Apatiter
En grupp fosfatmineral omfattande ett tiotal mineral med allmän kemisk formel X5(YO4)3Z, där X kan vara t ex kalcium eller bly, Y fosfor eller arsenik och Z klor, fluor eller OH.
Kalciumfosfater
Durapatit
Benersättningsmedel
Syntetiska eller naturliga material avsedda att ersätta ben eller benvävnad. De omfattar hårda polymerer, naturlig korall, hydroxylapatit, betatrikalciumfosfat och ett flertal andra biomaterial. Som i nerta ämnen han ersättningsmaterialen införlivas i omgivande vävnad eller gradvis ersättas av ursprunglig vävnad.
Hydroxiapatiter
Biomimetiska material
Svepelektronmikroskopi
Mikroskopi där preparatet undersöks genom att en elektronstråle läser av det punkt för punkt. Bilden skapas genom registrering av spridningen av bakåtstrålningen från preparatytan. Vid svepelektronmikroskopi spelar preparatets tjocklek ingen roll. Tekniken, och även instrumentet, förkortas ofta SEM.
Amelogenin
Amelogenin är ett protein som spelar en viktig roll i bildningen av tandemaljen, den hårda yttre skiktet på tänderna. Det kodas för av genen AMELX hos kvinnor och AMELY hos män. Amelogenin utgör ungefär 90% av proteinerna i ameloblasternas extracellulära matrix under tidig tandemaljbildning, och är involverat i regleringen av mineraliseringen av emaljen.
Förkalkning, fysiologisk
Vävnadsvänliga material
Materialprovning
Matrixmetalloproteinas 20
Ett utsöndrat matrismetalloproteinas (MMP-20; enamelysin; matrixmetallopeptidas-20) som står för den dominerande proteolytiska verkan i tandemaljmatrisen. Enzymet har hög specificitet för tandemaljproteinet amelogenin. EC?
Tandremineralisering
"Tandremineralisering" refererer til den naturlige proces, hvor mineralske stoffer, herunder primært hydroxylapatit, genopbygges i emaljen på tænderne. Dette sker når plakkabakteriernes syreproduktion fører til at emaljen demineraliseres og bliver mindre hårdt over tid. Ved at udsætte tænderne for fluorider fra forskellige kilder, såsom toothpaste, saltvand eller fluortilførsler i drikkevandet, kan denne remineraliseringseffekt øges og hjælpe til at forebygge tandsygdomme som carier.
Emaljbildning
Uppkomsten av tandemalj genom ameloblasternas verkan, från dentin-emaljkontakten till emaljsubstansen.
Röntgendiffraktion
Röntgendiff Franktion är en teknik där man använder sig av röntgenstrålning för att undersöka kristallstrukturen hos ett material, genom att studera hur strålningen diffunderas eller spridits av atomerna i kristallen. Detta ger upphov till unika mönster som kan användas för att identifiera och analysera materialets egenskaper på atomnivå.
Photoelectron Spectroscopy
Photoelectron spectroscopy (PES) is a technique used in physics and chemistry to study the electronic structure of atoms, molecules, and solids. It involves irradiating a sample with high-energy photons, usually from a laser or X-ray source, which causes electrons to be ejected from the sample. The kinetic energy of these ejected electrons is then measured, providing information about the energy levels of the electrons in the sample and allowing researchers to infer details about its electronic structure. PES can be used to study a wide range of materials, including gases, liquids, and solids, and has applications in fields such as surface science, catalysis, and materials research.
FTIR
FTIR, förkortning för Fouriertransforminfraröd (spektroskopi), är en teknik inom analytisk kemi och fysik som används för att identifiera och undersöka materiella substance genom att mäta deras infraröda absorbansspektra. Tekniken bygger på Fouriers transformationsmetod för att konvertera en irreguljär, interferensmönstring till ett kontinuerligt spektrum av frekvenser och relaterade intensiteter. Detta möjliggör en mer känslig och exakt analys än traditionell, punkt-till-punkt infraröd spektroskopi. FTIR används ofta för att identifiera okända ämnen, undersöka polymerers sammansättning och degraderingsprocesser, studera kemiska bindningars struktur och dynamik, samt kontrollera produkter och processer inom industrin.
Mineral
Emissionsspektrometri
Identifiering och mätning av grundämnen utifrån den vetskap att röntgenstrålar avgivna av ett överaktiverat ("exciterat") grundämne har en för ämnet karakteristisk våglängd och en intensitet beroende på ämnets koncentration. Hit hör också fluorescensspektrometri (sekundärstrålningsspektrometri), där provet röntgenbestrålas. Primärstrålningsspektrometri, där provet utsätts för elektronbestrålning, kallas oftast mikrosondanalys.
Keramik
Tandförkalkning
Tandförkalkning, även kallat dental eller tandplacksförkalkning, är en progressiv process där mineraler i saliven deponeras i munhålan och ledar till att plack bildas och härdar på tändernas yta, vilket kan orsaka en hård, vitaktig beläggning som kan skada tanden och leda till karies om den inte behandlas.
Karbonater
Salter eller joner av kolsyra, med radikalen CO2(3-). Karbonater bryts lätt ned av syror. Alkalimetallkarbonater är vattenlösliga. Kalciumkarbonat och magnesiumkarbonat är naturligt förekommande, berg artsbildande mineral.
Kalciumkarbonat
Kalciumsalt av kolsyra (CaCO3). Ett luktfritt och smaklöst kristallint mineral (kalcit) som har stor utbredning i naturen och utgör huvudbeståndsdelen i kalksten. Det används terapeutiskt som fosfatbu ffert hos hemodialyspatienter och som kalciumtillskott.
Biokompatibla belagda material
Njurstenar
Tandemalj
Ett hårt, tunt och genomskinligt skikt av förkalkat material som omger och skyddar tandbenet och tandkronan. Det är det hårdaste ämnet i kroppen och består nästan uteslutande av kalksalter. I mikroskopet ser man att skiktet består av tunna stavar (emaljprismor), sammanfogade med ett cementerande ämne och omgivna av ett emaljhölje.
Ytegenskaper
Titan
I den medicinska kontexten är "Titan" inte en etablerad term med en specificerad och konsistens definition. Det kan vara en förkortning eller ett varumärke för ett specifikt medicinskt instrument, produkt eller teknik, men utan ytterligare kontextualiserande information är det inte möjligt att ge en medicinsk definition av "Titan" i en enda mening.
Ben och benvävnad
'Ben och benvävnad' refererar till den strukturella och funktionella enheten hos ryggradsdjur, inklusive människor, som består av benmärg, benvävnad (som omfattar kompakt ben, spongiosa ben och brosk), ledbrosk, ledkapsel, ligament och senor, vilka alla tillsammans ger form, stöd och rörelseförmåga till kroppen.
Processer inom fysikalisk kemi
I fysisk kemi refererar processer till de transformationer och förändringar som atomer, molekyler och energier undergår under olika typer av reaktioner och interaktioner. Detta kan innefatta allt från grundläggande processer som jonisering, excitation och relaterade energiförändringar till mer komplexa fenomen såsom kemisk reaktion, koordination, särskiljning och självorganisation av molekyler. Processer inom fysisk kemi undersöker ofta de underliggande mekanismerna och lagarna som styr dessa fenomen på atomär och subatomär nivå.