Närvaro av methemoglobin i blodet, vilket leder til cyanos. Normalt finns det små mängder methemoglobin i blodet, men skada eller giftiga ämnen omvandlar en större andel hemoglobin till methemoglobin, som inte fortsätter att fungera som syrebärare. Methemoglobinemi kan bero på en defekt i enzymet NADH-methemoglobinreduktas (ett autosomalt recessivt drag) eller en avvikelse i hemoglobin M (ett autosomalt dominant drag).
Medel som vid lokal applicering i lämpliga mängder blockerar nervledningsförmågan. De har verkan på alla delar av nervsystemet och på alla typer av nervtrådar. I kontakt med ett nervknippe kan medlen ge både sensorisk och motorisk förlamning i det bedövade området. Verkan är fullständigt reversibel.
"Tandvärk" är en obehaglig eller smärtsam känsla i tänderna eller omgivande strukturer, orsakad av olika faktorer som karies, tandinfektion, tandlossning, onormal belastning på tanden eller hypersensitivitet.
Aminobenzoates are a group of chemical compounds that contain a benzene ring substituted with an amino group and a carboxylate group. A common example is para-aminobenzoic acid (PABA), which is a component of the vitamin folic acid and has been used in some sunscreens due to its ability to absorb ultraviolet light. Other aminobenzoates have various medical uses, such as benzocaine, a local anesthetic, and ethamsylate, a medication used to treat hemorrhagic disorders.
Batrachotoxin är 20-alfa-bromobensoatet av batrachotoxin A, en mycket giftig alkaloid från pilgiftsgrodorna (Phyllobates aurotaenia; Dendrobates auratus) i Sydamerika. Giftet leder till utsöndring av acetylkolin, nedbrytning av synapser och depolarisering av nervtrådar, med bl a andningsförlamning och hjärtsvikt som följd.
Ett medel för lokalbedövning och som även har lugnade verkan på hjärtat och används mot arytmier. Det har kraftigare och mer långvarig verkan än prokain, men verkningstiden är kortare än för bupivakain eller prilokain.
Pulpainflammation, eller pulpit, är en smittsam inflammation i tandpulpanen, det vitala vävnadsområdet inne i tanden som innehåller blodkärl och nerver. Den orsakas vanligtvis av karies eller skada på tanden som exponerar pulpanen för bakterier från munhålan.
Chloramin är ett samlingsnamn för klorbaserade föreningar som innehåller kväve, vilka används som desinfektionsmedel och rengöringsmedel. En vanlig representant är chloramin-T, som är ett starkt oxiderande ämne och används som desinfektionsmedel i vattenrening och i laboratorier.
Lokalbedövningsmedel som blockerar signalöverföring i nervtrådar och vid nervslut. Medlet används för lokalbedövning av hud och slemhinnor.
In the field of pharmaceuticals, the term "pharmaceutical vehicles" is not widely recognized or consistently defined. However, it can be interpreted as a delivery system or vehicle that transports a therapeutic agent (drug) to its intended site of action within the body. This concept is often referred to as a drug delivery system.
Para-aminobenzoates (PABA) är ett samlingsnamn för en grupp kemiska föreningar som har en para-aminobenzoesyra (PABA) som basstruktur. PABA är en organisk komponent som förekommer naturligt i vissa livsmedel, såsom kött, mjölk och grönsaker. Det används också syntetiskt inom farmaceutisk industri där det ingår i vissa solskyddsmedel och hudvårdsprodukter som UV-filter. I medicinsk kontext kan PABA ingå i behandlingar av pellagra, en sjukdom orsakad av niacinbrist. Det bör dock noteras att användning av PABA inom medicinen minskat betydligt på grund av biverkningar och effektivare alternativ.
En långsamt verkande undertyp av shaker-kaliumkanaler som leder en fördröjd reglerström. Den bidrar till repolarisering av verkningspotentialen hos muskelceller i hjärtats förmak.
