Bakteriella infektioner: Infektioner orsakade av olika bakterier.Bakteriella infektioner, gramnegativa: Infektioner orsakade av bakterier som färgas rosa (negativ färgning) vid gramfärgning.ListeriosisAntibakteriella medel: Kemiska substanser som produceras av mikroorganismer och som, i utspädda lösningar, har förmåga att hämma tillväxten hos eller döda andra organismer. Antibiotika vars toxicitet tolereras av värden anv änds som kemoterapeutiska preparat för behandling av infektionssjukdomar hos människor, djur och växter.Bakteriella infektioner, grampositiva: Infektioner orsakade av bakterier som behåller sin lila färg (positiv färgning) efter gramfärgning.Kalcitonin: Ett peptidhormon som sänker kalciumhalten i blodet. Hos människor utsöndras det av sköldkörtelceller och verkar dämpande på bildandet av osteoklaster och på deras adsorptionsförmåga. Hormonets plasmak alciumreglerande verkan är mycket mer uttalad hos barn och i vissa sjukdomstillstånd än hos normala vuxna.Immunity, NaturalFeber: Onormal höjning av kroppstemperaturen, oftast till följd av något sjukdomsförlopp.Neutrofila leukocyterListeria monocytogenes: En art grampositiva, stavformade bakterier med stor utbredning i naturen. Bakterierna har påträffats i avloppsystem, jord, ensilage och faeces hos friska människor och djur. Infektion med denna bakterie leder till hjärninflammation, hjärnhinneinflammation, endokardit och aborter.Bakterier: Encelliga, prokaryota mikroorganismer som i allmänhet har fast cellvägg, som förökar sig genom celldelning och som uppvisar i huvudsak tre former: rund, avlång eller stavliknande, och spiralform. Någr a arter har särskilda rörelseorgan, flageller.VirussjukdomarSepsisStaphylococcus aureusLunginflammation, bakteriell: Lunginflammation orsakad av någon bakterieart. Bakteriell lunginflammation beror vanligen på spridning av infektion i luftrören genom inandning av mikroskopiska mängder sekret. De allra flesta fall av denna sjukdom är samhällsförvärvade lunginflammationer.Möss, inavlade C57BLLipopolysackarider: Fettbärande polysackarider som är endotoxiner och viktiga gruppspecifika antigen. De kommer ofta från cellväggen på gramnegativa bakterier och framkallar utsöndring av immunglobuliner. Lipopolysackaridmolekylen består av tre delar: lipid A, kärnpolysackarid och O-specifika kedjor (O-antigen). Lipopolysackarider från Escherichia coli används ofta som polyklonala B-cedllsmitogen i laboratorieimmunologi.Kolibakterieinfektioner: Infektionssjukdomar orsakade av bakteriearten Escherichia coli (E. coli).Bakterie- och svampinfektioner: Specifika eller ospecifika infektioner orsakade av bakterier och svamporganismer.PseudomonasinfektionerStafylokockinfektionerPseudomonas aeruginosaFagocytos: Fagocyters upptag och nedbrytning av mikroorganismer, andra celler och främmande partiklar.Hudsjukdomar, bakteriella: Sjkukdomar i huden, orsakade av bakterieinfektion.Värd-patogenförhållandenAntimikrobiella katjoniska peptider: Små, katjoniska peptider som hos de flesta arter utgör en viktig del av det tidiga, medfödda och framkallade försvaret mot angripande mikroorganismer. Hos djur finns de på slemhinnor, i fagocytkorn oc h på kroppsytorna. Också insekter och växter har dessa peptider. Gruppen omfattar bl a defensiner, protegriner, takyplesiner och tioniner.Grampositiva bakterier: Bakterier som bibehåller kristallviolettfärgen efter behandling enligt Grams metod.LuftvägsinfektionerCitrobacter rodentiumGramnegativa bakterier: Bakterier som tappar lilafärgning, men färgas rosa, vid gramfärgning.StreptokockinfektionerBakteriemi: Närvaro av levande bakterier i blodet. Akuta tecken på bakteriell blodinfektion är feber, frossa, takykardi och takypne. De flesta fall förekommer hos sjukhuspatienter, som ofta har andra tillstånd