Styrning av operativa processer med mekanisk eller elektronisk teknik istället för med den mänskliga faktorn.

Laboratory automation refers to the use of technology and machinery to automatically perform routine tasks or procedures in a laboratory setting, with the goal of increasing efficiency, reducing human error, and improving reproducibility and standardization of results. This can include automated equipment for liquid handling, sample preparation, data analysis, and robotic systems for high-throughput screening and testing. Laboratory automation is widely used in various fields such as clinical diagnostics, pharmaceuticals, biotechnology, and research to enhance productivity, reduce costs, and enable faster turnaround times for laboratory results.

Bruk av automatiserad utrustning i bibliotek. Automatiseringen kan gälla administrativ verksamhet i bibliloteket, arbetsrutiner och tillhandahållande av tjänster till biblioteksanvändare.

"Autoanalyse" är ett laboratorieterm som refererar till en metod för att automatiskt analysera biologiska prov, såsom blod eller urin, med hjälp av kemisk analys och mekaniska apparater. Det gör det möjligt att utföra flera tester samtidigt och ge snabba och exakta resultat, vilket underlättar diagnos och behandling av medicinska tillstånd.

I en enkel mening kan robotteknik definieras som den tekniska disciplinen som handlar om design, konstruktion, programmering och användning av robotar. Robotteknik kombinerar kunskaper inom områden som mekanik, elektronik, datalogi och artificiell intelligens för att skapa maskiner som kan utföra uppgifter autonomt eller semi-autonomt. Robotar kan vara specialdesignade för att utföras specifika uppgifter inom en rad olika branscher, till exempel tillverkning, medicin, transport, rymdfart och underhåll.

Automatisk databehandling.

High-throughput screening (HTS) assays are a class of biochemical or cellular assays that are performed in a high-throughput format, allowing for the rapid and efficient testing of large libraries of chemicals or biological molecules. These assays are typically automated and miniaturized, enabling the simultaneous testing of thousands to millions of compounds in a single experiment. The goal of HTS assays is to identify hit compounds that modulate a specific biomolecular target or pathway, which can then be further optimized and developed into lead compounds for drug discovery and development.

"Bibliotekskataloger" är databaser eller system som används i bibliotek för att katalogisera och beskriva de böcker, tidskrifter och andra resurser som förvaras där, inklusive information om titel, författare, publikationsår och placering. Denna information gör det enkelt för användare att söka efter och hitta specifika resurser i biblioteket.

Arbetseffektivisering kan definieras som användandet av effektiva strategier, metoder och verktyg för att öka produktiviteten och/eller minska påfrestningarna vid arbete, medan ändå kvalitetsstandarden upprätthålls eller till och med förbättras. Det innebär ofta en optimal användning av resurser, tid och energi, i kombination med att undvika onödigt arbete och minska störningar och distraktioner.

Små datorer som inte har samma hastighet, minneskapacitet eller instruktionsförmåga som stordatorer, men med bibehållen programmeringsbarhet. De är större, snabbare, och mer flexibla, kraftfullare och kostsammare än mikrodatorer/persondatorer. Minidatorerna var vanligast under 1970-1980-talen, men finns fortfarande. De får inte förväxlas med dagens "minidatorer", som är små, bärbara datorer.

Lokaler, utrustade för undersökningsarbete.

Sekventiella instruktioner (programkod) för utförande av en speciell uppgift eller funktion i en dator.

Förvärv och hantering av biblioteksmaterial för användning, inklusive urval, gallring, katalogisering, klassificering och bevarande.

Maskiner för automatisk beräkning och behandling av data. Det finns två principiellt olika typer, den analoga och den digitala, av vilka den sistnämnda är den idag helt dominerande typen.

Material och utrustning i lager. Hit hör t ex läkemedel i sjukhusapotek, blod i blodbanker osv.

Datamaskiner i vilka mängd representeras av fysiska variabler. Beräkningsparametrar översätts till motsvarande mekaniska eller elektriska kretsar som analogi till det fysiska förlopp som undersöks.

Olika sorters teknik för att genomföra undersökningar vid diagnos och behandling av sjukdomar.

En (schematisk) beräkningsmetod bestående av en serie algebraiska formler och/eller logiska steg för lösning av ett givet problem.

