Nötkreatursjukdomar: Sjukdomar hos tamboskap av släktet Bos. Hit räknas sjukdomar hos ko, yak och zebu.Bifidobacterium: Stavformad, grampositiv, syrakänslig, icke sporbildande och icke rörlig bakterie som utgör ett släkte av familjen Actinomycetaceae. Bakterierna finns i tarmarna och i vagina hos människa.Nötkreatur: Tamboskap som vanligtvis hålls på någon form av lantgård för produktion av kött eller mjölkprodukter eller som arbetsdjur.Tarmar: Den del av matsmältningsapparaten som sträcker sig från magen till ändtarmskanalen. Den omfattar tjocktarmen och tunntarmen.Svin: Alla djur som ingår i familjen Suidae, knubbiga, kortbenta och allätande däggdjur med tjock hud och borstliknande pälshår, förhållandevis lång nos och liten svans. Hit hör släktena Babyrousa, Phacochoerus (vårtsvin) och Sus, till vilket hör det vanliga tamsvinet (Sus scrofa).Diarre: Onormalt lös eller onormalt frekvent avföring.DjurfoderKoprofagiMikroorganismer, antal: Räkning av antalet livsdugliga, isolerade bakterier, arkeceller eller svampceller eller -sporer på ett fast odlingsmedium. Varje koloni (dvs kolonibildande enhet) representerar avkomman av en enda inympad cell. Metoden används rutinmässigt av miljömikrobiologer för att bestämma antalet organismer i luft, föda och vatten, av kliniker för att mäta den mikrobiella belastningen på patienter, och vid antibiotikatestning.Steriluppfödda djur: Djur som ej är smittade av främmande organismer.Tjocktarm: Det nedre avsnittet av mag-tarmkanalen, omfattande blindtarm, grovtarm och ändtarm.RNA, ribosomalt, 16SBakterie-DNA: Deoxiribonukleinsyra (arvsmassa) hos bakterier.Galla: En emulgerande substans som produceras i levern, ansamlas i gallblåsan och utsöndras i tolvfingertarmen. Vätskan innehåller gallsyror och -salter, kolesterol och elektrolyter, och underlättar spjälkni ngen av fett i tarmen.PolymeraskedjereaktionBacteroides: Ett släkte gramnegativa, anaeroba och stavformade bakterier. Dess medlemmar finns normalt i munhålan, luftvägarna, tarmarna och det urogenitala systemet hos människor, djur och insekter. Vissa arter k an vara patogena.Matsmältning: Kroppens nedbrytning av föda för ämnesomsättningen.Campylobacter: Ett släkte av bakterier i reproduktionsorgan, tarmkanal och munhåla hos djur och människor. Några arter är patogena.Lactobacillus: Ett släkte grampositiva, mikroaerofila, stavformade bakterier med stor spridning i naturen. Olika arter ingår i normalfloran i mun, tarmar och vagina hos många däggdjur, inkl. människor. De är sällan sjukdomsframkallande.Matsmältningssystemet: En grupp av organ som sträcker sig från munnen till ändtarmen och vars uppgift är att bryta ned föda, ta upp näringsämnen och eliminera avfallsprodukter. Hos människor omfattar matsmältningssystemet mag-tarmkanalen och tillhörande körtlar (lever, gallvägar, bukspottkörtel).BlindtarmBiotransformering: Kemisk förändring av en exogen substans i ett biologiskt system. Förändringen kan innebära en inaktivering av ämnet eller produktion av en aktiv metabolit från en inaktiv ursprungsförening. Omvandling en kan vara icke-syntetisk (oxidation-reduktion, hydrolys) eller syntetisk (glukuronidbildning, sulfatkonjugation, acetylering, metylering). Metabolisk detoxikation och eliminering räknas också hit.Bacterial SheddingSvinsjukdomar: Sjukdomar hos tamsvin och vildsvin av släktet Sus.Läkemedelstillförsel genom munnen: Tillförsel av läkemedel eller andra substanser genom munnen.Eubacterium: Ett släkte grampositiva, stavformade bakterier som återfinns i kroppshåligheter hos människor och djur, i djur- och växtprodukter, i infekterade mjukvävnader och i jord. Några arter kan framkalla sjukdom. De producerar inte endosporer.Escherichia coli O157: En verocytotoxinproducerande serogrupp tillhörande O-underfamiljen