Leden mellan översta halskotan (atlas) och nackbenet (os occipitale).
Allmän benämning på fellägen.
Leden bestående av den översta (atlas) och näst översta (axis) halskotan.
Den medicinska termen "nackben" (latin: os axis) refererar till det andra segmentet i halsryggens (cervical) vertebrala kolumn, direkt under atlas (den första cervikala vertebra). Nackbenet är unikt eftersom det har en smal, vertikal protrusion som sträcker sig uppåt och kallas dens axis eller "dens axISeus", vilket bildar en led med atlas och tillsammans utgör de den övre cervikala regionen där kraniet vilar ovanpå.
I en mening kan "Cervical Atlas" definieras som den första cervikalbensken (cervical vertebra) i halsregionen hos människan. Den kallas även C1 eller atlas efter titanen Atlas inom grekisk mytologi, som var tvungen att bära upp himlen på sina skuldror. På samma sätt har cervical atlas en unik struktur som tillåter den att bära upp huvudet och möjliggöra rörelser i alla riktningar.
En traumatisk subaraknoidal blödning är en form av blödotrinnabytestörställe som orsakas av skalltrauma och innebär att det intraskallida trycket ökar så mycket att blod från de stora kroppspulsåderna pressas ut i det subaraknoidala utrymmet mellan hjärnbarken och den yttre hårda hjärnhinnan.
Afoni. Oförmåga att frambringa röstljud, t ex pga heshet.
Ryggradsskador, eller ryggmärgsskador, är skador på ryggmärgen som orsakas av olika typer av trauma, till exempel trafikolyckor, fall, våld och idrottsunfall. Skadan kan vara ofullständig eller total, beroende på om nervbanorna i ryggmärgen skadas delvis eller fullständigt. Skador på ryggmärgen kan leda till sensoriska och motoriska förluster, såsom känselbortfall, muskelsvaghet, spasticitet, smärta och sängliggande. Behandlingen av ryggradsskador kan innefatta kirurgi, mediciner, rehabilitering och assistiva enheter för att hjälpa den skadade personen att återhämta sig och leva så autonomt som möjligt.
"Advanced Trauma Life Support Care" (ATLS) är en strukturerad metod för att bedöma och behandla allvarligt skadade patienter, utvecklad av American College of Surgeons. Den inkluderar en systematisk undersökning och stabilisering av luftväg, andning, cirkulation, neurologisk funktion och eventuella allvarliga skador i denna ordning för att prioriteta livshotande skador och ge vård på rätt plats."