Metoder baserade på principerna för mikroflödesprocesser för provhantering, reagensblandning, separering och påvisande av specifika beståndsdelar i vätskor.

Radioaktivitet är ett fenomen där instabila atomkärnor sönderfaller spontant, under processen kallas detta för radioaktiv decay. Under sönderfallen emitteras hö energetiska partiklar och/eller gammastrålning. Detta leder till att den ursprungliga atomkärnan förändras och omvandlas till en annan kemisk element. Radioaktiva isotoper, också kallade radionuklider, kan hittas naturligt eller skapas syntetiskt i laboratorier och kärnreaktorer.

En ytterst känslig (pikomolarnivå; tiotusentals gånger känsligare än konventionell elektrofores) och effektiv elektroforesteknik för separation av proteiner, nukleinsyror och kolväten.

Konstruktion, byggande och handhavande av luftfarkoster tyngre än luft.

"Reproducibility of results" refererer til evnen til at gentage en eksperimentel eller observationel fremgangsmåde under lignende forsøgsbetingelser og få sammenlignelige eller ens resultater, støttende påstanden om en given hypotese eller effekt i medicinsk forskning.

Utnyttjande av datorer eller datasystem för rutinmässigt kontorsarbete, som t ex fakturering, administration osv.

"Workflow" kan definieras som den sekvens av tester, behandlingar och/eller processer som utförs i en specificerad ordning för att hantera en patient eller en viss typ av medicinsk situation. Workflows innefattar ofta flera steg som kräver samarbete mellan olika vårdpersonal, resurser och tekniksystem för att uppnå ett önskat resultat, såsom att ställa en diagnos, ge behandling eller övervaka patientens tillstånd.

Gren inom den analytiska kemin, specialinriktad på analys av fysiologiskt viktiga ämnen i blod, urin, andra kroppsvätskor och vävnader som stöd för diagnosställande och behandlingsuppföljning.

Integrerad uppsättning datafiler, rutiner och utrustning för lagring, hantering och återvinning av information.

Sjukhuslokaler, utrustade för undersökningsarbete.

"Medicinskt, betyder 'provhantering' att övervaka och kontrollera symptomen eller effekterna av en sjukdom eller tillstånd, vanligtvis genom användning av läkemedel eller terapi."

"Sensitivitet och specificitet är två viktiga begrepp inom diagnostisk medicin, där sensitivitet definieras som sannolikheten för ett positivt testresultat bland de individer som har sjukdomen, medan specificitet definieras som sannolikheten för ett negativt testresultat bland de individer som inte har sjukdomen."

System av datorer med kringutrustning, såsom skivminnen, skrivare, terminaler och telekommunikationsutrustning.

I medicinsk kontext, betyder systemintegration integrationen av olika medicinska informationssystem för att skapa en sammanhängande och koordinerad vårdprocess. Det innebär att kombinera olika databaser, applikationer och tekniker till ett helhetligt system som möjliggör utbyte av information och samarbete mellan olika vårdenheter och aktörer. Systemintegration kan omfatta allt från elektroniska patientjournaler, laboratoriesystem, bildhanteringssystem, till medicinska enhetssystem som exempelvis sängplacerings- och observationssystem. Målet med systemintegration är att förbättra effektiviteten, kvaliteten och säkerheten i vården genom att underlätta informationsutbyte, undvika dataredundans och minimera risken för mänskliga misstag.

Ett system av datorer, terminaler, skrivare, audio- eller videoapparater, eller telefoner, som är hopkopplade genom någon form av teleutrustning eller kablar, vilket används för informationsutbyte.

"Tidsstudier" är ett samlingsbegrepp inom klinisk forskning som refererar till studier där huvudfokus ligger på att mäta och analysera förlopp eller utgång över tid hos en individ, population eller process. Det kan exempelvis handla om longitudinella studier, follow-up-studier eller interventionsstudier med flera tidsmätningar, där syftet är att undersöka hur variabler förändras eller korrelerar över en viss tidsperiod.