av Escherichia coli som visat sig ge svår matförgiftning. Stammen serotyp H7 producerar Shigaliknande toxiner och har kopplats till epidemier orsakade av smittförande livsmedel av nötkött. Denna serogrupp ger upphov till hemorragiskt och hemolytiskt uremiskt syndrom samt övervägande blodig diarré och gastroenterit hos barn.Fettsyror, flyktiga: Korta fettsyrakedjor som kan ha upp till sex kolatomer i längd. De utgör den huvudsakliga slutprodukten av den mikrobiella jäsningen i matsmältningssystemet hos idisslare, och kan även vara förknippade med nervsjukdom hos människor.Giardia: Ett släkte gisseltrådsförsedda inälvsprotozoer som är parasiter hos olika ryggradsdjur, inklusive människor. Till kännetecknen hör fyra par flageller från ett komplext system av axonem och cystor med ellipsoid eller äggform.Kolibakterieinfektioner: Infektionssjukdomar orsakade av bakteriearten Escherichia coli (E. coli).Jäsning: En enzymutlöst kemisk förändring i organiska föreningar som sker utan tillgång till syre. Vid processen bildas etanol eller mjölksyra och frigörs energi.Kryptosporidios: Tarminfektion med svår diarré orsakad av den parasitära protozon Cryptosporidium. Den kan drabba både människor och djur.Giardiasis: Infektion i tunntarmen orsakad av den gisselförsedda protozoen Giardia lamblia. Den sprids med förorenade livsmedel och förorenat vatten, eller från person till person.SalmonellaClostridium: Ett släkte rörliga eller icke-rörliga, grampositiva bakterier av familjen Bacillaceae. Många arter har identifierats, varav några är patogena. De lever i vatten, jord och i tarmkanalen hos människor o ch djur.Mag-tarminnehåll: Resterna av de födoämnen som intagits och befinner sig i mag-tarmkanalen.Ribosom-DNA: DNA-sekvenser som innehåller kod för ribosom-RNA och de DNA-segment som separerar enskilda ribosom-RNA-gener, och som benämns ribosomseparations-DNA (ribosomalt spacer-DNA). Syn. rDNA.Bakterier: Encelliga, prokaryota mikroorganismer som i allmänhet har fast cellvägg, som förökar sig genom celldelning och som uppvisar i huvudsak tre former: rund, avlång eller stavliknande, och spiralform. Någr a arter har särskilda rörelseorgan, flageller.Isospora: Ett släkte protozoparasiter som finns i tarmarna hos fåglar, groddjur, kräldjur och däggdjur, även människor. Oocystorna producerar två sporocystor, var och en med fyra sporozoiter. Många arter utgör parasiter hos både vilda djur och tamdjur.Kost: Människors eller djurs normala intag av föda eller dricka. Hit hör inte kostterapi, som avser speciell kost för behandling av sjukdom.Cryptosporidium: Ett släkte kockformade parasiter av familjen Cryptosporidiidae, som förekommer i tarmepitelet hos många ryggradsdjur, inklusive människor.DesulfovibrioinfektionerFylogenes: Släktskapsförhållanden mellan grupper av organismer, baserade på deras genuppsättningar.Hästar: Stora, uddatåiga, växtätande hovdjur av familjen Equidae (hästdjur). Det finns ett flertal olika raser av tamhäst, och de varierar mycket i storlek. Hästar har svettkörtlar över hela kroppen och svettas mycket vid ansträngning.Tarmabsorption: Upptag av ämnen genom tarmhinnan.BifidobacterialesinfektionerArtsspecificitetMag-tarmsystemet: Vanligtvis avses matsmältningssystemet från munnen till ändtarmsöppningen, men inte de anslutna körtelorganen (lever, gallvägar, bukspottkörtel).Salmonellainfektioner, djurSpirochaetalesinfektionerGrovtarm: Tarmsegmentet mellan blindtarmen och ändtarmen. Det omfattar en uppåtstigande, en tvärgående, en nedåtgående och en slingrande del.DNA-sekvensanalys: En flerstegsprocess som omfattar DNA-kloning, mappning, subkloning, sekvensering och analys av data.Slakthus: Platser för slakt och styckning; slakterier.Lawsonia (bakterier): Ett släkte gramnegativa, obligat intracellulära