyrans (acylgruppens) område nära tvåa kolatom i glycerolbackbonet, vilket resulterar i att en fritt fettsyra och ett lysofosfolipid bildas. Den fritt satta fettsyran är ofta en polyinsättad fettsyra som kan vara inblandad i inflammatoriska processer. PLA2-enzym har också visat sig ha en viktig roll i celldelning, neurotransmission och andra cellulära processer.

Bildande av en amin, antingen genom att föra en aminogrupp till en organisk acceptorförening eller genom reduktion av en kväveförening.

De reaktiva områden på en makromolekyl som är direkt envolverade i dess specifika sammankoppling med en annan molekyl.

Vätskekromatografimetoder som har högt ingångstryck, hög känslighet och hög hastighet.

En typ av elektrofores där polyakrylamidgel används som diffusionsmedium.

Blandning av alkylbensyldimetylammoniumföreningar. Bensalkon är ett antiseptiskt rengöringsmedel som används i medikament för lokalt bruk, deodoranter, munvatten, som kirurgiskt desinfektionsmedel och som konserveringsmedel i läkemedel och kosmetika.

Föreningar baserade på kolväteradikalen C6H5CH2-.

Tamboskap som vanligtvis hålls på någon form av lantgård för produktion av kött eller mjölkprodukter eller som arbetsdjur.

Tioridazin är ett typiskt antipsykotiskt läkemedel, som tillhör gruppen fenotiaziner. Det används främst för behandling av akuta och kroniska psykoser, såsom schizofreni. Tioridazin fungerar genom att blockera dopaminreceptorer i hjärnan, vilket kan hjälpa att minska hallucinationer, illusioner och andra positiva symtom som förekommer vid psykoser. Läkemedlet kan också ha en viss sedativ effekt och används ibland för behandling av allvarlig agitation eller aggressivt beteende.

Pepsin A är ett enzym som produceras i magsäcken och hjälper till att bryta ner proteiner i maten till mindre peptider under magsäckens sura förhållanden.

Ersättning av en aktiv vätejon med en alkylgrupp i en organisk förening.

Organiska föreningar av kol och väte, där en eller flera väteatomer ersatts med jod.

Oorganiska eller organiska salter och estrar av borsyra.

Ett kromoglicinsyrasalt som verkar genom att hämma utsöndring av kemiska mediatorer (bl a histamin) från aktiverade mastceller. Medlet används för förebyggande behandling av såväl allergisk som ansträngningsutlöst astma, men har ingen effekt vid redan utlöst astmaanfall.

Alla de händelser som tillsammans leder till ökat antal celler. Häri ingår fler processer än celldelning, som utgör en del av cellcykeln.

Oorganiska eller organiska föreningar som fås av fosfin (PH3) genom ersättning av väteatomer.

Mätning av den största luftmängd som kan avges vid forcerad VC-bestämning inom ett givet antal sekunder. Den anges som FEV med ett indextal för antalet sekunder mätningen gjorts, eller ibland som ett procenttal av den forcerade vitalkapaciteten.

En medicinsk sprayapparat är ett förarlöst eller tryckdriven doseringshjälpmedel som används för att leverera en precis mängd läkemedel i form av en aerosol, som kan inandas via näsa eller mun. Sprayapparater används vanligtvis för att behandla luftvägsrelaterade tillstånd, såsom astma, allergier och kronisk obstruktiv lungsjukdom (COPD). De är kända för sin enkelhet, snabbhet och effektivitet i läkemedelsdistribution.

Vekuroniumbromid är ett icke-depolariserande muskelrelaxant som används under allmänbedövning för att underlätta intubation och mekanisk ventilation under kirurgiska ingrepp. Det fungerar genom att blockera nervimpulserna från nervceller till skelettmuskler, vilket orsakar temporär muskelrelaxation.

En klass enzymer som katalyserar hydrolys av fosfoglycerider eller glycerofosfatidater. EC 3.1.-.