I en medicinsk kontext kan "katalogisering" referera till processen att systematiskt ordna och kategorisera information, såsom sjukdomar, symtom, behandlingar eller forskningsresultat, på ett sätt som underlättar informationssökning och analys. Detta kan inkludera standardiserade terminologier och kontrollerade språk som används för att beskriva medicinska koncept och relationer mellan dem. Exempelvis kan katalogisering av en elektronisk patientjournal bidra till att underlätta läkarars arbete genom att möjliggöra snabbare och mer exakta sökningar efter relevant medicinsk information om en patient.

Medicinsk definition: "Utrustningsdesign" refererar till den processen att skapa, utveckla och formge medicinska produkter och hjälpmedel med fokus på användbarhet, säkerhet, effektivitet och estetik. Det inkluderar ergonomi, materialval, funktionell design och interaktionsdesign för att möta användares behov och förbättra patienternas vårdutfall.

Utformning av specifikationer och instruktioner för datorprogram.

Kemisk teknik som utnyttjar reaktionsuppsättningar, för lösningar eller fastfassyntes, för att skapa molekylära bibliotek för analys av kemiska föreningar i stor skala.

A user-computer interface, also known as human-computer interaction or user interface, refers to the space where humans and computers interact, including both hardware and software components. This interface is designed to allow users to effectively and efficiently communicate with the computer system to accomplish tasks by inputting commands and receiving output in a intuitive and understandable manner.

Framställning av föremål i starkt förminskad skala.

I en medicinsk kontext kan 'metoder' defineras som de tekniker, procedurer eller processer som används för att diagnostisera, behandla eller forska kring sjukdomar, skador eller andra hälsoproblem. Detta kan inkludera både kliniska metoder som undersökningar, terapier och operationer, samt forskningsmetoder som experiment, observationer och statistisk analys.

Datorteknik för hantering av tvådimensionella bilder för bildförbättring eller analys.

Administrativa system, vanligen datorbaserade, för planering, drift och kontroll av verksamheten i öppenvårdsinrättningar.

Metoder (visuella, fotoelektriska eller spektrofotometriska) för bedömning av en okänd färg i jämförelse med standardfärger. Sådana används inom kemi och fysik.

Integrerade datasystem för hantering av administrativa rutiner, kliniska data och patientuppgifter inom sjukhuset.

Dataprogram avsedda för lagring, hantering och kontroll av data för speciella ändamål.

Datorprogram baserade på expertkunskaper inom ett problemområde, samt tillämpning och utnyttjande av dessa för att lösa problemen.

A programming language is a formal, symbolic system of communication, consisting of a set of rules and instructions, used to express algorithms and create computer software applications, through the manipulation of symbols representing data, operations, and structures, that can be translated into executable code by a machine.

En gren av data- eller biblioteksvetenskap inriktad på lagring, sökning, återvinning och urval av information inom ett visst ämnesområde eller viss frågeställning.

En polymerase chain reaction (PCR) är en laboratorieteknik som verkar genom att kopiera en specifik DNA-sekvens i ett exponentiellt tempo, vilket möjliggör detaljerad analys av mycket små mängder av ursprungligt DNA. PCR utförs genom att upprepade gånger höja temperaturen och sänka den igen, vilket låter enzymet polymeras skapa kopior av DNA-sekvensen med hjälp av två specifika primers. Detta möjliggör identifiering och analys av specifika DNA-sekvenser i forskning, diagnostik och forensiska tillämpningar.

Preklinisk prövning av läkemedel på laboratoriedjur eller in vitro för undersökning av deras biologiska och toxiska effekter, och möjliga kliniska tillämpningar.

"Kvalitetskontroll" (engelska: quality control) är inom medicinen ett systematiserat och standardiserat förfarande för att garantera och underhålla en hög och konstant kvalitet på medicinska tjänster, behandlingsprocesser och utfall. Det innebär att etablera, verifiera och övervaka viktiga kvalitetsmått och -indikatorer för att säkerställa att de medicinska interventionerna är säkra, effektiva, patientcentrerade och i enlighet med god praxis och etablerade kliniska riktlinjer. Kvalitetskontroll kan omfatta allt från kontroller av laboratoriemedel, utrustning och teknik till övervakning av klinisk behandling, personalutbildning och patientupplevelser.

Ett område inom biologin för utveckling och tillämpning av metoder att samla och bearbeta biologiska data, och för bruk av dessa data för upptäckter eller förutsägelser.