bakterier som ger upphov till en fortskridande enterit hos djur, särskilt grisar, hjortar, hästar och kaniner.Kolradioisotoper: Instabila kolisotoper som sönderfaller under avgivande av strålning. Kolatomer med atomvikterna 10, 11 och 14-16 är radioaktiva kolisotoper.Odlingsmedia: Varje flytande eller fast preparat som är specifikt avsett för odling, lagring eller transport av mikroorganismer eller andra sorters celler. Olika typer av media, såsom differentierande substrat, selektiva substrat, testsubstrat och definierade substrat, tillåter odling av bestämda mikroorganismer och celltyper. Fasta medier erhålls genom tillsats av agar eller gelatin till flytande substrat.Kostfibrer: De rester av växtcellers väggar som motstår den enzymatiska spjälkningen i människans matsmältningssystem. De består av olika polysaccharider och ligniner.Gallsyror och gallsalter: Steroida syror och salter. Primära gallsyror fås från kolesterol i levern och sammankopplas med glycin eller taurin. Sekundära gallsyror modifieras av bakterier i tarmen. De spelar en viktig roll i sp jälkningen och absorptionen av fettämnen, och har även använts farmakologiskt för behandling av gallsten.VattenföroreningKväve: Ett gasformigt grundämne med kemiskt tecken N, atomnummer 7 och atomvikt 14. Kvävemolekylen består av en dubbelatom, och gasen utgör ca 78 volymprocent av jordens atmosfär. Kväve är en beståndsdel av proteiner och nukleinsyror, och ingår i alla levande celler.Hundar: Här avses tamhund, Canis familiaris, med omkring 400 raser och tillhörande rovdjursfamiljen Canidae. De finns överallt i världen och lever tillsammans med människor.VävnadsdistributionSjukdomsreservoarer: Levande eller ickelevande reservoarer för sjukdomsframkallande organismer som utgör potentiella källor för sjukdomsutbrott. Reservoarer måste särskiljas från vektorer och bärare, som är ansvariga för överföringen av sjukdom.Hästsjukdomar: Sjukdomar hos tam- eller vildhästar av arten Equus caballus.Djurens näringsfysiologiProbiotikaBakteriologiska teknikerBakterier, anaeroba: Bakterier som kan överleva utan närvaro av syre.Eimeria: Ett släkte protozoparasiter tillhörande underklassen Coccidia. Olika arter uppträder som parasiter i lever- och tarmepitelceller hos både människor och djur.TrichostrongyloideaSensitivitet och specificitetCampylobacterinfektioner: Infektioner orsakade av bakterier tillhörande släktet Campylobacter.Molekylsekvensdata: Beskrivningar av specifika sekvenser av aminosyror, kolhydrater eller nukleotider som publicerats och/eller deponerats och hålls tillgängliga i databaser som t ex Genbank, EMBL, NBRF eller andra sekvensdataarkiv.Högtrycksvätskekromatografi: Vätskekromatografimetoder som har högt ingångstryck, hög känslighet och hög hastighet.UrinEnterobacteriaceae: En familj gramnegativa, fakultativt anaeroba, icke sporbildande stavbakterier. Bakterierna finns överallt. Några är saprofyter, andra växt- eller djurparasiter. Många arter är av stor ekonomisk betydelse pga sina sjukdomsalstrande effekter inom jordbruk och djurhållning.FårsjukdomarKolibakterie: En art gramnegativa, fakultativt anaeroba och stavformade bakterier som normalt förekommer i den nedre delen av tarmkanalen hos varmblodiga djur. Vanligtvis är den inte patogen, men vissa stammar kan ge upphov till diarré och variga infektioner. Syn. E. coli.SpirochaetalesGässTarmtömning: Den normala processen för eliminering av avföring via ändtarman.Cryptosporidium parvum: En art av parsitära protozoer som infekterar människor och husdjur. Oocystorna mäter fem mikrometer i diameter. Organismerna har omväxlande sexuell och asexuell fortplantning.Djur, vilda: Djur som lever fritt. Hit räknas inte fritt strövande tamdjur eller vilda djur i djurparker.Mag-tarmkatarr: Inflammation i något