Benets ben
Ben och benvävnad
'Ben och benvävnad' refererar till den strukturella och funktionella enheten hos ryggradsdjur, inklusive människor, som består av benmärg, benvävnad (som omfattar kompakt ben, spongiosa ben och brosk), ledbrosk, ledkapsel, ligament och senor, vilka alla tillsammans ger form, stöd och rörelseförmåga till kroppen.
Benombyggnad
Den kontinuerliga omsättningen av benmassa och mineral, i vilken ingår först resorption av ben (osteoklastisk aktivitet) och därpå återbildning av ben (osteoblastisk aktivitet). I det vuxna skelettet sker nybildningen av ben vid skilda punkter. Processen säkerställer skelettets integritet livet igenom och spelar en viktig roll i kalciumhomeostasen. Obalans mellan de två motverkande processerna i b enomsättningen, resorptionen och nybildningen, kan leda till en del metaboliska bensjukdomar, som t ex osteoporos.
Bentäthet
Mineralmängden per kvadratcentimeter benyta är det mått som används i klinisk praktik. Egentligen borde densiteten anges i gram per milliliter. Oftast används absorptionsfotometri eller röntgendatorto mografi för bestämning av bentäthet.
Benmärg
Den mjuka vävnaden i skelettbenens håligheter. Det finns två typer: gul och röd. Den gula finns i de stora benen och består huvudsakligen av fettceller och ett fåtal primitiva blodceller. Den röda är blodbildande vävnad som producerar erytrocyter och leukocyter. Benmärgen byggs upp av ett fackverk av bindeväv med förgrenade fibrer, där märgcellerna fyller facken.
Bensår
Skelettumörer
Tumörer eller cancer i benvävnad eller i specifika ben.
Benutveckling
Alla stadier av skelettutveckling från foster till vuxen ålder, inklusive osteogenes, som endast avser bildandet och utvecklingen av ben från de odifferentierade cellerna i embryots groddcellskikt. Hi t hör dock inte osseointegrering.
Benmärgsceller
Skelettsjukdomar
Skelettsjukdomar är sjukdomar som drabbar skelettet och kan innefatta allt från smärre frakturer till systemiska sjukdomar som påverkar hela kroppen, såsom osteoporos och reumatoid artrit. Dessa sjukdomar kan orsaka smärta, stelhet, skörbegång och andra symtom som kan vara funktionsnedsättande eller till och med livshotande.
Bennybildning
Förnyelse eller reparation av förlorad benvävnad. Processen omfattar ej kallus som bildas efter benfrakturen, men inte ersatts av hårt ben.
Rastlösa ben-syndrom
Restless Legs Syndrome (RLS), även känt som Willis-Ekbom sjukdom, är ett neurologiskt tillstånd karaktäriserat av en starkt känsla av oro och obehag i benen, ofta förvärras under vila eller inaktivitet och tenderar att förbättras med rörelse. Dessa symtom är vanligtvis sämre under natten och kan störa sömnen. RLS kan vara relaterat till en underliggande neurologisk sjukdom, men ofta har orsaken inte fastställts (idiopatisk). Äldre personer och gravida kvinnor löper högre risk att drabbas av RLS. Behandlingen kan innefatta livsstilsförändringar, fysisk aktivitet och mediciner som läkare kan rekommendera beroende på allvarlighetsgraden av tillståndet.
Benmärgstransplantation
En benmärgstransplantation är en medicinsk procedure där patienten får en ny benmärg, ofta från en donator, för att ersätta den skadade eller funktionshindrade benmärgen. Detta processen hjälper till att återställa normalt blodcellsfunktion och stärka immunförsvaret.
Encyklopedier, principer
Osteitis deformans
"Osteitis deformans", mer känt som Pagets sjukdom, är en benrelaterad sjukdom som karaktäriseras av abnormt och excesivt benvävnadsremodelering. Detta leder till oregelbunden benstruktur, förstoring och deformation av ett eller flera ben, samt ökad benfrakturrisk. I allmänhet är sjukdomen asymptomatisk under tidiga stadier, men kan med tiden orsaka symptom som smärta, stelhet, kraftig nedsatt rörlighet och i vissa fall neurologiska komplikationer om det berörda området inkluderar skallbenet.
Crohns sjukdom
Pagets sjukdom i bröstkörteln
Graviditetsassocierad plasmaprotein-A
Graviditetsspecifikt plasmaprotein A, även känt som PAPP-A (Pregnancy-associated plasma protein A), är ett proteinförenklat enzym som produceras av syncytiotrofoblasten i moderkakan under graviditet. Nivåerna av PAPP-A kan mätas i blodet och användas som ett markör för fostrets hälsostatus, särskilt för att upptäcka kromosomala abnormaliteter och missbildningar. Låga nivåer av PAPP-A kan vara associerade med ökad risk för fosterdöd, prematur födsel och intrauterin tillväxtrestriktion.
Vårdhem
Hemsjukvård
Hälso- och sjukvårdstjänster för samordnade vårdinsatser för patienter i hemmet. Vårdgivare kan vara hemsköterskor, hemsjukvårdsorganisationer, sjukhus eller föreningar som anlitar professionell vårdpersonal för vårdtjänster. Hemsjukvård är professionell sjukvård och skall skiljas från hemmavård (anhörigvård), som inte är yrkesmässig.
Homes for the Aged
Insulinliknande tillväxtfaktorbindande protein 4
Moderkaka
Ett mycket blodkärlrikt foster-moderorgan hos däggdjur för tillförsel av syre och näring till fostret och transport av avfallsprodukter från fostret. Det består av en fosterdel (korionvilli), utvecklad från trofoblaster, och en moderdel (decidua), som bildats ur livmoderslemhinnan. Moderkakan producerar en mängd olika steroider, proteiner och peptidhormoner (placentahormoner).