"Ett medicinskt bibliotek är en institutionell samling av information och resursmaterial relaterat till medicin, hälsa och biomedicinsk forskning, som främjar läkarutbildning, forskning och patientvård genom att erbjuda tillgång till tryckt och elektronisk litteratur, databaser, multimedier och andra relevanta informationskällor."

En teknik som omfattar morfometri, densitometri, neurala nätverk och expertsystem som har många kliniska och forskningstillämpningar och som är särskilt användbar inom anatomisk patologi för undersökning av elakartade förändringar. De för tillfället vanligaste tillämpningarna är inom DNA-analys och immunfärgningskvantifiering.

Fluorometri är en teknik för att mäta intensiteten och våglängden av fluorescensljus, som uppstår när ett ämne exciteras med ljus av en viss våglängd. Det används ofta inom biomedicinsk forskning för att studera interaktioner mellan biologiska molekyler och deras funktionella egenskaper, samt för att kvantifiera koncentrationen av specifika biomolekyler i en provblandning. Fluorometri är ett känsligt och selektivt sätt att detektera och mäta små mängder fluorescerande ämnen, och har därför blivit en viktig metod inom molekylärbiologi, cellbiologi och neurovetenskap.

Små datorer som utnyttjar LSI-mikroprocessorkretskort som CPU (centralprocessor) och halvledarminnen för kompakt och billig lagring av programinstruktioner och data. De är mindre och billigare än minidatorer och är ofta inbyggda i dedicerade system, där de optimerats för någon särskild tillämpning. Beteckningen mikroprocessor kan avse enbart centralprocessorn eller hela mikrodatorn.

Användning av datorer för utveckling och/eller tillverkning av någon metod eller produkt, inklusive läkemedel, kirurgiska metoder, ortoser, proteser m m.

Inom medicinen, är indikatorer mätvärden eller symtom som används för att bedöma ett patients hälsotillstånd och behandlingsbehov, medan reagens är substanser som används i laboratorietester för att upptäcka eller mäta specifika molekyler eller ämnen i kroppen, som kan vara ett tecken på en viss sjukdom eller tillstånd.

Olika sorters teknik som används i mikrobiologi.

'Pattern recognition, automated' in medical terms refers to the ability of a system or technology to identify and analyze specific patterns or trends within medical data without human intervention, using algorithms and machine learning techniques to quickly and accurately make diagnoses, recommend treatments, or predict health outcomes.

Datorbaserade informationssystem för integrering av klinisk information och patientdata och för stöd vid beslut om vård av patienter.

Datorbaserade system utvecklade för att utföra processer som normalt är förknippade med mänsklig intelligens, som t ex språkförståelse, inlärning, argumentering, problemlösning osv.

Undersökning av pålitlighet och driftsäkerhet hos en utrustning.

En flerstegsprocess som omfattar DNA-kloning, mappning, subkloning, sekvensering och analys av data.

En organisations eller institutions förmåga att nå uppsatta mål med minsta möjliga resursförbrukning.

Tagande av en mindre blodmängd, i form av kapillärprov eller venprov, för undersökning av innehåll av mängden celler, kemiska ämnen, gaser eller andra beståndsdelar. Analysen kan göras mikroskopiskt, kemiskt eller biologiskt.

"Solid phase extraction (SPE) is a method used in sample preparation for analytical chemistry, where a solid adsorbent material is used to selectively extract and concentrate target analytes from a liquid sample. The process typically involves passing the sample through a cartridge or disc containing the solid phase, which retains the analytes of interest while allowing other components to pass through. Following extraction, the analytes are then eluted from the solid phase using a small volume of a suitable solvent for further analysis."

Proteiner är komplexa biomolekyler, byggda av aminosyror som kedjas samman i en polymer. De utför viktiga funktioner inom levande organismers celler, såsom att fungera som strukturella komponenter, hormoner, enzymer och signalsubstanser. Proteinernas specifika aminosyrasekvens bestämmer deras tertiärstruktur och därmed också deras funktionella egenskaper.

Användande av en roterande maskin för att med centrifugalkraftens hjälp separera ämnen med olika egenvikter, avlägsna vätska eller simulera gravitationskrafter. De apparater som används vid förfarande t har en kraftig motor som driver en en lång arm, i vars yttersta ände levande varelser, biologiska prov eller diverse utrustning kan slungas runt vid olika hastigheter.