Oxifenonium är ett quaternära ammoniumförening som används som ett muskelrelaxerande medel under kirurgiska ingrepp. Det fungerar genom att blockera nervimpulser till skelettmuskler, vilket orsakar temporär muskellösning och hjälper till att underlätta intubation och mekanisk ventilation under anestesi.

Inom medicinen, är indikatorer mätvärden eller symtom som används för att bedöma ett patients hälsotillstånd och behandlingsbehov, medan reagens är substanser som används i laboratorietester för att upptäcka eller mäta specifika molekyler eller ämnen i kroppen, som kan vara ett tecken på en viss sjukdom eller tillstånd.

Ett mått på en lösnings surhetsgrad.

Kolloider med gasformig spridningsfas som övergår i antingen en vätskefas (dimma) eller fast fas (rök). De används för rökning eller i inhalationsterapi, och kan innehålla drivgaser.

En grupp fosfatidacylhydrolaser som katalyserar hydrolys av en av acylgrupperna i fosfoglycerider eller glycerofosfatidater. Fosfolipas A1 hydrolyserar acylgruppen vid position 1 (EC 3.1.1.32), och fosfolipas A2 hydrolyserar acylgruppen kopplad till position 2 (EC 3.1.1.4). Syn. PLA.

Androstaner och androstanderivat som i någon position substituerats med en eller flera hydroxylgrupper.

Påskyndande av en kemisk reaktion genom medverkan av en särskild reaktorsubstans, katalysator.

Akridiner är en grupp fluorescerande färgämnen som används inom mikroskopi och cytometri för att ställa diagnoser och forska inom områden som cellcykel, DNA-skada och apoptos. Akridiner interkalerar i DNA och RNA, vilket ger upphov till en förändring av fluorescensintensitet som kan mätas och analyseras för att ge information om cellers biologiska egenskaper.

Benämning på föreningar med gruppen CH2=CHCH2-. Finns i bl a vitlök och senapsolja.

Trimethylammoniumcompound är en typ av organisk förening där en kväveatom är bundet till tre metylgrupper, vilket ger den en positivt laddad jon (N(CH3)3+). Dessa föreningar kan vara naturligt förekommande eller syntetiska och används inom olika områden, till exempel som desinfektionsmedel, i läkemedelsindustrin och som katalysatorer.

En typ av elektrofores där agar eller agarosgel används som diffusionsmedium.

Mätning av intensitet och kvalitet hos fluorescerande ljus.

"Tidsfaktorer" refererar inom medicinen till de aspekter av tiden som kan spela in på en persons hälsa, sjukdomsutveckling eller svar på behandling. Detta kan omfatta sådant som tidpunkt för exponering för en skada eller en infektion, tid som har gått sedan symtom uppstod, eller den tid det tar för en behandling att verka. Tidsfaktorer kan vara av avgörande betydelse för att ställa diagnoser, planera behandlingar och förutse prognoser.

Metoder (visuella, fotoelektriska eller spektrofotometriska) för bedömning av en okänd färg i jämförelse med standardfärger. Sådana används inom kemi och fysik.

En art gramnegativa, fakultativt anaeroba och stavformade bakterier som normalt förekommer i den nedre delen av tarmkanalen hos varmblodiga djur. Vanligtvis är den inte patogen, men vissa stammar kan ge upphov till diarré och variga infektioner. Syn. E. coli.

Ett kolväte som används som lösningsmedel inom industrin. Det har använts som drivgas, som kylmedel och som lokalbedövningsmedel.

Enzymer som verkar på polypeptiders fria C-ände genom att frigöra en enkel aminosyrarest. Beroende på sin katalytiska mekanism delas de vidare in i karboxipeptidaser av serintyp (EC 3.4.16), metalloka rboxipeptidaser (EC 3.4.17) och karboxipeptidaser av cysteintyp (EC 3.4.18). EC 3.4.-.

Positivt laddade atomer, radikaler eller atomgrupper som vandrar mot katoden eller den negativa polen vid elektrolys.