segment av mag-tarmsystemet, från matstrupen till ändtarmen. Orsakerna kan vara många: genetiska, infektioner, överkänslighet, läkemedelseffekter eller cancer.Mjölk: Den vita vätska som utsöndras av mjölkkörtlarna. Den innehåller proteiner, socker, fetter, vitaminer och mineralämnen.VattenmikrobiologiAvloppsvattenParatuberkulosHusdjur: Djur som genom fångenskap anpassats till ett liv tillsammans med människan. Hit hör både nyttodjur (hästar, nötkreatur, får osv) och sällskapsdjur (hundar, katter, hästar osv).Felidae: En familj (kattdjur) i ordningen Carnivora, bestående av kraftiga och snabba landlevande rovdjur med stark jaktinstinkt. Kattdjuren kan, till skillnad från hundarna, dra in klorna.ZoonoserTarmkatarr: Inflammation i tarmkanalen. Syn. enterit.Anaerobios: En livsmiljö utan syrgas.FårCampylobacter fetus: En art av bakterier hos människa och många djur- och fågelarter och som ofta ger upphov till sterilitet och/eller abort.Virus SheddingKoccidios: Protozoinfektion hos djur och människor. Den orsakas av flera olika släkten av Coccidia.Clostridium perfringens: Den vanligaste orsaken till kallbrand. Många distinkta typer kan särskiljas utifrån distributionen av tolv olika toxiner.Hundsjukdomar: Sjukdomar hos tamhund (Canis familiaris). Hit hör inte sjukdomar hos vilda hundar, vargar, rävar eller andra Canidae, för vilka indexeringstermen Carnivora används.Tarmsjukdomar, parasitära: Tarminfektioner orsakade av parasiter, ofta protozoer eller parasitmaskar. Infektioner orsakade av rundmaskar (nematodinfektioner) och bandmaskar (cestodinfektioner) kallas även helmintiasis.Livsmedelsmikrobiologi: Förekomst av bakterier, virus och svamp i födoämnen. Området är inte begränsat till patogena orgranismer, utan omfattar även närvaro av icke-patogena bakterier och svampar i t ex ost och vin.Köttätare: Hit räknas både köttätande djur och växter. Syn. karnivorer (sing. karnivor).Antibakteriella medel: Kemiska substanser som produceras av mikroorganismer och som, i utspädda lösningar, har förmåga att hämma tillväxten hos eller döda andra organismer. Antibiotika vars toxicitet tolereras av värden anv änds som kemoterapeutiska preparat för behandling av infektionssjukdomar hos människor, djur och växter.PantheraOocysterDysenteri: Något av ett antal sjukdomstillstånd kännetecknade av inflammation i tarmarna, särskilt tjocktarmen, med medföljande buksmärta, tenesmer och täta, blodiga och slemmiga avföringar. Sjukdomen kan vara orsakad av irriterande kemiska ämnen, bakterier, protozoer eller parasitmaskar.StärkelseIleum: Den nedersta och smalaste delen av tunntarmen, mellan jejunum (tunntarmens övre del) och ileocekalklaffen överst i tjocktarmen.Haemonchus: Ett släkte parasitära rundmaskar som infekterar mage och tolvfingertarm hos gräsätare, främst får och getter, som får i sig parasiterna med gräset de betar. Sjukdomen är vanligast i tropiska och subtropiska länder. Endast undantagsvis drabbas människor av infektion.RundmaskinfektionerClostridiuminfektioner: Infektioner orsakade av bakterier av släktet Clostridium.Enterococcus: Ett släkte gramnegativa kulbakterier (kockoida bakterier), bestående av organismer som ingår i tarmkanalens normalflora, och som kan ge upphov till varierande grader av hemolys. Dessa räknades tidigare till Streptococcus, men har nu fått status som eget släkte.Biologisk tillgänglighet: Omfattningen av den biologiska effekten av den verksamma andelen av en substans, t ex läkemedel, vid avsedd plats eller i ett biologiskt medium som motsvarar det avsedda verkningsstället. Syn. biotill gänglighet.Bakterietypningstekniker: Metoder för bestämning av olika typer och stammar av bakterier. De mest använda typningssytemen är bakteriofagtypning och serotypning jämte bakteriocintypning och