Metod för att mäta effekterna av biologiskt verksamma ämnen i in vivo- eller in vitromodeller under kontrollerade forhållanden. Syn. bioassay eller biologiska metoder.

Fastställande av korrekta mätvärden på ett mätinstrument genom jämförelse med standardvärden, eller inställningar av kontrollapparatursom motsvarar vissa givna värden för spänning, ström, frekvens osv .

Strukturerade samlingar av mer eller mindre fullständiga faktauppgifter, ofta inom bestämda ämnesområden och med funktioner för automatisk hantering av informationen. De kan ha formen av uppslagsböcker, statistikdatabaser, samlingar av kemiska och fysikaliska data osv. Begreppet faktadatabas skall inte förväxlas med bibliografisk databas.

Immunkemiskt test eller påvisande av ett ämne med serologiska eller immunologiska metoder. Vanligtvis tjänar det undersökta ämnet som antigen både för antikroppsproduktion och för antikroppsmätning.

Läkemedelsutveckling kan definieras som den process där nya läkemedel konstrueras, skapas, testas och registreras för att till slut marknadsföras och användas i klinisk praktik för att förbättra hälsa och behandla sjukdomar hos människor.

En analysmetod som används för att bestämma ett kemiskt ämne utifrån dess massa med hjälp av någon form av masspekrometer.

Absoluta, relativa eller differentierde kostnader som hänför sig till tjänster, institutioner, resurser osv, eller analys av sådana kostnader.

Studier för mätning av effektiviteten hos en process, personal och utrustning, eller material om genomförandet av sådana studier. När det gäller läkemedel och medicinska hjälpmedel finns termerna kliniska prövningar och läkemedelsprövning.

Ett område av informationsvetenskaperna som är inriktat på analys och spridning av medicinska data genom utnyttjande av datorer inom sjukvård och medicin.

Proteomik är ett område inom biomedicin som handlar om studien av proteomer, det vill säga den totala mängden proteiner och deras interaktioner, funktioner och reglering i ett levande system, såsom en cell, vävnad eller organism. Proteomiken inkluderar identifiering och karakterisering av proteiner, deras struktur, funktion och interaktion med andra molekyler, samt förändringar i proteinuttryck och aktivitet under olika fysiologiska och patologiska tillstånd. Proteomiken använder sig ofta av högthroughput-tekniker såsom masspektrometri och proteinkromatografi.

"Syfilisserodiagnostik" refererar till laboratoriediagnostiska metoder för att ställa diagnosen syfilis, en sexuellt överförbar infektion orsakad av bakterien Treponema pallidum. Diagnosen ställs vanligen genom att påvisa antikroppar i blodet med hjälp av serologiska tester som till exempel VDRL (Venereal Disease Research Laboratory) eller RPR (Rapid Plasma Reagin). Andra typer av tester, såsom Darkfieldmikroskopi och PCR (Polymeraskedjereaktion), kan användas för att direkt påvisa bakterien i blodprov, hud- eller slemhinnesårsprover.

Vätskekromatografimetoder som har högt ingångstryck, hög känslighet och hög hastighet.

Kromosomstudier, biokemiska-, intracellulära- och andra metoder som tillämpas i genetisk forskning.

Datorbaserade journalsystem för arkivering och uttag av uppgifter i patientjournaler.

Speciella databaser för fakta om gener och genprodukter.

Teoretiska framställningar som efterliknar hur system, processer eller fenomen uppför sig eller verkar. De kan omfatta bruk av matematiska beräkningar, datorer och andra elektroniska hjälpmedel.

Bruk av instrument och teknik för att åskådliggöra material och detaljer som inte är synliga med blotta ögat. Detta åstadkoms genom förstoring av bilder, vilka överförs med ljus- eller elektronstrålar genom optiska eller magnetiska linser som förstorar hela bildfältet. Vid svepmikroskopi skapas bilder genom punktvis avbildning av preparatet, i förstorad skala, efterhand som en smal stråle av ljus, elektroner, laser, en ledande sond eller topografisond sveper över det.

Datorbaserade, funktionella modeller av fysiska system och förlopp, som t ex kemiska processer.

