Basilarartär: Den artär som bildas där högra och vänstra ryggradsartärerna förenar sig. Den sträcker sig från den nedre till den övre avgränsningen av pons, där den förgrenar sig i de båda bakre hjärnartärerna.Pulsådror: Artärer. Blodkärl som leder blod från hjärtat.Arteria vertebrobasilaris-insufficiensKotartär: Den första grenen av nyckelbensartären, med utbredning till nackmusklerna, ryggkotorna, ryggmärgen, lillhjärnan och inre delarna av hjärnan.Hjärnartärer: De artärer som förser hjärnbarken med blod.Lungartär: Det korta, vida blodkärl som utgår från den högra hjärtkammarens conus arteriosus och leder ej syresatt blod till lungorna.Halsartärer: Någon av de två artärer i sidorna av halsen som försörjer huvud och hals med blod. Båda delar sig i två grenar, den inre halsartären och den yttre.SubaraknoidalblödningHjärnstamsinfarkter: Infarkter som förekommer i hjärnstammen (mitthjärnan, bryggan och den förlängda märgen). Det finns flera specifika syndrom, kännetecknade av sina bestämda kliniska uttrycksformer och bestämda ställen för den ischemiska skadan.Kärlröntgen av hjärna: Röntgenundersökning av hjärnans kärlsystem efter injektion av kontrastmedel.Blodkärlskramp, intrakraniellTarmkäxartärer: Artärer som utgår ifrån bukpulsådern och fördelar sig till större delen av tarmarna.NjurartärLårbensartär: Huvudpulsådern i låret, vilken utgör fortsättningen på den yttre höftartären.Kärlutvidgning: Den fysiologiska vidgningen av blodkärl genom avslappning av kärlens glatta muskulatur.Kärlsammandragning: Den fysiologiska minskningen av blodkärls tvärrsnitt genom sammandragning av kärlens glatta muskulatur.Halsartär, inre: En gren av den gemensamma halsartären (carotis communis) som försörjer främre delen av hjärnan, ögat och dess tillbehör, pannan och näsan med blod.Hjärnaneurysm: Medfödd eller förvärvad utbuktning i kärlväggen av blodkärl i hjärnan. Säck- eller bärformade åderbråck är den vanligaste varianten och bildas oftast vid artärförgreningar nära hjärnbasen. Bristning leder till subaraknoidalblödning eller intrakraniella blödningar. Jätteaneurysm (>2,5 cm i tvärsnitt) kan trycka ihop intilliggande vävnadsstrukturer, inkl. okulomotoriska nerven (tredje hjärnnerven).Glatt muskulatur i kärl: Blodkärlens icke-tvärstrimmiga, icke viljestyrda muskelvävnad.Höftartär: Någon av de båda, stora artärer som utgår från bukaortan. De försörjer höftpartiet, bukväggen och benen med blod.Koronar-bypass: Kirurgisk behandling av ischemisk kranskärlssjukdom genom transplantation av ett stycke av vena saphena (rosenådern), arteria mammaria eller annat ersättningsmaterial mellan aortan och den täppta kransartären, bortom den sjukliga förändringen.StrålbensartärPulsåderförträngning: Sjukdomstillstånd med helt eller delvis tilltäppta artärer, så att blodflödet genom dem hindras.Mammarartärer: Artärer som utgår från nyckelbens- eller armhåleartärerna och fördelas till främre bröstkorgsväggen, lungmellanrummet, mellangärdet, bröstmusklerna och mjölkkörtlarna.Kärlvidgande medel: Läkemedel som används för att åstadkomma en utvidgning av blodkärlen.Magnetisk resonansangiografi: Icke-invasiv metod för kärlavbildning och bestämning av den inre anatomin utan bruk av kontrastmedel eller strålning. Tekniken används speciellt vid cerebral angiografi, och för studier av andra kärlstrukturer.Hundar: Här avses tamhund, Canis familiaris, med omkring 400 raser och tillhörande rovdjursfamiljen Canidae. De finns överallt i världen och lever tillsammans med människor.Halsartärsjukdomar: Sjukdomar i halsens gemensamma pulsåder, den inre och den yttre halsartären. Ateroskleros och traumatiska skador är relativt vanliga orsaker till halsartärsjukdomar.SerotoninNyckelbensartärBlodflöde i hjärnan: Blodcirkulationen i hjärnans kärl.Mellersta hjärnartär: Den största av hjärnartärerna. Den delar sig i tre grenar, till tinningsloben, frontalloben och hjässloben, och försörjer deras parenkym i hjärnbarken. Det är dessa områden som är inblandade i motorisk, sensorisk