biotypning.ProvhanteringHelicobacter: Ett släkte gramnegativa, spiralformade, sjukdomsalstrande bakterier som isolerats från tarmkanalen hos däggdjur, inklusive människa.Djur på zoo: Djur som hålls i djurparker.Slumpmässig fördelningMycobacterium avium subsp. paratuberculosisSerotypningRectumDjurskötsel: Handhavande, i vid bemärkelse, av husdjur.Bandmaskinfektioner: Infektioner orsakade av äkta bandmaskar av klassen Cestoda bland helminterna.TidsfaktorerLitocholsyra: En sekundär gallsyra som bildas ur kenodeoxicholat genom bakteriell verkan och som vanligtvis är konjugerad med glycin eller taurin. Den har förmåga att lösa fetter för absorption och absorberas själv. Syran används som kolagogum och koleretikum.Clostridium difficile: En vanligt förekommande organism i tarmfloran hos barn, och ibland vuxna. Den producerar ett gift som ger upphov till pseudomembranös enterokolit hos patienter som får antibiotikabehandling.Deoxicholsyra: En gallsyra som bildas av cholat genom bakteriell verkan. Det konjugeras vanligtvis med glycin eller taurin. Deoxicholsyra har detergens- eller emulgeringsverkan så att fetter kan lösas för absorption i tarmen, återabsorberas själv och används som choleretiskt eller detergensmedel.RumenKycklingar: Vanlig benämning för arten Gallus gallus, tamfjäderfä inom familjen Phasianidae och ordningen Galliformes.Matsmältningsfysiologi: Funktionerna i matsmältningssystemet i dess helhet eller i någon av dess delar.Getsjukdomar: Sjukdomar hos tamgetter eller vilda getter tillhörande släktet Capra.Getter: Alla medlemmar av släktet Capra, lättrörliga idisslare med ihåliga horn. De är nära besläktade med får.Fågelsjukdomar: Sjukdomar hos fåglar som inte räknas som fjäderfä för livsmedelsproduktion.DjurhållningImmunmagnetisk separering: En cellsepareringsteknik som innebär att magnetiska mikrokulor först täcks med monoklonala antikroppar, får hitta och binda till målcellerna, och sedan avskiljas i ett magnetfält. En vanlig tillämpning är att avlägsna tumörceller ur benmärg hos patienter som skall genomgå autolog benmärgstransplantation.Glukuronider: Glykosider av glukuronsyra, vilka bildas av reaktionen mellan uridindifosfatglukuronsyra och vissa endogena eller exogena ämnen. Produktionen av glukuronider är viktig för detoxifieringen av läkemedel, steroidutsöndring och bilirubinomsättningen via en mer vattenlöslig förening, som kan elimineras i urin och galla.GnagarsjukdomarMejeriproduktionKolestanol: Ett kolesterolderivat som förekommer i mänsklig avföring, gallstenar, ägg och annan biologisk materia.Tunntarm: Den del av mag-tarmkanalen som sträcker sig mellan nedre magmunnen och ileocekalklaffen mot tjocktarmen. Den kan delas in i tre delar: tolvfingertarmen, jejunum och ileum.BacteroidetesrRNA-gener: Gener i såväl prokaryoter som eukaryoter som transkriberas till det RNA som inlemmas i ribosomer. Prokaryota rRNA-gener finns i operoner spridda över genomet, medan eukaryota rRNA-gener är transkriptionsenheter av anhopningar av flera cistroner.Rävar: Rovdjur av släktet Vulpes och familjen Canidae. I Nordamerika, Europa, Asien och Afrika finns 10 arter. Rödräven (Vulpes vulpes), vars päls varierar i färg från rödaktig till svart eller vit, är jämte varg och människa det däggdjur som har störst utbredning i världen.FåglarKött: De ätliga delarna av något djur som används som föda, inkl. tamboskap (nötkreatur, svin och får) och fjäderfä, fisk, skaldjur och vilt.RNA, bakterielltMetagenomeBacterial LoadFosfor: Grundämne med kemiskt tecken P, atomnummer 15 och atomvikt 31. Fosfor är ett essentiellt grundämne i födan, en viktig beståndsdel av benvävnadens mineralfas och rikligt förekommande i alla vävnadstyper, där det ingår i någon form i nästan all ämnesomsättning.Artiodactyla: Partåiga hovdjur (klövdjur). Hit