En godartad tumör i binjurebarkceller, som liknar normala celler, men som är funktionellt autonoma. Blir vanligtvis ej över 5 cm men 20 cm stora tumörer har påträffats. Prognosen efter kirurgisk behan dling är ganska god.

'Binjurebarkstumörer' är en allmän term för olika typer av godartade eller elakartade tumörer som utvecklas i binjurebarken, en del av binjuren som producerar hormoner.

Adenom. Godartad tumör, vars celler bildar tydligt körtelliknande strukturer eller härrör från körtelepitel.

En elakartad (malign) neoplasm i binjurebarkens celler, som uppvisar partiell eller fullständig histologisk och funktionell differentiering. Detta är sällsynta tumörer, som utgör endast 0,05-0,2 % av alla cancerformer. Hos kvinnor utvecklas funktionella adenokortikala karcinom oftare än hos män, medan män oftare än kvinnor får icke-funktionella.

Ett tillstånd, oftast hos kvinnor, som beror på hyperadrenokorticism till följd av tumörer i binjurebarken eller hypofysens främre lob, eller på långvarigt bruk av glukokortikoider. Symtomen kan vara snabbt tilltagande fetma i ansiktet, på halsen och bålen, kyfos pga osteoporos i ryggen, högt blodtryck, diabetes mellitus, amenorré, hypertrikos hos kvinnor och impotens hos män, mörknande hud, polycytemi, buk- och ryggsmärtor, samt muskelförsvagning. När tillståndet beror på överproduktion av adrenokortikotropin i hypofysen kallas det Cushings sjukdom.

Binjurens ytterskikt. Det utsöndrar kortikoider och androgener.

En grupp hydroxykortikosteroider som har en hydroxygrupp i position 17. Utsöndring av dessa substanser i urin används som en indiker ing av njurfunktionen. De används systemiskt i fri alkoholform, me n efter förestring av hydroxygrupperna ökar den topiska effekten.

"Binjurebarkssjukdomar" refererar till sjukdomar som påverkar binjurebarken, ett viktigt endokrint organ som producerar hormoner som reglerar blodtrycket, salt- och vattenbalansen, glukosnivåerna i kroppen och andra kroppsliga funktioner. Exempel på binjurebarkssjukdomar inkluderar Cushings syndrom, Addisons sjukdom, kongepiggsjuka (primär hyperaldosteronism) och sköldkörtelsjukdomar som kan påverka binjurebarken.

Avlägsnande av en eller båda binjurarna.

En binjure tumör är en abnorm growth or mass in the pancreas, which is a gland located behind the stomach and plays essential roles in digestion and regulation of blood sugar levels. These tumors can be benign (noncancerous) or malignant (cancerous), with varying impacts on overall health and treatment options.

Ett sjukdomstillstånd orsakat av överproduktion av aldosteron. Det kännetecknas av natriumretention och utsöndring av kalium, vilket leder till högt blodtryck och hypokalemi (kaliumbrist).

Hydrokortison är ett syntetiskt glukokortikoid hormon som används för att behandla inflammation och immunsystemsreaktioner i kroppen. Det fungerar genom att minska produktionen av substanser i kroppen som orsakar inflammation och undertrycka immunsvaret. Hydrokortison kan användas för att behandla en rad olika medicinska tillstånd, inklusive astma, eksem, ledinflammationer, autoimmuna sjukdomar och allergiska reaktioner. Liksom andra glukokortikoider kan hydrokortison orsaka biverkningar som ökad aptit, viktuppgång, sömnlöshet och svaghet om det används under längre tid eller i höga doser.

Hypofyshormon som stimulerar utsöndringen av adrenokortikosteroider och främjar tillväxten av binjurebark. Det återfinns också i urin hos kvinnor och i serum hos dräktiga ston. Hormonet är en enkelkedjad polypeptid av 39 aminosyror, av vilka de 24 första är gemensamma för all arter. Denna sekvens av 24 aminosyror sägs stå för peptidens biologiska aktivitet, medan den återstående sekvensen av 15 aminosyror antas vara nödvändig för immunologisk specificitet.

Körtlar belägna i retroperitonealvävnaden vid njurarnas övre poler.

En binjurebarksfunktionstest (ABF-test) är ett diagnostiskt tillvägagångssätt som används för att utvärdera hur väl binjurebarken producerar hormoner, särskilt kortisol, i respons på adrenocorticotrop hormon (ACTH) stimulering. Testet mäter binjurebarkens förmåga att ställa in produktionen av kortisol under stress och är användbart för att diagnostisera binjurebarkssjukdomar, till exempel primär binjurebarksförsämring (Addisons sjukdom) eller Cushings syndrom.