En tandpulpatest, även känd som pulpavitalitetstest, är ett sätt att utvärdera om pulpan (det levande vävnadsmaterialet inuti tanden) har blödning eller inte i respons på en stimulus. Det görs genom att applicera termisk, elektrisk eller kemisk stimuli på tanden och mäta patientens smärreaktioner eller avsaknaden därav. Denna information kan hjälpa odontologer att diagnosticera dentala problem som inflammation, infektion eller nekros i pulpan.
Prokain är ett lokalbedövningsmedel som används för att temporarily numba pain and discomfort in certain medical procedures, such as injections or minor surgeries. It works by blocking the nerve signals in the area where it is administered, causing a localized loss of sensation. The effects of prokain typically last for a short period of time, making it suitable for brief, painful procedures.
Tosylcompounder är organiska föreningar som innehåller tosylgruppen (-SO2C6H5), där C6H5 är en fenylgrupp. Tosylaten är toluen sulfonat, CH3C6H4SO3-, och är den direkta derivatgruppen för tosylcompounderna. Tosylater är starkt elektrofila och används ofta som skyddsgrupper inom organisk syntes. De kan bildas genom reaktion av en alkohol eller amin med toluen sulfonochlorid (tosyleringsreaktion).
I en enkel medicinsk definition är parabener konserveringsmedel som används i vissa läkemedel, kosmetiska produkter och livsmedel för att förhindra bakterie- och svampväxt. De är esterderivat av p-hydroxibensoesyrlig acid och fungerar genom att döda mikroorganismer eller hämma deras tillväxt. Parabener anses vara sära i små mängder, men kan orsaka allergiska reaktioner hos vissa individer.
Tetracaine är ett lokalanestetiskt läkemedel som används för att orsaka bedövning och smärtlindring vid ytlig kirurgi, injektioner eller ögonundersökningar. Det verkar genom att blockera nervimpulser i det aktiverade området, reducerande således sannolikheten för smärta som upplevs under proceduren. Tetracaine tillhandahålls vanligtvis som en 0,5%-lösning och bör användas enbart under läkares övervakning.
Dibucaine är ett lokalbedövningsmedel som används för att orsaka temporär smärtlindring och muskelrelaxering. Det fungerar genom att blockera sodiumkanaler i nervcellerna, vilket förhindrar att smärtsignaler transporteras till hjärnan. Dibucain kan användas före injektioner eller andra medicinska procedurer som kan orsaka obehag eller smärta.
Bedövning begränsad till en del av kroppen genom anbringande av ett lokalt bedövningsmedel som genom infiltration verkar på angränsande nervslut.
Läkemedelstillförsel, lokal, betecknar metoder för att tillföra läkemedel direkt till en specifik plats på eller i kroppen, vanligtvis med syfte att behandla en lokal sjukdom eller skada, istället för att ge systemiska effekter genom att distribuera substansen i blodomloppet.
"Bedövning vid tandbehandling" refererar till användandet av lokalanestesi som injiceras i munnen för att undertrycka smärta under dentalprocedurer, såsom fyllningar, rotkanalbehandling och kirurgiska ingrepp. Den lokala bedövningen gör patienten smärtäktsfri under behandlingen, men medveten om vad som händer.
Kolloider med fast kontinuerlig fas och flytande fas i lösning. Geler kan bli instabila när den fasta fasen blir flytande, till följd av temperaturändring eller annan orsak. Den då bildade kolloiden kallas sol.
'Natriumkanaler' är inom fysiologi och farmakologi benämningen på proteinkomplex som bildar ionkanaler, vilka regulerar flödet av natriumjoner (Na+) över cellemembranet i exciterbara celler, såsom nerv- och muskelceller. Dessa kanaler är viktiga för celldefibrillation, återupplivning efter hjärtstopp samt för signalering inom nervsystemet. Natriumkanalerna består av en poreformad alfa-subenhet som bildar själva jonkanalen och accessoriska subenheter (beta, gamma och delta) som modulerar kanalens funktion. Natriumkanaler aktiveras vid depolarisering av cellemembranet och inaktiveras snabbt för att begränsa flödet av natriumjoner in i cellen. Funktionella störningar i natriumkanalerna kan leda till olika sjukdomstillstånd, såsom kramper och hjärt
Preparat som används på människor och djur för att inaktivera skadliga mikroorganismer. De skall särskiljas från desinfektionsmedel, som används på icke-levande ytor och föremål.