Katjoniskt antibakteriellt ytaktivt medel för lokal antiseptisk behandling av hud, sår, slemhinnor, instrument mm. Det ingår också i munvatten och tabletter.

Kromatografimetod på icke-joniska geler utan hänsyn till det sätt på vilket preparatet urskiljs.

Ultraviolettspektrofotometri (UV-spektrofotometri) är en laboratorieteknik som används för att bestämma koncentrationen av ett ämne i en lösning genom att mäta absorptionen av ultraviolett ljus. Detta görs genom att lysa upp lösningen med UV-ljus och mäta den absorbierade strålningen vid specifika våglängder. Resultaten presenteras i form av ett spektrum, som visar absorptionen som en funktion av våglängden. Metoden är vanlig inom områden som kemi, biokemi och miljöanalys för att bestämma koncentrationer av olika organiska och oorganiska ämnen, till exempel aminosyror, vitaminer, pigment och vissa typer av föroreningar.

Stereoisomerism är en form av isomeri, där två eller fler molekyler har samma kemiska formel och struktur, men differar i rumslig orientering av deras atomgrupper. Detta innebär att de har samma typ och antal atomer, men skiljer sig åt genom att vara speglar av varandra, liknande vänster- och högerhanden, vilket kallas att vara en form av "enantiomerer". Stereoisomeri är viktigt inom farmakologi eftersom olika stereoismoriska former av samma molekyl kan ha olika biologiska aktivitet och effekter på levande organismer.

Ett akridinderivat som förr i stor utsträckning användes som malariamedel, men som under senare år ersatts av klorokin. Det har även använts mot parasitmaskar och för behandling av giardiasis. Det används i experimentell cellbiologi som fosfolipas A2-hämmare.

Peroxidaser är ett enzym som katalyserar reaktioner där väteperoxid (H2O2) bryts ner, och som samtidigt oxiderar en reducerande substans. Denna process är viktig för celldefens och signalering inom levande organismer. Peroxidaser förekommer naturligt hos många olika arter, inklusive människan.

Separationsteknik, där den fasta fasen består av jonbytarhartser. Hartserna innehåller små, löst bundna joner som lätt byter plats med andra små joner med motsvarande laddning i de lösningar som passe rar över den fasta fasen. Syn. jonbyteskromatografi.

En grupp föreningar erhållna ur ammoniak genom utbyte av väte mot organiska radikaler.

Celler som drivs fram in vitro i odlingsmedia som främjar deras tillväxt. Odlade celler används bl a för studier av utveckling, morfologi, metaboliska, fysiologiska och genetiska processer.

Ett bromerande medel som ersätter väteatomer i bensyl- eller allylpositioner. Det används vid oxidation av alkoholer till ketoner och i kontrollerade lågenergibromeringsprocesser.

Spektrofotometri är en teknik för att mäta absorptionen av ljus av olika våglängder, vilket används inom medicinen för att exempelvis bestämma koncentrationen av olika substanser i ett prov, såsom blodprov.

Ozondepletion (ozonförtunning) är ett miljöfrågor relaterat till nedbrytning av ozonlagret i jordens stratosfär, som orsakas av utsläpp av ämnen som innehåller klor och brom, främst haloner och klorfluorocarburer (CFC). Detta leder till en minskning av den skyddande ozonlagret som absorberar den skadliga ultravioletta strålningen (UV) från solen, vilket kan ha negativa effekter på människors hälsa och ekosystem.

Neuromuskulära blockerare är en grupp av läkemedel som stör signalöverföringen mellan nervceller och muskelceller, vilket orsakar temporär muskelslapphet eller muskellåsning.

Färgämnen som avger ljus vid bestrålning. Våglängden hos det utsända ljuset är vanligtvis längre än hos det infallande. Fluorokromer är färgämnen som tillsätts andra ämnen för att få dessa att fluorescera, och används som markörer inom biokemi och immunologi.