och talverksamhet.Datortomografi: Tomografimetod som utnyttjar datorberäkning för framställning och återgivande av röntgenbilder.Mjältartär: Den största grenen av bukartärstammen, med spridning till mjälten, bukspottkörteln, magen och det större bukhinnenätet.Armartär: Fortsättningen på axillarartären; den förgrenar sig i radialartären och ulnarartären.Kaliumklorid: Ett vitt salt som används som elektrolytbildare, för behandling av hypokalemi, i bufferlösningar, i gödningsmedel och i sprängmedel.PapaverinWillis ring: En kärlkrans vid skallbasen, bestående av den inre halsartären (arteria carotis interna), de proximala delarna av den främre, mittersta och bakre hjärnartären (arteria basilaris), den främre kommunice rande artären och de bakre kommunicerande artärerna.Kranskärl: Hjärtats vener och artärer.Muskelsammandragning: Ett förlopp som leder till sammandragning och/eller spänning i muskelvävnad. Muskelsammandragning åstadkoms via en glidmekanism, där aktintrådar glider in bland myosintrådarna.Leverartär: En gren av bukaortan som försörjer magen, bukspottkörteln, tolvfingertarmen, levern, gallan och det större bukhinnenätet.Kärlsammandragande medel: Läkemedel som används för att åstadkomma sammandragning av blodkärlen.Halsartär, gemensam: De två pulsådror som försörjer huvud och hals med blod. De leder uppåt i halsen, en på varje sida, och i nivå med sköldbrosket delar var och en av dem sig i två grenar, den yttre (arteria carotis exte rna) och den inre (arteria carotis interna) halspulsådern.PikolinerSumatriptanKaniner: Djurarten Oryctolagus cuniculus, av familjen Leporidae och ordningen Lagomorpha. Kaniner föds i hålor, utan päls, och med slutna ögon och öron. Kaniner har 22 kromosompar, medan harar har 24.Acetylkolin: En neurotransmittor. Acetylkolin är hos vertebrater den viktigaste signalsubstansen vid den neuromuskulära förbindelsen, de autonoma gangliorna, de parasympatiska effektorkopplingarna, en undergrupp a v de sympatiska effektorkopplingarna och vid många ställen i det centrala nervsystemet. Det tillförs vanligtvis inte som läkemedel, eftersom det snabbt bryts ned av kolinesteraser, men det är användba rt i vissa oftalmologiska tillämpningar.Kärlendotel: Ett enkelt, täckande lager av celler som bekläder de inre ytorna av hela kärlsystemet och reglerar transporten av makromolekyler och blodkomponenter från vävnad till lumen. Denna funktion har kunnat studeras i detalj i kapillärkärl.Digital subtraktionsangiografi: Metod att avbilda blodkärl genom att från en bild av vävnad med kärlkontrastmedel subtrahera en bakgrundsbild av vävnaden. Bakgrunden utgörs av en digitaliserad bild gjord strax innan kontrastmedel tillförs. Det slutliga angiogrammet blir en högkontrastbild av kärlet, beroende på varierande absorption av röntgenstrålar i olika vävnader.Ultraljudsdoppler, transkraniellBukartär: Den pulsåder som utgår från bukaortan och efter en kort sträcka delar sig i vänstra magsäcksartären och lever- och mjältartärerna.Hjärnischemi, övergående: Korta, övergående episoder av lokal, icke-konvulsiv, ischemisk funktionsstörning i hjärnan med en varaktighet av mindre än 24 timmar, och ofta mindre än en timme, orsakade av kortvarig trombos eller emboli. Ischemin kan klassificeras utifrån distribution i kärlen, tidsmönster eller etiologi (t ex embolisk eller trombotisk art).Intrakraniell arterioskleros: Kärlsjukdomar kännetecknade av förtjockade, förhårdnade och ombildade kärlväggar i de intrakraniella artärerna. Det finns tre undertyper: 1) ateroskleros, med fettavlagringar på insidan av artärväggarna; 2) Monckebergs skleros, som uppvisar kalkavlagringar i väggens mellanskikt; och 3) arterioloskleros, som avser skleros i de små, tunna kärlen. Kliniskt kan dessa tillstånd sättas i samband med övergående hjärnischemi, hjärninfarkt, intrakraniell tromboembolism eller intrakraniella aneurysm.Aneurysm, brustet: Bristning eller bråck i den försvagade, utbuktande kärlväggen vid ett aneurysm.Ophthalmic ArteryTarmkäxartär, övre: Ett stort blodkärl som försörjer hela tunntarmen utom den övre delen av tolvfingertarmen. Det förser även blindtarmen, den uppåtgående tjocktarmen och halva tvärgående tjocktarmen med blod. Artären utgår från aortans främre yta, under bukartären, i nivå med den första ländryggskotan.BehandlingsresultatEmbolisering, terapeutisk: En hemostasmetod som nyttjar olika medel, som t ex Gelfoam, silikon-, metall-, glas- eller plastkulor, autologt koagel, fett och muskler som emboli. Metoden har använts för behandling av missbildningar i ryggmärgen och skallens blodkärl, fistlar i njurarnas blodkärl, blödning i mag-tarmkanalen, näsblod, hypersplenism, kärlrika tumörer, brustna blodkärl, samt för att kontrollera operationsblödningar.Intrakraniell emboli och trombos: Embolism eller trombos i blodkärl som försörjer vävnaderna innanför skallbenet. Orsaken till embolismen går att finna såväl utanför som innanför skallbenet. Trombos kan uppstå antingen i artärer eller vener.Kärlröntgen: Radiografi av blodkärl efter tillförsel av kontrastmedel.Hjärnbrygga: Den del av det centrala nervsystemet som ligger mellan den förlängda märgen och mitthjärnan, framför lillhjärnan, och bestående av en övre och en undre del.NavelartärerNjurartärhinderBröstkorgsartärerVasomotoriska systemetTemporalartärerCerebral infarkt: Uppkomst av områden av nekros i hjärnan till följd av otillräckligt blodflöde, arteriellt eller venöst. Hjärninfarkter indelas allmänt efter hjärnhalva (dvs vänster eller höger), lob (t ex främre lob) , artärnät (t ex främre hjärnartär) och etiologi (t ex emboli). Syn. cerebral infarkt.Bronkialartärer: De vänstra luftrörsartärerna utgår från bröstpulsådern, de högra från den första interkostalartären eller den övre, vänstra luftrörsartären. De försörjer luftrörern och nedre delen av luftstrupen.NitroprussidBakre hjärnartärKnävecksartär: Fortsättningen på lårbensartären som genomkorsar knävecksgropen. Den delar sig i den främre och den bakre skenbensartären.Muskelavslappning: Den fas i muskelaktiviteten då en muskel återgår i viloläge.UlnarartärNitroglycerinStöldsyndrom, arteria subclaviaDos-responskurva, läkemedel: Förhållandet mellan läkemedelsdos och kroppens/organismens gensvar på medlet.StentarInfusioner, intraarteriella: Lokal tillförsel av läkemedel via artärkateter. Ofta används pump för att driva lösningen genom katetern. Tekniken används för cancerbehandling, behandling av mag-tarmblödning, infektion och perifer kärlsjukdom.Uterine ArteryTrombolysbehandlingHjärnstam: Den del av hjärnan som förbinder hjärnhalvorna med ryggmärgen. Den består av mesencefalon (mitthjärnan), pons (bryggan) och medulla oblongata (förlängda märgen).Kramp: Ofrivillig sammandragning av en muskel eller en muskelgrupp. Kramper kan drabba såväl skelettmuskler som glatt muskulatur.Sammandragning, patologisk: Onormal hopsnörning av en anatomisk struktur.Hjärntrombos: Proppbildning av blodplättar och fibrin i en hjärnartär eller hjärnven, vilket kan leda till hjärninfarkt. Artärtrombos är förknippad med intrakraniell ateroskleros, men kan även bero på koaguleringsstörningar (se trombofili). Ventrombos i hjärnan kompliceras ofta av hjärnblödningar.Regionalt blodflödeKranskärlsröntgen: Röntgenundersökning av hjärtmuskelns kärlsystem efter injicering av konstrastmedel.Injektioner, intraarteriellaKoma: Ett tillstånd av djup medvetslöshet med nedsatt hjärnaktivitet, ur vilken personen inte kan väckas. Koma inträffar vanligen när båda hjärnhalvorna eller hjärnstammens retikulära system drabbas av skada eller funktionsstörningar. Orsaker till koma kan vara syrebrist i hjärnan, skallskada, slaganfall, metabolisk sjukdom, infektioner i centrala nervsystemet, förgiftning, hypotermi, förhöjt intrakraniellt tryck eller andra förhållanden.Halsartär, yttre: En gren av den gemensamma halsartären (carotis communis) som försörjer de yttre delarna av huvud, ansikte och hals med blod.Tidsfaktorer15-hydroxi-11-alfa,9-alfa-(epoxymetano)prosta-5,13-diensyra: En stabil