En smärtanalys är en systematisk bedömning och dokumentation av smärta baserad på observationer, patientens självuppgifter och kliniska kriterier, för att fastställa smärtns typer, lokalisation, intensitet, varaktighet och påverkan på individens vardag, med syfte att utforma en effektiv smärtlindringsplan.
Ett mycket använt lokalbedövningsmedel.
'Natrium' er en kjemisk betegnelse for det som engelskspråklige lærebøker og artikler ofte refererer til som "sodium". I medicinsk sammenheng vil man oftest finne termen natrium brukt i forbindelse med ionsamlinger, elektrolytbalanse eller i sammenheng med bestemte sykdommer.
Placebo kan definieras som en icke-aktiv substans eller behandling som ges till patienter i kontrollerade kliniska prövningar med avsikt att simulera en aktiv behandling. Placebogruppen jämförs därefter med en grupp som får den aktiva behandlingen för att utvärdera effekten och säkerheten hos denna behandling. Placeboeffekten uppstår när patienter upplever eller rapporterar förbättring av sina symptom trots att de har fått en inaktiv substans eller behandling. Denna effekt kan bero på subjektiva faktorer som förväntningar, tron och psykologiska mekanismer.
Kaliumkanaler, spänningskänsliga, är en typ av jonkanaler som reagerar på förändringar i membranpotentialen och reglerar flödet av kaliumjoner (K+) över cellmembranet, vilket är viktigt för att justera membranstyrka, excitabilitet och homeostas av intracellulärt potassium.
De reaktiva områden på en makromolekyl som är direkt envolverade i dess specifika sammankoppling med en annan molekyl.
Jonkanalstyrning, eller gap junction regulation, refererar till de mekanismer och processer som kontrollerar funktionen och aktiviteten hos jonkanaler, proteinkomplex som tillåter direkt passage av joner mellan celler, vilket är viktigt för celldifferentiering, signaltransduktion och homeostas.
Undersökningsmetod för t ex klinisk prövning av ett läkemedel eller behandling som innebär att varken deltagare/patienter eller försöksledare känner till vem som faktiskt får den specifika behandlingen.
Cellyteglykoproteiner som uppvisar selektiv genomsläpplighet för kaliumjoner. Det finns åtminstone åtta större grupper av K-kanaler, med dussintals olika underenheter.
Patch-clamp-tekniken är en elerofysiologisk metod som används för att mäta jonflödet genom en individuell jonkanal i en cellmembran. Metoden utvecklades av Erwin Neher och Bert Sakmann, vilka tilldelades Nobelpriset i fysiologi eller medicin 1991 för sin uppfinning. Patch-clamp-tekniken möjliggör direkt studium av elektriska egenskaper hos enskilda jonkanaler, deras funktion och reglering, och har haft ett stort inflytande på vår förståelse av exciterade cellers funktion.
Ett grundämne tillhörande alkalimetallerna. Det har kemiskt tecken K och atomnummer 19. Atomvikten är 39,10. Kalium är den dominerande katjonen i den intracellulära vätskan i muskelvävnad och mellan andra celler. Kaliumjonen är en kraftig elektrolyt och spelar en avgörande roll i regleringen av vätskevolym och upprätthållande av vatten-elektrolytbalansen.
"Tidsfaktorer" refererar inom medicinen till de aspekter av tiden som kan spela in på en persons hälsa, sjukdomsutveckling eller svar på behandling. Detta kan omfatta sådant som tidpunkt för exponering för en skada eller en infektion, tid som har gått sedan symtom uppstod, eller den tid det tar för en behandling att verka. Tidsfaktorer kan vara av avgörande betydelse för att ställa diagnoser, planera behandlingar och förutse prognoser.
Läran om förloppsdynamik i kemiska och fysikaliska system.