"Bordetella parapertussis" är en gramnegativ bakterie som orsakar pertussis, även känd som coximaxvissling, en infektionssjukdom som främst drabbar luftvägarna. Bakterien smittar vanligtvis genom droppburen spridning och kan orsaka symptom som hackande hosta, andnöd och feber. Distinktion mellan "Bordetella parapertussis" och den nära besläktade arten "Bordetella pertussis" görs ofta genom molekylärbiologiska metoder, eftersom de båda orsakar liknande sjukdomsbilder men kan ha olika kliniska karakteristika och behandlingsbehov.

Ett släkte av små och stavformade, gramnegativa, aeroba bakterier. Det omfattar både parasitära och patogena arter.

Infektioner orsakade av bakterier tillhörande släktet Bordetella.

En art av gramnegativa, aeroba bakterier som orsakar kikhosta. Bacillerna består av små stavar omgivna av ett slemskikt.

En art av Bordetella som är en parasit och patogen. Den förekommer i andningsvägarna hos däggdjur, såväl vilda som husdjur, och kan överföras till människa. Den är en vanlig orsak till bronkopneumoni hos lägrestående däggdjur.

Infektion i andningsvägarna orsakad av Bordetella pertussis och kännetecknad av återkommande hostattacker som slutar med en kippande andhämtning.

En uppslamning av avdödade Bordetella pertussis-bakterier som används för immunisering mot kikhosta (helcellsvaccin). Ofta används suspensionen i blandning med difteri- och stelkrampstoxoid, s k DTP-vaccin. Det finns även ett acellulärt kikhostevaccin, framställt av renade antigena beståndsdelar av kikhostebakterien, vilket ger färre biverkningar än helcellsvaccinet; också det används i kombination med difteri- och stelkrampstoxoid.

Ett antal adhesiner och toxiner, producerade av Bordetella-bakterier, som avgör sjukdomsalstringen vid bordetellainfektioner, som t ex kikhosta. De omfattar filamenthemagglutinin, fimbrieproteiner, pertaktin, pertussistoxin, adenylatcyklastoxin, dermonekrostoxin, trakealcelltoxin, bordetellalipopolysackarider och luftrörskoloniseringsfaktor.

En av virulensfaktorerna som produceras av Bordetella pertussis, kikhostebakterien. Det är ett multimerprotein, bestående av enheterna S1-S5. S1-enheten har mono-ADP-ribostransferasverkan.

I en enkel mening är O-antigener en typ av antigen som finns på ytan av vissa bakterier, framförallt gramnegativa bakterier. De är en del av bakteriens yttre membran och består av en polymer av sockerartade substanser, kända som oligosackarider. O-antigenerna är varierande mellan olika bakteriestammar och kan användas för att identifiera och klassificera dem. De spelar också en viktig roll i bakteriens immunologiska försvar, eftersom de kan hjälpa till att skydda bakterien från attack av värdens immunförsvar.

Immunglobuliner framkallade av bakteriella antigena komponenter.

"Artsspecificitet" refererer til de unikke aspekter, karakteristika og kontekster, der er forbundet med kunstformer som teater, musik, maleri, litteratur osv. Det understreger, at hver kunstform har sine egne regler, historie, teoretiske perspektiver, teknikker og udtryksformer, som bør respekteres og forstås for at opnå en dybere forståelse af det pågældende værk eller frembringelse.

'Bordetella avium' är en gramnegativ bakterie som kan orsaka respiratoriska sjukdomar hos fåglar, särskilt duvor och höns.

Deoxiribonukleinsyra (arvsmassa) hos bakterier.

Beskrivningar av specifika sekvenser av aminosyror, kolhydrater eller nukleotider som publicerats och/eller deponerats och hålls tillgängliga i databaser som t ex Genbank, EMBL, NBRF eller andra sekvensdataarkiv.

Hemagglutininer är ett protein som förekommer på ytan av vissa virus, till exempel influensavirus. Proteinet har kapaciteten att fästa sig vid röda blodkroppar och orsaka deras klumpning eller agglutination. Detta är anledningen till att det heter just hemagglutinin. Detta protein spelar en viktig roll i virusets infektionsförmåga, eftersom det underlättar viruset att binde sig till celler i andningsvägarna och på så sätt invadera dem.

Purin- och pyrimidinföljden i nukleinsyror och polynukleotider. Kallas även nukleotid- eller nukleosidsekvens.

Atrofisk rinit definieras som en medikal tillstånd där näsans slemhinnor krymper och blir förtjockade, vilket orsakar problem som nedsatt lukt- och smaksinne, torka i näsan och ökad sårbarhet för infektioner.

Uppslagsböcker med informativa artiklar inom alla kunskapsfält (allmänna uppslagsverk), oftast med alfabetiskt ordnade uppslagsord eller ämnesord, eller uppslagsverk inom ett speciellt ämnesområde. Syn. uppslagsböcker; uppslagsverk.