Purin- och pyrimidinföljden i nukleinsyror och polynukleotider. Kallas även nukleotid- eller nukleosidsekvens.

Omättade kolväten av typen Cn-H2n, betecknade med ändelsen -en.

Pyridiniumföreningar är salter eller estrar av pyridinium-kationen, ett positivt jon som bildas när pyridin, en aromatisk heterocyklisk organisk förening, protoneras och thereby blir positivt ladad. Pyridiniumföreningar är vanligen stabila under normala förhållanden och kan vara svaga till moderata akvaterbara baser. De används ofta inom organisk syntes som katalysatorer eller reagens i olika typer av reaktioner, såsom Michael-additioner, aldoleringar och Mannich-reaktioner.

Undersökningsmetod för t ex klinisk prövning av ett läkemedel eller behandling som innebär att varken deltagare/patienter eller försöksledare känner till vem som faktiskt får den specifika behandlingen.

Bensenderivat, där en eller fler väteatomer på bensenringen ersatts av bromatomer.

Föreningar och molekylkomplex som består av ett stort antal atomer och som i allmänhet är mer än 500 kD. I biologiska system kan makromolekylära ämnen åskådliggöras med elektronmikroskopi och särskiljas från organeller genom avsaknaden av membranstrukturer.

Halogenation är ett begrepp inom organisk chemistry och betecknar en kemisk reaktion där ett halogent atom, till exempel brom (Br), klor (Cl), fluor (F) eller jod (I), substitueras (ersätts) med ett kolatom i ett organisk molekyl. Detta sker ofta genom en elektrofil substitution där halogenet reagerar som elektrofil och ersätter en funktionell grupp i det organiska ämnet. Halogenationen är en vanlig metod inom syntes av oorganiska och organiska föreningar.

"Structure-activity relationship (SAR) refers to the correlation between the chemical structure of a drug or molecule and its biological activity, describing how changes in the molecular structure can affect its ability to interact with biological targets and produce a desired pharmacological response."

I en enkel mening kan "nukleinsyrakonfiguration" referera till den specifika rymden eller position som en nukleotid eller ett baspar tar upp i en nukleinsyra, såsom DNA eller RNA. Detta inkluderar vilken sida av strängen varje nukleotid befinner sig på, och i vilket läge de är rotade. I DNA utgörs konfigurationen ofta av en dubbelhelix med antiparallella strängar, där varje baspar består av en adenin (A) som parar sig med en timin (T), och en guanin (G) som parar sig med en cytosin (C). I RNA är konfigurationen ofta en enkelsträngad helix, där uracil (U) ersätter timin (T) som basparningspartner till adenin (A).

Djurarten Oryctolagus cuniculus, av familjen Leporidae och ordningen Lagomorpha. Kaniner föds i hålor, utan päls, och med slutna ögon och öron. Kaniner har 22 kromosompar, medan harar har 24.

Partiklar bestående av molekylaggregat som hålls löst samman av sekundära bindningar. Ytan på miceller består vanligen av amfifatiska föreningar, så orienterade att de minimerar energiutbytet mellan micellen och dess omgivning. Vätskor som innehåller stora mängder suspenderade miceller kallas emulsioner.

"Peptider är korta aminosyrekedjor som bildas genom att flera aminosyror binds samman med peptidbindningar, vilket skapar en polymer med biologisk aktivitet."

Negativt laddade atomer, radikaler eller atomgrupper som vandrar till anoden eller den positiva elektroden (pluspolen) vid elektrolys.

Peptidkartläggning, även kallat peptidmappning, är en biokemisk metod som används för att bestämma aminosyrasequensen hos ett okänt peptidmolekyul genom att successivt bryta ned det i kortare fragment med hjälp av proteaser och sedan bestämma sekvensen av varje fragment genom till exempel Edman degradering eller masspektrometri.

Ett sjukdomstillstånd med diffusa och irreversibla luftflödeshinder. Underordnade typer av KOL är kronisk bronkit och lungemfysem.