hör t ex gris, får, hjort, kamel och ko (nötkreatur).ParasitologiHalveringstid: Den tid det tar för ett ämne (läkemedel, radioisotop eller annat) att förlora hälften av sin farmakologiska, fysiologiska eller radioaktiva verkan.Aeromonas: Ett släkte gramnegativa, fakultativt anaeroba, stavformade bakterier som uppträder som enskilda celler, i par eller i korta kedjor. Bakterierna finns i sötvatten och avloppsvatten och är patogena för människor, grodor och fiskar.Coccidia: En klass av protozoer som vanligen lever som parasiter i tarmkanalens epitelceller, men som även påträffas i lever och andra organ. Organismerna finns hos såväl lägre som högre ryggradsdjur och omfatt ar två ordningar: Eimeriida och Eucoccidiida.Kattsjukdomar: Sjukdomar hos huskatt (Felis catus; F. domesticus). Termen omfattar inte sjukdomar hos de stora kattdjuren, så som lejon, tiger osv.Giardia lamblia: En art parasitiska protozoer som sätter sig fast vid tarmslemhinnan och livnär sig på slemhinnesekret. Organismen är i stort sett päronformad och har ett något oregelbundet rörelsemönster, med långsamma svängningar kring den långa axeln. Länge har den betraktats som icke-patogen och ofta påträffats hos symtomfria individer, men det finns nu starka bevis för att den har sjukdomsalstrande förmåga.Shigatoxin 1Bakteriegifter: Giftiga ämnen producerade av bakterier. Toxinerna består huvudsakligen av proteiner med hög molekylvikt och starka antigena egenskaper. Några används som antibiotika och för vaccinframställning, eller för diagnostiska hudtester.Injektioner, intravenösa: Injicering i en ven i behandlingssyfte eller i experimentellt syfte.DNA-primrar: Korta DNA-sekvenser (vanligtvis ca 10 baspar) som är komplementära till sekvenser av budbärar-RNA och som tillåter omvänt transkriptas att påbörja kopiering av angränsande mRNA-sekvenser. Primrar har utbredd användning som verktyg vid genetiskt och molekylärbiologiskt arbete.Botulism: En sjukdom orsakad av kraftiga neurotoxiner av protein producerade av Clostridium botulinum, vilka stör det presynaptiska frisättandet av acetylkolin vid nerv-muskelförbindelsen. Kliniska tecken är bu ksmärta, kräkningar, akut förlamning (också andningsförlamning), dimsyn och dubbelseende. Botulism kan delas in i flera typer (t ex matförgiftning, barnbotulism, sårbotulism m fl).Maskmedel: Medel som är aktiva mot parasitära maskar. De används för behandling av helmintiasis hos djur och människor.Lever: Stort organ i bukhålan med flera viktiga ämnesomsättningsfunktioner.Mag-tarmpassage: Den intagna födans förflyttning (även i fråga om testmåltid) genom mag-tarmkanalen, mätt i minuter eller timmar. Passagehastigheten genom tarmarna är ett mått på tunntarmsfunktionen.PrevotellaStrongyloidesMasspektrometri: En analysmetod som används för att bestämma ett kemiskt ämne utifrån dess massa med hjälp av någon form av masspekrometer.Bassammansättning: Den relativa mängden purin och pyrimidin i en nukleinsyra.Miljömikrobiologi: Vetenskapen om de mikroorganismer som lever i olika miljöer omkring oss (i luft, jord, vatten osv) och deras eventuella patogena egenskaper i förhållande till andra organismer, inklusive människor.Tunn- och tjocktarmsinflammation: Inflammation i tarmslemhinnorna. Syn. enterokolit.Tunnskiktskromatografi: Kromatografi på tunna lager av adsorbenter i stället för i kolonn. Det adsorberande medlet kan vara aluminiumoxid, kiselgel, silikater, träkol eller cellulosa.Lactobacillus acidophilus: En art grampositiva, stavformade bakterier i tarmkanalen hos människor och djur, samt i munhåla och vagina hos människor. Denna bakterie används för framställning av acidofilusmjölk, en fermenterad mjölkprodukt.Hjortdjur: En familj partåiga, idisslande hovdjur (Cervidae) med ca 45 arter, spridda över