prostaglandinendoperoxidanalog som tjänar som en tromboxanhärmare. Dess verkningsmekanism omfattar härmning av den hydroosmotiska effekten hos vasopressin samt aktivering av fosfolipas C.NimodipinHalsartärförträngning: Avsmalning eller tillsnörning av den gemensamma, interna eller externa halsartären, oftast till följd av aterosklerotisk plackbildning. Förkalkningarna kan bli såriga och leda till blodproppsbildning. De trombocyt- eller kolesterolproppar som bildas kan ge upphov till övergående ischemisk attack eller stroke. Proppar som vandrar till ögat kan orsaka amaurosis fugax (flyktig amauros; tillfällig syn nedsättning).Råttor, Sprague-DawleyUtvidgning, patologisk: Tillstånd hos en anatomisk struktur, kännetecknat av onormal utvidgning.Artärbråck: Blåsa eller säckliknande utbuktning på en artär(artärbråck), ven(åderbråck, venbråck, varicer) eller hjärtat pga utvidgning av kärlväggen.Hjärnischemi: Lokal minskning av blodflödet till hjärnvävnad pga tilltäppt artär eller lågt systemiskt genomflöde. Detta hänger ofta samman med syrebrist (hypoxi). Långvarig ischemi kan leda till hjärninfarkt.Råttor, inavlade WKYNoradrenalinHalsartärskador: Traumatiska skador, av genomträngande eller icke genomträngande art, på den gemensamma, den inre eller den yttre halspulsådern, vilka kan ha uppstått till följd av skallskada, skada på bröstkorgen ell er halsen. Skadorna kan leda till karotistrombos, karotissinusfistel, pseudoaneurysm eller halsartärbråck. De kliniska symtomen kan vara omedelbara eller fördröjda.Kväveoxid: Gasformig fri radikal som produceras ur arginin i en rad olika däggdjursceller genom verkan av kväveoxidsyntas. Kväveoxid är en endotelberoende relaxerande faktor som frisätts från kärlendotelvävnad och förmedlar kärlutvidgning. Den hämmar även trombocytaggregation, löser upp trombocytaggregat och hindrar att trombocyter fastnar på kärlendotelet. Kväveoxid aktiverar cytosoliskt guanylatcyklas och höjer därmed de intracellulära nivåerna av cykliskt GMP.Cerebrovaskulära sjukdomar: Ett brett spektrum av störningar förknippade med försämrat blodflöde i hjärnans artärer och vener. Hit hör hjärninfarkt, hjärnischemi, anoxi (syrebrist) i hjärnan, hjärnembolism och trombos, arteriove nösa missbildningar och vaskulit i centrala nervsystemet. Termen är inte begränsad till att definiera sjukdomstillstånd i cerebrum, utan omfattar kärltillstånd i hela hjärnan, inklusive diencefalon, h järnstammen och lillhjärnan.Cisterna magna: Hålrummet (subaraknoidalrummet) mellan hjärnans spindelvävshinna och mjuka hinna, vid hjärnbasen mellan lillhjärnan och den förlängda märgen.ReplikatteknikerAneurysm, dissekerande: Särande av artärväggen pga blödning igenom kärlväggens inre hinnor och ut mellan kärlväggens olika skikt. Vanligast i aortan.NitroargininMetiotepin: En serotoninreceptorantagonist i det centrala nervsystemet som används som antipsykotiskt medel.Mechanical ThrombolysisFibrinolytika: Fibrinolysin eller ämnen som omvandlar plasminogen till fibrinolysin (plasmin).Cinnarizin: Ett piperazinderivat med histamin H1-receptor- och kalciumkanalblockerande verkan, samt med god verkan mot kräkningar och illamående.Sjukdomsmodeller, djur: Djursjukdommar vars kliniska mekanismer är tillräckligt lika dem hos annan sjukdom hos människor för att de skall kunna tjäna som modell. Sjukdomen hos djuret kan antingen vara framkallad eller naturlig.Uppföljningsstudier: Studier inriktade på att följa utvecklingen eller utfallet av t ex exponering, metoder, effekter av åtgärder, eller förekomst av någon sjukdom hos enskilda individer eller grupper.Kranskärlssjukdom: Sviktande hjärtfunktion pga obalans mellan hjärtmuskelfunktion och kranskärlens förmåga att förse hjärtmuskeln med tillräckligt blodflöde för normal funktion. Det är en form av hjärtmuskelischemi (syrebrist i muskelvävnaden), orsakad av nedsatt kapacitet hos kranskärlen.Ballongvidgning av kärl: Bruk av ballongkateter för vidgning av tilltäppt artär. Metoden används vid behandling av