Neuromuskulära icke-depolariserande medel är läkemedel som blockerar nervimpulsöverföringen mellan den neuromuskulära junktionen av en nerv och en muskel, vilket orsakar muskellösning, utan att aktivera muskelkontraktion.

Medel som hämmar eller hindrar tumörtillväxt, genom att stoppa mogningsprocessen och proliferationen hos elakartade celler.

Tiocyanater är en grupp av kemiska föreningar som innehåller jonerna SCN-, även kallad tiocyansyrajon. Denna jon består av en kolsticklung (svavel) atom, en kväveatom och en syreatom. Tiocyanater är isocyanater substituerade med en thiolgrupp (-SH). De kan förekomma naturligt eller syntetiskt och har antimikrobiella, herbicida och andra industriella användningsområden.

I medicinsk kontext, används termen "silaner" sällan. Men i allmän kemi, är en silan en organisk förening som innehåller en kol-silicium-bindning. Den enklaste silanen är dimetylsilan, med formeln (CH3)2SiH2. Silaner kan användas i vissa tillämpningar inom tandmedicin och materialvetenskap, men det finns inga specifika medicinska definitioner av "silaner".

Ett polypeptidämne som innehåller ungefär en tredjedel av allt protein i ett däggdjur. Det utgör huvudbeståndsdelen av hud och bindväv, och den organiska delen av ben- och tandsubstans. Olika former av kollagen produceras i kroppen, men alla består av tre alfapolypeptidkedjor ordnade i en trippelspiral. Kollagen skiljer sig från andra fibrösa proteiner, som t ex elastin, genom sitt innehåll av prolin, hydroxiprolin och hydroxilysin, avsaknad av tryptofan, samt särskilt genom sitt höga innehåll av polargrupper, ansvariga för proteinets svällande egenskaper.

I medicine refererer "cellinje" til en gruppe af celler med ensartet funktion og opbygning, der samarbejder for at udføre en specifik biologisk proces eller opgave i et levende organisme. Celliner er ofte specialiserede i deres struktur og funktion for at udføre deres rolle effektivt, og de kan findes i alle levende organismer, fra encellet bakterie til komplekse flercellede dyr og planter.

Kovalent slutna DNA-ringar i bakterier, många virusarter, mitokondrier och plastider. Plasmider är små molekyler av dubbelsträngat, cirkulärt DNA. Små, spridda DNA-ringar har även påträffats hos ett flertal eukaryota organismer och antas vara homologa med kromosom-DNA och ha förmåga att inkluderas i, och uteslutas ur, kromosomalt DNA. Cirkulärt DNA uppstår genom slingbildning och uteslutning av DNA-fragment, och innehåller en konstant region av my-segmentets tunga kedja och 3'-delen av my-segmentets växlingsregion. Denna DNA-variant är en normal produkt av omkastning bland gensegment som kodar för de variabla regionerna i immunglobulinets lätta och tunga kedjor och T-cellreceptorn.

En allmän benämning på en grupp alifatiska kolväten (Cn-H2n+2). De betecknas med ändelsen -an.

En växtextract är ett koncentrerat preparat som framställs genom att utvinna och separera aktiva ämnen från växtmaterial, vanligtvis med hjälp av metoder som inkluderar extraktion, filtrering och koncentrering.

Organisk kemi handlar om studiet av kol-baserade föreningar, som ofta innehåller väte, syre, kväve, svavel, och halogener, och kan ha varierande komplexitet i deras struktur och funktion. Många organiska föreningar är biologiskt betydelsefulla, såsom kolhydrater, proteiner, lipider och nukleinsyror.

Proteiner förekommande hos någon bakterieart.

Deoxiribonukleinsyra (arvsmassa) hos bakterier.

En övergång från plan till elliptisk polarisering när en ursprungligen i ett plan polariserad ljusvåg passerar ett optiskt aktivt medium.