el ler undergår behandling som gör deras blodcirkulationssystem mer mottagligt för infektion.Antiinfektiva medel: Preparat med förmåga att döda infektiösa agens eller hindra dem från att orsaka infektion.Opportunistiska infektionerToll-liknande receptor 2Makrofager: Förhållandevis långlivade fagocytiska däggdjursceller som härrör från blodmonocyter. Huvudtyperna utgörs av peritoneala makrofager, alveolarmakrofager, histiocyter, leverns Kupfferceller och osteoklaster. Vid kroniska inflammatoriska förändringar kan de differentiera vidare till epitelioida celler eller smälta ihop till främmande jätteceller eller Langhans-jätteceller.Klebsiellainfektioner: Infektioner orsakade av bakterier av släktet Klebsiella.Bacterial LoadMöss, knockout: Musstammar, hos vars individer vissa gener inaktiverats, eller slagits ut. Utslagningen åstadkoms genom att man med hjälp av rekombinant DNA-teknik ändrar den normala DNA-sekvensen hos den gen som är föremål för studier, för att förhindra syntes av normala genprodukter. Klonade celler med lyckad DNA-förändring injiceras sedan i musembryon för framställning av chimärer. De chimära mössen avlas därefter för att ge en stam där alla celler i varje mus innehåller den brutna genen. Knockout-möss används i experimentella djurmodeller av sjukdomar och för att klarlägga geners funktioner.Toll-liknande receptor 4Cytokiner: Proteiner utan antikroppsfunktion som utsöndras av inflammatoriska leukocyter och vissa icke-leukocytiska celler och som verkar som intercellulära mediatorer. De skiljer sig från vanliga hormoner genom att de produceras av ett flertal vävnads- eller celltyper snarare än av specialiserade körtlar. Vanligtvis har de lokal parakrin eller autokrin funktion istället för endokrin.Infektion: Invasion och förökning av mikroorganismer i kroppsvävnader som kan vara kliniskt obemärkt eller ge upphov till lokala cellskador. En lokal infektion kan bli bestående, sprida sig och utvecklas till en akut, subakut eller kronisk, klinisk infektion eller sjukdom. Infektionen kan även bli systemisk, om mikroorganismerna sprider sig till lymf- och kärlsystemet.Leukocytantal: Antalet vita blodceller per enhetsvolym i venblod. Med differentialräkning mäts det relativa antalet av olika typer av vita celler.Feber av okänt ursprung: Febertillstånd utan fastställd orsak.ProteinprekursorerBukhinneinflammationToll-liknande receptorerSjukdomsmottaglighet: Förhållanden i kroppen som får kroppsvävnaderna att reagera på speciella sätt på vissa yttre stimuli, och sålunda gör individen ovanligt benägen för vissa sjukdomar.Enterobacteriaceaeinfektioner: Infektioner orsakade av bakterier tillhörande familjen Enterobacteriaceae.Eyelashes: Håren som kantar ögonlocken.Bindhinneinflammation, bakteriell: Variga infektioner i ögats bindhinna orsakade av ett flertal arter av gramnegativa, grampositiva eller syrafasta bakterier, varav några av de vanligare är Haemophilus, Streptococcus, Neisseria och Chlamydia.Möss, inavlade BALB CStreptococcus pneumoniaeNeutropeniHemophilusinfektioner: Infektioner orsakade av bakterier av släktet Haemophilus.Kolibakterie: En art gramnegativa, fakultativt anaeroba och stavformade bakterier som normalt förekommer i den nedre delen av tarmkanalen hos varmblodiga djur. Vanligtvis är den inte patogen, men vissa stammar kan ge upphov till diarré och variga infektioner. Syn. E. coli.Lunginflammation: Inflammation i lungorna.UrinvägsinfektionerInflammation: Ett patologiskt förlopp kännetecknat av vävnadsskada eller vävnadsnedbrytning, orsakat av ett flertal cytologiska och kemiska reaktioner. Vanliga manifestationer är smärta, värmekänsla, rodnad, svullnad och funktionsstörningar.Mikroorganismer, antal: Räkning av antalet livsdugliga, isolerade bakterier, arkeceller eller