sjukdomstillstånd med arteriella ocklusioner, som t ex njurartärstenos eller blodpropp i benen. Speciell tekni k finns för ballongangioplastik i kranskärlen, perkutan transluminal koronarangioplastik (PTCA).Blodtryck: Det tryck som det cirkulerande blodet utövar på kärlväggarna.Magnetisk resonanstomografi: Icke-invasiv metod för undersökning av inre anatomistrukturer som bygger på principen att atomkärnor i ett starkt magnetfält absorberar strålningsenergipulser och avger dem som radiovågor, vilka med datateknik kan bearbetas till bilder. Till tekniken räknas även protonspinntomografi.VertebralisdissektionKilbenshålesinuit: Inflammation i kilbenshålan. Tillståndet åtföljs vanligen av pansinuit (allmän bihåleinflammation) och kan uppträda i akut eller kronisk form.EnzymhämmareProstaglandinendoperoxider, syntetiskaMediainfarkt: Utveckling av koagulationsnekros efter ischemi i någon del av det område som försörjs av den mellersta hjärnartärens kärlsystem. Kliniska tecken är kontralateral svaghet och känselbortfall i arm och ansikte och kontralateral homonym hemianopsi. Utbredda hemisfärskador kan leda till afasi, alexi, agrafi, akalkuli, fingeragnosi, anosognosi och apraktagnosi.Armhåleartär: Fortsättningen på den subklavikulära (under nyckelbenet belägna) artären; den är fördelad över armen, armhålan, bröstet och skuldran.Slaganfall: Plötslig, icke-konvulsiv förlust av nervfunktioner till följd av intrakraniell ischemi eller blödning. Vanligtvis klassificeras slaganfall utifrån anatomisk lokalisering i hjärnan, kärlområde, orsak, den drabbades ålder och förekomst av blödning eller inte.Hjärnartärsjukdomar: Sjukdomar i de intrakraniella artärerna, som försörjer storhjärnan (cerebrum) med blod och som omfattar den främre hjärnartären, den mellersta hjärnartären och den bakre hjärnartären. Till denna kateg ori av sjukdomar hör aterosklerotiska, medfödda, traumatiska, infektions-, inflammations- och andra tillstånd.Kärlöppenhet: Graden av öppenhet i blodkärl.Dinoprost: Ett naturligt förekommande prostaglandin med oxytocinverkan, luteolytisk och abortframkallande effekt. Tack vare sina kärlsammandragande egenskaper har substansen också en rad andra verkningar.NäthinneartärocklusionRetrospektiva studierBradykinin: En nonapeptidsignalsubstans som genom enzymverkan bildas från kallidin i blodet, där den verkar utvidgande på kapillärkärl och ökar deras genomtränglighet, med blodtrycksfall som följd. Bradykinin fri släpps också från mastceller vid astmaanfall, från tarmväggarna, som smärtsignal från skadad vävnad, och den kan vara en neurotransmittor.Hemodynamik: Biologiska verkningsmekanismer och händelser som bidrar till att upprätthålla den systemiska eller regionala blodcirkulationen.Vaskulit, centrala nervsystemetHalsartärtrombos: Blodproppsbildning i den gemensamma, den inre eller den yttre halspulsådern, som kan leda till förträngning eller tilltäppning av kärlen, med ischemi eller infarkt i kärlens försörjningsområde som föl jd. Blodpropp i den gemensamma halspulsådern eller i de inre halsartärerna kan ge övergående ischemianfall, hjärninfarkt eller flyktig amauros (synnedsättning).HEPES: Ett dipolärt buffringsmedel (N-(2-hydroxietyl)piperazin-N'-(2-etansulfonsyra)).Kväveoxidsyntas: Ett NADPH-beroende enzym som katalyserar omvandlingen av L-arginin och syre till att ge citrullin och kväveoxid. EC 1.14.13.39.Endotelin-1: En peptid med 21 aminosyror som produceras i ett flertal vävnader, inklusive endotelceller, vaskulära muskelceller, nervceller och astrocyter i centrala nervsystemet, och endometrieceller. Den modulerar vasomotorisk spänning, cellproliferation och hormonproduktion.Hjärnhinneartärer: Artärer som försörjer den hårda hjärnhinnan med blod.Svin: Alla djur som ingår i familjen Suidae, knubbiga, kortbenta och allätande däggdjur med tjock hud och borstliknande pälshår, förhållandevis lång nos och liten svans. Hit hör släktena Babyrousa, Phacochoerus (vårtsvin) och Sus, till vilket hör det vanliga tamsvinet (Sus scrofa).