Nordamerika, Sydamerika, Eurasien och norra Afrika, samt Australien, Nya Zeeland m fl öar, dit de förts av människan. De olika arterna varierar mycket i storlek; störst är älgarna. Hanarnas horn fälls varje år. Hjortar återfinns i de flesta naturtyper och klimatzoner, och några säsongsvandrar.SvalbardIdisslare: En underordning av ordningen Artiodactyla, vars utmärkande drag är fyrkammarmage, inkl. våmen (förmagen). Horn är vanliga, särskilt hos handjuren.Kråkor: Stor, allätande fågel av släktet Corvus i familjen Corvidae och ordningen Passeriformes. Till släktet hör även kajor, skator, nötskrikor och råkor, samt korpar, den art som har de största fåglarna inom släktet.BrachyspiraHusflugor: Flugor av arten Musca domestica, familjen Muscidae, som finns överallt där människor bor och som ofta kan bära på smittämnen.Metan: Det enklaste, mättade kolvätet (CH4).Haemonkiasis: Infektion med nematoder (rundmaskar) av släktet Haemonchus, kännetecknad av matsmältningsstörningar och anemi, som vid hakmaskinfektion.Tarmslemhinna: Tarmarnas invändiga beklädnad, bestående av ett inre epitelskikt, en mellanliggande lamina propria och en yttre muskelslemhinna. I tunntarmen kännetecknas slemhinnan av en rad veck och ett överflöd av absorberande celler (enterocyter) med mikrovilli (ytludd).PerissodactylaKlortetracyklin: Ett antibiotiskt ämne från Streptomyces aureofaciens, använt mot bakterier och protozoer.YoghurtCytotoxinerKoproporfyriner: Porfyriner med fyra metyl- och fyra propionsyrasidokedjor kopplade till pyrrolringarna. Koproporfyrin III finns i avföringen från personer med hereditär koproporfyri.Methanobacteriales: En ordning anaeroba, kockoida eller stavformade metanbildande bakterier inom riket Euryarchaeota. De är orörliga, katabolyserar inte kolhydrater, proteinämnen eller organiska föreningar andra än formiater eller kolmonoxid, och har stor utbredning i naturen.Magsäck, idisslareStrongyloideaKatter: Huskatten Felis catus, tillhörande rovdjursfamiljen Felidae, med mer än 30 stammar. Huskatten härstammar i första hand från vildkatten i Afrika och Sydvästasien. Katter anses ha funnits i palestinska samhällen så tidigt som för 7 000 år sedan, men det var i Egypten för ca 4 000 år sedan som tamkatten blev en mer allmän företeelse.Balantidium: Ett släkte protozoer som är tarmparasiter hos såväl ryggradsdjur som ryggradslösa. Organismerna förökar sig asexuellt, har avlång form och är cilieförsedda.VeillonellaceaeLivsmedelsförorening: Förekomst av skadliga, osmakliga eller andra icke önskvärda ämnen, som t ex kemiska ämnen, nedbrytningsprodukter eller mikroorganismer, i födoämnen före, under eller efter tillagning eller lagring.Macaca fascicularis: En art apor av släktet Macaca som lever kustnära vid åar och i mangroveträsk på främst öarna kring Malackahalvön.Köttprodukter: Olika sorters mat som framställts av någon del av djurkroppar som används för föda (t ex sylta, korv, lapskojs).Campylobacter jejuni: En art av bakterier som till utseendet påminner om tätt tvinnade spiraler. Organismerna orsakar abort hos får och feber och tarminfektion hos människa. De kan också förknippas med tarmsjukdomar hos ka lvar, lamm och andra djur.Antibios: Ett förhållande där mikroorganismer inte kan samexistera, utan organismer av en typ bekämpar, dödar eller hämmar tillväxten hos, en annan. Motsatsen är symbios.SeasonsKolhydrater i kosten: Kolhydrater i föda innehållande spjälkningsbara sockerarter och stärkelsesorter och icke spjälkningsbar cellulosa och andra kostfibrer. De förra utgör det främsta energikällan. Sockerarterna förekommer i sockerbetor och sockerrör, frukt, honung, majs, sirap, mjölk och mjölkprodukter osv. Stärkelse återfinns i sädeskorn, ärtväxter, rotfrukter osv.PediculusBandmask: En klass av segmenterade bandmaskar.