svampceller eller -sporer på ett fast odlingsmedium. Varje koloni (dvs kolonibildande enhet) representerar avkomman av en enda inympad cell. Metoden används rutinmässigt av miljömikrobiologer för att bestämma antalet organismer i luft, föda och vatten, av kliniker för att mäta den mikrobiella belastningen på patienter, och vid antibiotikatestning.Lunga: Någotdera organ av det organpar som finns i brösthålan och vars uppgift är att syresätta blodet.Sjukdomsmodeller, djur: Djursjukdommar vars kliniska mekanismer är tillräckligt lika dem hos annan sjukdom hos människor för att de skall kunna tjäna som modell. Sjukdomen hos djuret kan antingen vara framkallad eller naturlig.SvampinfektionerPneumokockinfektionerSalmonellainfektioner, djurSignalomvandlingProspektiva studierKlebsiella pneumoniae: Gramnegativa, orörliga, kapslade och gasproducerande stavbakterier som är utbredda i naturen och förknippade med urinvägs- och luftvägsinfektioner hos människor.Celler, odlade: Celler som drivs fram in vitro i odlingsmedia som främjar deras tillväxt. Odlade celler används bl a för studier av utveckling, morfologi, metaboliska, fysiologiska och genetiska processer.Tumörnekrosfaktor-alfaSalmonellainfektionerInterleukin-8: Ett cytokin som aktiverar neutrofiler och attraherar neutrofiler och T-lymfocyter. Det frisätts av flera olika celltyper, bl a monocyter, makrofager, T-lymfocyter, fibroblaster, endotelceller, samt keratinocyter genom inflammatorisk stimulering. IL-8 är en medlem av superfamiljen beta-tromboglobuliner och strukturellt besläktad med trombocytfaktor 4.Eye Infections, Bacterial: Bakterieinfektioner utvändigt eller invändigt i ögat. Till de vanligare patogenerna hör Haemophilus, Neisseria, Staphylococcus, Streptococcus och Chlamydia.Immunbristsyndrom: Syndrom som kännetecknas av brister i immunförsvaret, antingen det cellulära eller det humorala.Läkemedelsresistens, bakteriell: Bakteriers förmåga att motstå eller utveckla tolerans för kemoterapeutiska preparat och antibiotika. Denna resistens kan förvärvas genom genmutationer eller främmande DNA vid plasmidöverföring (R-faktorer).Hjärnhinneinflammation, bakteriell: Bakterieinfektioner i leptomeningerna och subaraknoidalrummet, omfattande hjärnbarken, hjärnnerverna, hjärnans blodkärl, ryggmärgen och nervrötterna. Typen av patogen kan variera med ålder och klinisk status (t ex postoperativt tillstånd, immundefekt eller fysisk skada). Kliniska tecken är akut feber, nackstelhet, påverkat allmäntillstånd, krampanfall och lokal nervsvikt. Tillståndet kan få ett dödligt utfall inom 24 timmar. Patologiska kännetecken är varbildning i subaraknoidalrummet och diffus inflammation i nerv- och kärlvävnader.Myeloid Differentiation Factor 88Salmonella tymphimuriumNyfödda: Spädbarn som är högst 1 månad gammalt.Akut sjukdom: Hastigt påkommen och relativt kortvarig sjukdom.Mikrobiologisk resistensbestämning: Tester som visar den relativa effekten av olika kemoterapeutiska medel mot specifika mikroorganismer (t ex bakterier, svampar, virus).Interferon Type IIHjärnhinneinflammation: Inflammation av hjärnans eller ryggmärgens skyddshinnor, dvs mjuka hinnan, spindelvävshinnan och hårda hinnan. Infektioner (av virus, bakterier eller svamp) är de vanligaste orsakerna till inflammation, men även subaraknoidalblödning, kemisk retning, granulomatösa tillstånd, tumörer och andra inflammatoriska tillstånd kan ge detta syndrom.TidsfaktorerAcetylmuramyl-alanyl-isoglutamin: Immunologiskt peptidoglykanadjuvans som ursprungligen isolerades ur fragment av bakteriecellmembran; verkar också feberframkallande och kan orsaka artrit; stimulerar såväl humoralt som cellulärt immun svar.Mjälte: Ett organ i övre delen av bukhålan, rikt på blodkärl.Chock, septiskLunginflammation, pneumokock: En febersjukdom