Progesteronreduktas är ett enzym som katalyserar reductionen av progesteron till dihydroprogesteron.

EC 1.14.99.9

(11-beta)-11,21-dihydroxy-3,20-dioxopregn-4-en-18-al. Ett hormon som utsöndras av binjurebarken och ingår i regleringen av elektrolyt- och vattenbalansen genom att öka retentionen av natrium och utsön dringen av kalium i njurarna.

Oförutsedd information som framkommer i samband med undersökning eller vård. Termen används för uppgifter som kan få sociala eller psykologiska konsekvenser, som t ex när det framkommer att ett barns biologiska far är annan än den förmodade fadern, eller när det visar sig att en patient som undersöks för ett visst sjukdomtillstånd har, eller löper risk att få, något annat.

Ett derivat av insektsmedlet diklordifenyldikloretan som specifikt hämmar binjurebarksceller och deras hormonproduktion. Medlet används för behandling av binjurebarkstumörer; det ger upphov till CNS-skador, men undertrycker inte benmärg.

En vanligtvis godartad, inkapslad, lobulär och kärlrik tumör av kromaffin vävnad i njurmärgen eller de sympatiska paraganglierna. Huvudsymtomet, som återspeglar den ökade utsöndringen av epinefrin och norepinefrin, är högt blodtryck, konstant eller intermittent. I samband med svåra attacker kan huvudvärk, svettning, hjärtklappning, oro, skakningar, blekhet eller ansiktsrodnad förekomma, likaså illamående och kräkningar, bröst- och buksmärtor, samt parestesier i armar och ben. Incidensen av maligna typer är inte högre än 5%, men det går ingen klar patologisk gräns mellan godartade och elakartade feokromocytom.

Binjurebarkshyperfunktion (BBH) är ett tillstånd där binjurebarken, en del av nyockens biskölder, överproducerar hormonet aldosteron. Detta orsakas vanligtvis av sjukdomar i binjuren eller i njurarna, och kan leda till ökad blodtryck, ödem och elektrolytbrist.

Histokemiskt påvisande av immunreaktiva ämnen med hjälp av märkta antikroppar.

En antiinflammatorisk 9-fluoroglukokortikoid (se antiinflammatoriska medel, steroida).

En godartad, långsamt växande spottkörteltumör. Yttrar sig som en liten, smärtfri och fast knuta, vanligen i öronspottkörteln. Drabbar oftast kvinnor över 40 år.

Ett adenom i tjocktarmen. Består vanligtvis av en ensam, fastsittande och ofta stor tumör i tarmslemhinnan.

Tomografimetod som utnyttjar datorberäkning för framställning och återgivande av röntgenbilder.

Tumörer som primärt uppstår i eller bildas som metastaser i hypofysen. De flesta hypofystumörer är adenom, vilka indelas i icke hormonproducerande och hormonproducerande former. De hormonproducerande klassificeras vidare utifrån den hormontyp de utsöndrar. Hypofysadenom kan även beskrivas genom färgningsegenskaper (basofila adenom, acidofila adenom och kromofoba adenom). Hypofystumörer kan utöva tryck på angränsande vävnadsstrukturer, inkl. hypotalamus. flera kranialnerver och synnervskorsningen. I det senare fallet kan dubbelsidig, temporal halvsyn uppstå.

En godartad epiteltumör i levern.

Steroid-11-β-monooxygenase är ett enzymkomplex som innehåller två enzymer, CYP11B1 och CYP11B2, vilka båda katalyserar oxidationen av steroidhormonet cortisol till cortisone genom att införa en hydroxylgrupp på kolatom 11. Detta enzym är viktigt för regleringen av mineralokortikoid- och glukokortikoidhormoners syntes i binjuremärgen.

alfa(1-24)-kortikotropin. En syntetisk polypeptid med adrenokortikotrop verkan.

"Zona fasciculata" är en innerst läggd zon i den yttre barken (cortex) av binjurarna, som består av celler med ett rikt blodtillförande och ett högt metaboliskt aktivitet. Denna zon är specialiserad för syntes och sekretion av glukokortikoider, såsom kortisol och kortison, som har en viktig roll i regleringen av kroppens metabolism, blodtryck och immunförsvar. Zona fasciculata kan identifieras histologiskt genom sina stora, polyedriska celler med ett centralt nucleus och ett mycket utvecklat endoplasmatiskt retikulum och Golgi-apparat, vilket understryker dess sekretoriska funktion.

Tillstånd där utsöndringen av adrenalt steroidhormon understiger kroppens behov.