Diagnostisk testutrustning refererer til de medisinske instrumenter, apparater og teknologier, der anvendes til at udføre tests og undersøgelser af patienters krop og sundhedstilstand for at etablere en præcis diagnose af sygdomme, skader eller fysiologiske anomalier. Disse værktøjer omfatter bl.a. laboratorieudstyr, billeddiagnostisk udstyr som røntgenmaskiner, ultralydsapparater, MRI-scannere og CT-scannere, endoskopiske kameraer, EKG/EGG-maskiner m.fl., der hjælper sundhedspersonale med at opdage, overvåge og forstå patienternes tilstand, så de kan udforme en effektiv behandlingsplan.

Tandem-masspektrometri, även kallat MS/MS eller dual mass spectrometry (DMS), är en teknik inom masspektrometri där ett joniserat molekylärt jonförband sönderdelas i två steg för att identifiera och karakterisera dess komponenter. I första steget separeras jonen av sin massa till charge-förhållande (m/z) och det resulterande jonspektrumet används för att välja en specifik jon som sedan fragmenteras i andra steget. Denna process ger ett fragmentjonspektrum som kan hjälpa till att bestämma strukturen av den ursprungliga molekylen genom att identifiera dess unika fragmentationsmönster.

"Tidsfaktorer" refererar inom medicinen till de aspekter av tiden som kan spela in på en persons hälsa, sjukdomsutveckling eller svar på behandling. Detta kan omfatta sådant som tidpunkt för exponering för en skada eller en infektion, tid som har gått sedan symtom uppstod, eller den tid det tar för en behandling att verka. Tidsfaktorer kan vara av avgörande betydelse för att ställa diagnoser, planera behandlingar och förutse prognoser.

Det systematiska studiet av organismers kompletta uppsättning av DNA-sekvenser.

Olika metoder för att med en biologisk sond eller sensor mäta halten av något visst (organiskt) ämne. Biokemiska reaktioner mellan sensorns känselkropp, bestående av biologiskt material, och det ämne man vill mäta omvandlas till kvantifierbara signaler.

Egenskapen hos ett ämne att lysa under bestrålning. Den avgivna strålningen är vanligtvis av längre våglängd än den infallande (eller absorberade), t ex kan ett ämne som bestrålas med osynligt ljus avge synligt ljus. Röntgenfluorescens används för diagnostiska ändamål.

Färgämnen som avger ljus vid bestrålning. Våglängden hos det utsända ljuset är vanligtvis längre än hos det infallande. Fluorokromer är färgämnen som tillsätts andra ämnen för att få dessa att fluorescera, och används som markörer inom biokemi och immunologi.

En deoxiribonukleotidpolymer som utgör den grundläggande genetiska substansen i alla celler. Eukaryota och prokaryota organismer har normalt sitt DNA ordnat i dubbelsträngade strukturer, men i många viktiga biologiska processer ingår under vissa skeden enkla strängar. DNA, som består av en flersockerarts-fosfatstam med utskott av puriner (adenin och guanin) och pyrimidiner (tymin och cytosin), bildar en dubbelspiral som hålls ihop med vätebindningar mellan purinerna och pyrimidinerna (adenin mot tymin (AT) och guanin mot cytosin (GC)).

Den matematiska teorin (Jean-Baptiste-Joseph Fourier, 1807) för Fourierserier och Fourierintegraler för reell- eller komplexvärda funktioner av en eller flera reella variabler. Grundläggande för teorin är att sådana funktioner under allmänna förutsättningar kan byggas upp av sinus- och cosinusfunktioner (enkla svängningar) (Källa: Nationalencyklopedin 2003-09-04). Den har många tillämpningsområden inom biomedicin, t ex vid röntgenkristallografisk analys av DNA-spiralen och andra molekyler, inkl viruspartiklar, och för den modifierade projektionsalgoritm som allmänt används för framställning av datortomografibilder.

Förfarande för skapande av tredimensionella bilder med hjälp av digital teknik, fotografering och andra metoder. Så kan, t ex, tredimensionella bilder skapas genom att en sekvens av tomografibilder läggs på varandra med datorhjälp, medan fotografiska 3-D-bilder (holografi) kan åstadkommas genom att fotografisk film exponeras för interferensmönstret som uppstår när två laserstrålar riktas mot ett föremål.