orsakad av Streptococcus pneumoniae. Tillståndet kännetecknas av inflammation i en eller fler lunglober, och till symtomen hör frossa, feber, snabb andhämtning och hosta.SårinfektionerBetadefensinerHudsjukdomar, infektiösa: Hudsjukdomar som beror på infektioner av bakterier, svampar, parasiter eller virus.Bakterieproteiner: Proteiner förekommande hos någon bakterieart.CoinfectionC-reaktivt protein: Ett plasmaprotein som cirkulerar i förhöjda koncentrationer vid inflammation och efter uppkomst av vävnadsskada.Monocyter: Stora, fagocytiska, enkärniga leukocyter som bildas i benmärgen hos ryggradsdjur och släpps ut i blodet. De innehåller en stor, oval och något inbuktad kärna, omgiven av en rymlig cytoplasma och talrika organeller.Biologiska markörer: Mätbara och kvantifierbara biologiska parametrar (som t ex halten av något specifikt enzym eller hormon, fördelningen av en specifik genetisk fenotyp i en population eller närvaron av biologiska ämnen ) som tjänar som indikatorer för hälsorelaterade bedömningar av t ex sjukdomsrisk, psykiska störningar, miljöexponering och dess effekter, tillväxt i cellodling osv.Vita blodkroppar: Vita blodceller, omfattande både granulära leukocyter (basofiler, eosinofiler och neutrofiler) och icke-granulära leukocyter (lymfocyter och monocyter).Antibiotikaprofylax: Behandling med antibiotika före, under eller efter en diagnos, en terapeutisk eller kirurgisk åtgärd i syfte att förebygga infektioner.Bröstkörtelinflammation: Inflammation i bröstet eller bröstkörteln.Osteomyelit: Ben- och benmärgsinflammation.PyelonefritHårsjukdomar: Sjukdomar som påverkar hårväxt och hårbestånd.Epitelceller: Celler som täcker kroppens inre och yttre ytor.Molekylsekvensdata: Beskrivningar av specifika sekvenser av aminosyror, kolhydrater eller nukleotider som publicerats och/eller deponerats och hålls tillgängliga i databaser som t ex Genbank, EMBL, NBRF eller andra sekvensdataarkiv.Blodets bakteriedödande förmåga: Naturlig, bakteriedödande egenskap hos blodet tack vare förekomsten av antibakteriella ämnen som betalysin, leukin m fl.NeutrofilinfiltreringHornhinnesår: Bortfall av epitelvävnad från hornhinnans yta till följd av erosion eller vävnadsnekros. Tillståndet orsakas vanligtvis av bakterie-, svamp- eller virusinfektion.Haemophilus influenzae: En art av Haemophilus som fäster vid slemhinnorna hos människor och olika djurarter. Arten indelas vidare i biotyperna I till VIII.SuperinfektionLivmodersjukdomar: Patologiska processer som omfattar någon del av livmodern.Bakteriella antigenerFagocyter: Celler som utgör en del av kroppens ospecifika försvar och tar upp och oskadliggör främmande ämnen, partiklar eller celler.Lunginflammation, viral: Lunginflammation orsakad av virus.Reglering av genuttryck: De processer genom vilka cellkärnors, cytoplasmatiska eller intercellulära faktorer inverkar på differentieringsstyrningen av genaktiviteten under transkriptions- eller translationsstadierna. Hit hör även genaktivering och geninduktion.CellinjeCystisk fibros: En ärftlig sjukdom i de exokrina körtlarna som drabbar främst bukspottkörteln, andningsvägarna och svettkörtlarna, och som brukar börja i barnaåren. Sjukdomen kännetecknas av kroniska luftvägsinfektioner, nedsatt kapacitet hos bukspottkörteln och benägenhet för värmeutmattning. Skrumplever under barndomen förekommer ofta och kan leda till portahypertension, mjältförstoring och hypersplenism.Hemocyter: Alla typer av blodceller, särskilt hos ryggradslösa djur.Bakteriell vidhäftning: Adhesionsförmåga är en kemisk egenskap hos bakterier såväl med som utan fimbrier ("cellhår") att kunna fästa vid andra celler, vävnader eller icke-levande ytor. Denna egenskap är av betydelse för kolo nibildning och sjukdomsalstrande förmåga.Sjukdomsalstrande förmågaSkabbMöss, inavlade C3HVanlig variabel immunbrist: En heterogen grupp av immunbristsyndrom, kännetecknade av hypogammaglobulinemi inom de flesta isotyper, varierande B-celldefekter och återkommande bakterieinfektioner.Varböld: Varbildning, varansamling.Systemisk inflammatorisk respons syndromImmunitet: Motståndskraft mot främmande mikroorganismers intrång eller patogena effekter, eller mot giftverkan av antigena ämnen.Micrococcus luteus: En art grampositiva, runda bakterier som är hopkoppplade fyra och fyra eller i klungor av tetrader. De finns främst på huden hos däggdjur.Interleukin-18: Ett cytokin som strukturellt liknar IL-1 och funktionellt IL-12. Det förstärker den cytotoxiska verkan hos NK-celler och CT-lymfocyter och tycks spela en roll både som neuroimmunomodulerare och vid framkallande av slemhinneimmunitet.Interleukin-6: En faktor som stimulerar tillväxt och differentiering av mänskliga B-celler och som även verkar som tillväxtfaktor för hybridom och plasmacytom. Interleukin-6 produceras av många olika celler, som t ex T-celler, monocyter och fibroblaster.Glykodeoxicholsyra: Ett gallsalt som bildas i levern genom konjugation av deoxicholat med glycin, vanligen i form av natriumsalt. Det verkar som lösningsmedel för fetter så att dessa kan absorberas, och även syran själv absorberas. Uropathogenic Escherichia coliPectobacterium carotovorum: En art gramnegativa, fakultativt anaeroba, stavformade bakterier som orsakar röta hos en stort antal olika växter och ger upphov till vaskulär sjukdom hos morot och potatis.Flödescytometri: En mätteknik som utnyttjar en maskin för att göra, bearbeta och presentera en eller fler mätningar på enstaka celler ur en cellsuspension. Cellerna färgas vanligen med något fluorescent färgämne som är specifikt för de cellkomponenter som undersöks, t ex DNA, och fluorescensen hos varje cell mäts då den snabbt passerar aktiveringsstrålen (laser eller kvicksilverlampa). Fluorescensen ger ett kvantitativt mått på olika biokemiska och biofysiska egenskaper hos cellen, och utgör även en grund för cellsortering. Andra mätbara optiska parametrar är bl a ljusabsorption och ljusspridning, varav den senare kan användas för mätning av cellstorlek, form, täthet, kornighet och färgupptagning.Ciprofloxacin: Ett antibiotiskt preparat av karboxifluorkinolintyp med verkan mot ett stort antal olika mikroorganismer. Medlet har använts med framgång och med god säkerhet för behandling av resistenta luftvägs-, h ud-, skelett-, led-, mag/tarm- och urogenitala infektioner.Akutfasproteiner: Proteiner som utsöndras i större eller mindre mängd i blodet av hepatocyter i samband med skada, inflammation eller sjukdom. Dessa proteiner tjänar som hämmare eller mediatorer av inflammatoriska förl opp. Vissa akutfasproteiner har använts för diagnostiska ändamål.Bakteriella antikroppar: Immunglobuliner framkallade av bakteriella antigena komponenter.NF-kappa BKemotaxi, leukocytär: Leukocyters rörelse som svar på en koncentrationsförhöjning av ett ämne eller immunologiska reaktionsprodukter.Yersinia enterocoliticaYersiniainfektionerBiologisk terapi: Behandling av sjukdomar genom användning av ämnen som framkallar en biologisk reaktion i organismen. Häri ingår bruk av sera, antitoxiner, vacciner, celler, vävnader och organ.Cilastatin: Cilastatin hämmar njurenzymet dehydropeptidas-I och leukotien D4-dipeptidas. Eftersom imipenem, ett antibiotikum, hydrolyseras av dehydropeptidas-I, som finns i njurrörens borstbräm, ges cilastatin ti llsammans med imipenem för att öka dess effekt. Preparatet hämmar också omsättningen av leukotrien D4 till leukotrien E4.Immunglobulin G: Det dominerande immunglobulinet i normalt humanserum.Inflammatoriska mediatorer: Endogena föreningar som förmedlar inflammation (autakoider), och likartade exogena ämnen, inkl. syntetiska prostaglandiner.Streptococcus agalactiaeSensitivitet och specificitetLeukocytelastas: Ett enzym som katalyserar hydrolys av proteiner, inklusive elastin. Det klyver företrädesvis bindningarna på karboxylsidan av Ala och Val, med större specificitet för Ala. EC 3.4.21.37.Melioidosis: En infektionssjukdom hos människor och djur som liknar rots. Den orsakas av Burkholderia pseudomallei och kan variera från vilande infektion till svårartat tillstånd med abscesser, lunginflammation och bakteriemi.ParasitsjukdomarGranulocyter: Leukocyter, vars cytoplasma innehåller rikligt med korn. Cellerna indelas i tre grupper utifrån kornens färgningsegenskaper: neutrofila, eosinofila och basofila. Mogna granulocyter utgör neutrofiler, eosinofiler och basofiler.Andningsorganens slemhinnaOpsoninproteinerCD14-antigener: Glykolipidförankrade glykoproteiner som uttrycks på celler av myelomonocythärkomst, inkl. monocyter, makrofager och vissa granulocyter. De fungerar som receptorer för komplex av lipopolysaccharid (LPS ) och LPS-bindande protein.SerratiainfektionerMembranglykoproteiner: Glykoproteiner i cellmembran eller på cellytor.PeptidoglykanBakteriell translokering: Levande bakteriers förflyttning från mag-tarmkanalen till organ utanför tarmarna, som t ex mesenterialkörtlar, lever, mjälte, njurar och blodkärl. Faktorer som kan leda till translokering är koloniser ing av gramnegativa enterobaciller, nedsatt immunförsvar eller skador på tarmslemhinnan som ökar permeabiliteten i tarmväggen. Dessa mekanismer kan också samverka till systemisk spridning av den lokal a normalflorans bakterier och därmed ge upphov till dödlig blodförgiftning.Gammaglobulinbrist: En immunologisk bristsjukdom med extremt låga nivåer av alla gammaglobulinklasser i blodet.Bindhinneinflammation: Inflammation av ögats bindhinna; kan orsakas av bakterier, virus eller allergisk reaktion. Syn. konjunktivit.Endotoxiner: Toxiner som är starkt förknippade med den levande cytoplasman eller cellväggen hos vissa mikroorganismer, och som inte lätt tränger ut i odlingsmedium, men frigörs vid cellupplösning.Gentamiciner: Ett komplex av tre olika, men närbesläktade aminoglykosidsulfater, gentamicin C1, C2 och C1(subA), som erhålls från Micromonospora purpurea och närstående arter. De är bredspektrumantibiotika, men kan ge hörsel- och njurskador. De verkar genom att hämma proteinsyntes.Makrofager, peritoneala: Enkärniga fagocyter som härrör från prekursorceller i benmärgen, men som är belägna i bukhinnan.Disease ResistanceMakrofager, alveolära: Runda, granulära, enkärniga fagocyter som finns i lungblåsorna. De tar upp små, inandade partiklar, bryter ned dem och presenterar antigenen för immunceller.TrichiasisOmvänt transkriptaspolymeraskedjereaktionPulpainflammationStreptococcus pyogenesBronkoalveolär sköljvätska: Vätskan som erhålls efter sköljning av lungalveolerna. Den används för undersökning av biokemiska och inflammatoriska förändringar i och effekterna av behandling vid interstitiell lungvävnad.Immunsupprimerad värd: Människa eller djur vars immunförsvar är bristfälligt pga immundefektsjukdom eller annan sjukdom, eller pga medicinering med immunsupprimerande läkemedel eller strålbehandling.Immunglobuliner, intravenösa: Immunglobulinberedningar för intravenös tillförsel som huvudsakligen innehåller immunglobulin G (IgG). De används för behandling av en rad sjukdomar, förknippade med minskade eller onormala immunglobulinnivåer, inkl. AIDS hos barn, primär hypergammaglobulinemi, SCID (svår kombinerad immundefekt), cytomegalovirusinfektioner hos patienter med transplantat, kronisk lymfocytisk leukemi, Kawasakisyndromet, neonatalinfektioner och idiopatisk trombocytopen purpura.Biofilm: Tunna skikt av bakterier eller andra mikroorganismer på ytor i vatten eller andra våta miljöer där organismerna kan leva, t ex på medicinska implantat, på tandytor eller på båtbottnar i sjövatten. I r eningsverk används biofilm för vissa processer. Biofilmen består av flera lager celler i ett skyddande slem av polymerer, som cellerna själva producerar, och som bildar en barriär mot såväl fagocyter som antibiotika.Slem: Slemhinnornas sega sekret. Det innehåller mucin, vita blodkroppar, vatten, oorganiska salter och förbrukade celler.TrakomNod1 Signaling Adaptor ProteinStafylokockhudinfektionerLäkemedelsmultiresistens, bakteriell: Bakteriers förmåga att motstå eller utveckla tolerans för flera strukturellt och funktionellt skilda läkemedel samtidigt. Denna resistens kan förvärvas genom genmutationer eller främmande DNA vid plasmidöverföring (R-faktorer).Defensiner: En grupp antibiotiska peptider som påvisats hos människor, djur och växter. De tros ha betydelse som försvarssubstanser vid infektioner, inflammation, sårläkning och förvärvad immunitet. Utifrån disulfidparen på deras typiska sex cysteinrester indelas de i alfadefensiner och betadefensiner.ElafinBakteriegifter: Giftiga ämnen producerade av bakterier. Toxinerna består huvudsakligen av proteiner med hög molekylvikt och starka antigena egenskaper. Några används som antibiotika och för vaccinframställning, eller för diagnostiska hudtester.Brännskador: Vävnadsskador orsakade av kontakt med hetta, ånga, kemikalier (kemiska brännskador), elektricitet (elektriska brännskador) eller liknande.Retrospektiva studierMjukdelsinfektioner: Infektioner i vävnad som inte tillhör skelettet, dvs ben, ledband, brosk och fibervävnad. Begreppet brukar avse hud- och mjukdelsinfektioner, och underhudsvävnad och muskelvävnad omfattas vanligtvis. De avgörande faktorerna vid anaeroba infektioner är vävnadsskada, ischemi och kirurgiska ingrepp. Bakterierna kommer ofta från tarm- eller munfloran, särskilt när det gäller sårskador förknippade med tarmkirurgi, trycksår och bett.SalmonellaInterleukin-1betaSmittsamma sjukdomar: Sjukdomar som på olika vägar överförs med något smittämne, t ex bakterier eller virus, från en individ till en annan.OrthomyxoviridaeinfektionerTrimetoprim-sulfametoxazolkombinationAIDS-relaterade opportunistiska infektioner: Opportunistiska infektioner hos HIV-positiva patienter. De vanligaste är lunginflammation orsakad av Pneumocystis carinii, Kaposis sarkom, kryptosporidios, herpes simplex, toxoplasmos, kryptokockos och Mycobacterium avium-komplex, Microsporidiuminfektioner och Cytomegalovirusinfektioner.Hornhinneinflammation: Inflammatorisk reaktion i hornhinnan.Actinobacillus suisBurkholderia pseudomallei: En art av gramnegativa, aeroba bakterier som orsakar melioidos. Den har isolerats ur jord och vatten i tropiska områden, särskilt Sydostasien.Staphylococcus epidermidisStafylokockRespiratory BurstRiskfaktorerNeutrofilaktiveringInterleukin-1: En löslig faktor som produceras av monocyter, makrofager och andra celler, och som aktiverar T-lymfocyter och förstärker deras svar på mitogener eller antigener. IL-1 består av två distinkta former, IL-1 alfa och IL-1 beta, som har samma funktioner, men utgör distinkta proteiner. De biologiska effekterna av IL-1 omfattar förmågan att ersätta makrofagbehovet för aktivering av T-celler. Faktorn skiljer sig från interleukin-2.Interleukin-1 Receptor-Associated KinasesLymfocytantigen 96: Ett utsöndrat protein som förenar sig med toll-liknande receptor 4 och är väsentligt för att receptorer ska känna igen lipopolysackarider.Bakteriefysiologi: Fysiologisk aktivitet hos bakterier.Mag-tarmsystemet: Vanligtvis avses matsmältningssystemet från munnen till ändtarmsöppningen, men inte de anslutna körtelorganen (lever, gallvägar, bukspottkörtel).